Hjärnans anatomi

Alla Inga Spara

• Vindlingar Kullarna på hjärnan
• Fåror Dalarna i hjärnan
• Lateralfåran Skiljer tinningsjoben från pann och hjässloben
• Centralfåran Skiljer pannloben från hjässloben
• Gyrus precentalis Styr motoriska funktioner, framför centralfåran
• Gyrus postcentralis Tar emot känsloupplevelser från kroppen, bakom centralfåran
• Insula Inuti lateralfåran. Smärtförnimmelser, spanar i kroppens inre
• Primär mottagningsbark Primär registrering av intryck
• Associationsbark för en sinnesmodalitet Förvandling till mönster och igenkänning av intryck
• Associationsbark för flera sinnesmodaliteter Förståelse, förening av information, som språkligt.
• Primärmotorisk Pannloben. Skickar iväg motoriska signaler
• Premotorisk Pannloben. Sätter samman sekvens motorik
• Främre-yttre exekutiv Pannloben. Sena tonåren. Styrning av arbetsminne, uppmärksamhet
• Nedre-inre emotionell Kopplar värde till objekt eller kontext, tankar til känslor, socialt samspel
• Tinninglob Hörsel
• Nacklob Syn
• Hjässlob Känsel
• Hjärnbalken Binder ihop hjärnhalvorna, vit vävnad
• Gyrus cinguli Insidan av framsida hjärnlob, känsloliv, limbiska systemet
• Basala ganglierna Mitten av hjärnan, grå vävnad, utflöde av beteendesignaler
• Striatum Motoriska delen, startar stoppar dopamin, procedurminne. Accumbenskärnan, lustkärnan, kickar av spänning
• Thalamus Ovanför hjärnstammen. Omkoppling för intryck av smärta, temperatur, känsel till rätt del i hjärnbark.
• Hypothalamus Homoestas (inre balans), autonoma systemet, hypofysens frisättning av hormoner
• Hypofys Frisätter hormoner, styr inre körtlar med hormoner. Bildar och sänder ut.
• Ventriklarna Vätskefyllda hålrum ovanför hjärnstammen. Två sidoventriklar, 3:e och 4:e
• Parasympatiska Nervsystem som sätter kroppen i vila, allt saktas ned
• Sympatiska Nervsystemet med fight or flight. Kroppen ökar
• Limbiska systemet Mitten av hjärnan, tinningloben. Utvärdering av signaler från omvärlden och inifrån hjärnan
• Amygdala Mandelkärnan. Vakthund, spanar in emotionellt och för faror. Emotionellt minne, klassisk betingning, upplevelser som positiva eller negativa. Drar igång stress.
• Hippocampus Sjöhästen. Inlärningsförmåga, episodiska minnen. Rumsligt minne.
• Hjärnstammen Mitthjärnan, bryggan, förlängda märgen. Inåt och utåtgående banor av axoner fr känsel och rörelse, vakenhet, balans, svalg, ögonrörelser.
• Förlängda märgen Fortsättning av märgen upp i hjärnan, framför lillhjärnan. Funktioner för andning blodcirkulation och in/uåtgående impulser.
• Mitthjärnan Fyrhögsplatta, Övre par viktig kopplingsstation för synimpulser och nedre för hör. Rörelseförmåga.
• Bryggan Center för balans, bearbetning av hörsel och koppling för signaltrafik mellan stor och lillhjärnan
• Lillhjärnan Samordning och koordination av rörelser och smiudighet. Procedurminne (köra bil).
• Ryggmärgen Består av grå substans, omgiven av vit substans, sensoriska nervbanor och motoriska nervbanor för impulsledning ut till tvärstrimmig muskulatur.
• Merkel Få receptiva fält. Känsliga för kanter mot huden, tryck mot viss punkt.
• Meissner Många av, små receptiva fält. Käsnliga för förändringar i beröring mot huden, typ tyg. Facisk receptor (adapteras snabbt)
• Ruffini Stort fält och område, ospecifika var, inte så många. Strcäker eller spänner i skinnet.
• Pacini Större fält, större yta. Vibrationer. Fasiska receptorer.
• Nociceptors Fria nervändar som slutar någonstans i kroppen utan att binda till en receptor men fångar upp smärta.
• Termoreceptorer Fria nervändar som fångar upp smärta
• Dorsala kolumnen Signaler från receptorer om känsel skickas till denna del i ryggmärgen till thalamus och sen till primära somatosensoriska hjärnbarken
• Anterolaterala kolumnen Där smärta och temperatur färdas upp till hjärnan. Korsar kroppen redan i ryggmärgen genom synaps. Sedan till thalamus och olika delar av hjärnan.
• Computerized Tomography Form av röntgen , solfjäderfromat knippe från flera vinklar resulterar i skiktröngten. Snabb men dålig upplösning.
• Magnetic Resonance Imaging Jättemagnet där protoner i vävnaden (vatten) dras åt samma håll. Slår på radiosekvensimpuls och de laddas, släpper ifrån sig energi när magneten släpper.
• DTI Avbildar vita substansen av riktningen av protonerna i vattnet.
• T1 viktad Anatomi, storleken mellan områden pga bra kontrast mellan grå och vit substans, storlek och tjocktlek på substans
• T2 viktad Bättre för kliniskt bruk. Bättre för att fånga upp tumörer och cystor men inte lika bra kontrast. Vit substans grå och tvärtom.
• FLAIR Skador i vita substansen orsakad av strokes
• Radiologisk orientering Höger på vänster sida och vänster på höger sida
• Neurologisk orientering Vänster på vänster sida och höger på höger sida.
• Positron Emission Tomography Joniserande stråldning. Injicerar ligand som binder till ex receptorer för dopamin i hjärnan, hur mycket dopamin släpps ut ex. mätbar strålning.
• fMRI Magnetkamera fångar upp syrekoncentrationen i blodet i hjärnan. Se vilka regioner som är aktiva och inte med BOLT signal.
• EEG registrerar hjärnbarkens spontana elektriska aktivitet, aktiva tillsammans genererar stor elektrisk potential.
• ERP Sätt att använda EEG. Hur hjärnan aktiveras vid olika händelser, under millisekunder.
• MEG Mäter magnetiska fält av elektrisk aktivitet som är 90 grader mot aktiviteten.
• L-Dopa Precursor (reaktion som skapar något annat). Omvandlas till dopamin i cellen, får med dopamin i cellen och kan släppa ut mer dopamin vid nästa synaps.
• Emotioner Omedelbara, kortvariga, universella reaktioner
• Emotioners tidsförlopp Fysisk, beteende, kognition
• Interoception Förmåga att uppfatta inre kroppssignaler och processer, avsiktlig observation.
• Facial feedback Vad som händer i ansiktet ekar i kroppen och knoppen. Botox stör emotionell feedback.
• Alexitymi Inga känslor eller inga ord för känslor
• Affektsmitta Känna vad andra känner. Spegelneuroner avher nervimpuls när beteende utförs av en annan individ.
• Orbifrontal kortex Avgörande att ta beslut. Förstärka önskvärda beteenden och tvärtom. Lateral-straff, medial-belöningar. Nedsatt funktion, ta mer risker, kan ej hejda impulser.
• Fenologi Olika egenskaper kan utläsas av skallens olika egenskaper
• Biopsykosocialt Eftersträvan att integrera de tre perspektiven, biologiskt, socialt och psykiska faktorer.
• Kontinuum Ordnad följd av saker, egenskaper kan fungera mer eller mindre väl i sammanhang.
• Monoaminer-hypotesen Molekyler med extra amin-grupp genom vätesubstitution. Obalans i signalsubstanser i tillgänglighet uppstår psykisk störning, seretonin - depression
• SSRI Hindrar återupptagning av serotonin, vilket tillåter mer seretonin att binda till fler receptorer.
• Hjärnan vid depression Minskad aktivitet i prefrontala cortex, ältande av negativa tankar som matas av upplevelser och amygdala begränsar de positiva effekterna. Hippocampus minskar i volym -minnessvårigheter. SSRI kyler ner amygdala vilket normaliserar prefrontala cortex. Samtal hettar upp pre FC med samma resultat.
• Aktiv fas (schizofreni) En mer aggressiv påtagliga symtom med högre intensitet man fungerar sämre. Minst två symtom och ett positivt.
• Hjärnan vid schizofreni Hälften har utvidgade laterala ventriklar. Aktiv fas skadar hjärnan, mest skador i motorisk acortex, temporalloben och frontalloben.
• Dopaminteorin Imbalans i dopaminsystemet, centralstimulerande droger psykotiskt effekt hos friska. Antidopaminerga droger reducerar psykossymtom.
• Distrubitionskanaler för dopamin Mesolimbisk överaktivitet=positiva symtom. Mesokortikal underaktivitet-negativa och kognitiva symtom.
• Typer av hot stress Biotiska (levande organsimer). Abiotiska (väderleksförhållanden, katastrofer). Psykosociala (mot varandra, mobbning). Imaginära (föreställningar, tankar)
• Homoestas Limbiska systemet. Balans i kroppen, temperatur (termoreceptorer), näringsintag. Svettas när vi blir varma ex.
• Allostas Kompensatoriska processer i kroppen, kostnad tillsammans med återgången
• Hypothalamus stress Kortikotropinfrisättande hormon
• Hypofys hormon Adrenokortikotropiskt hormon (ACTH)

Alla Inga Spara