Hjärnan, sinnena och nervsystemet

Cerebrum Storhjärnan

Cerebellum lillhjärnan

Mesencephalon mitthjärnan (översta delen av hjärnstammen)

Pons Hjärnbryggan (mellersta delen av hjärnstammen)

Medulla oblongata Förlängda märgen (nedersta delen av hjärnstammen)

Medulla spinalis ryggmärgen

Thalamus Sorteringsstation för sensoriska impulser påväg in i hjärnan

Hypothalamus Styr grundläggande behov för att uppnå homeostas ( tex temperatur, hunger och törst, sömn)

Hypofysen Producerar hormoner i hjärnan

Epifysen Reglerar dygnsrytm och producerar melatonin

Ventriculus tertius tredje ventrkeln (i mellanhjärnan)

Aqueductus cerebri kanal som binder tredje och fjärde ventrikeln

Ventriculus quartus fjärde ventrikeln (mellan jkärnstammen och lillhjärnan)

Plexus choroideus Kapillärnetvärk i ventriklar som producerar cerebrospinalvätska

Corpus callosum Hjärnbalken som binder samman hjärnhalvorna

Septum pellucidum Membranvägg som skiljer sidoventriklarna från varandra

Nervus opticus (CN II) synnerven, kranialnerv 2, går från ögat till syncentrum i occipitalloben

Hippocampus viktigt för minne och inlärningsförmåga

Cortex cerebri hjärnbarken

CNS centrala nervsystemet

PNS Perfiera nervsystemet

Substansia grisea grå substans, mycket synapser

Substansia alba vit substans, mycket myelin

Astrocyt gliacell som bla ger mekaniskt stöd

oligodendrocyt myelinproducerande cell i CNS

Microglia Immun- och fagocyterande cell i CNS

Ependymceller producerar cerebrospinalvätska i ventriklar

Schwannceller producerar myelin i PNS

presynaptiskt membran sändande nervcells sida, Ca2+ insläpp utlöser exocytos av vesiklar vilket startar aktionspotential

synapsspalt område mellan två synapser

Postsynaptiskt membran mottagande nervcells sida där spänningsstyrda jonkanaler släpper genom Na+

Acetylkolin neurotransmittor vid parasympaticus

Noradrenalin sympatisk neurotransmittor vid stress/fight or flight

GABA Hämmande neurotransmittor i CNS, dämpar aktivitet och slappnar av kroppen

Glutamat Stimulerande neurotransmittor i CNS, aktiverar nervceller

Dopamin neurotransmittor för rörelseplanering i de basala ganglierna

Serotonin reglerar humör, sömn och smärta

Sulcus centralis centralfåran (skiljer sensorisk och motorisk bark)

nuclei basales basala ganglier, reglerar och planerar viljestyrda rörelser

Lobus frontalis Frontalloben, längst fram, innegållar motorisk och primärmotorisk bark, brocas område och frontalbark (motivation)

Brocas område område i frontallob för språkproduktion

Lobus parietalis parietalloben, uppe i hjärnan, innehåller sensorisk och primärsensorisk bark

Lobus temporalis Temporalloben, längst ner, innehåller hörselbark, hippocampus och Wernickes område

Wernickes område område i Lobus temporalis som ansvarar för språkförståelse

Lobus occipitalis Occipitalloben, längt bak, innehåller synbarken

Amygdala Del av det limbiska systemet som styr känslor

Dura mater yttersta hjärnhinnan, hård, precis vid skallen

Arachnoidea spindelvävshinna, andra hjärnhinnan

pia mater mjuk hjärnhinna, innerst, följer hjärnans fåror

ventriculi laterales sidoventriklarna

A. carotis communis halspulsådern mot hjärnan, delas sedan

A. carotis interna går till Willis ring och försörjer hjärnan

A. carotis externa försörjer yttre strukturer med blod (ej hjärnan)

A. vertebralis löper längs nackkotorna, går samman innan den kommer med blod till Willis ring

N. facialis (CN VII) Kranialnerv 7, styr alla muskler i ansiktet, förmedlar smak från tunga

A. cerebri anterior längst fram av blodkärlen från willis ring, försörjer främre och mellersta cortex

A. cerebri media näst längst fram från Willis ring, försörjer utsidorna av Cortex (största delen av hjärnan)

A. cerebri posterior precis under willis ring, försörjer blod till bbakre och nedre delen av hjärnan

N. olfactorius (CN I) Lukt kranialnerv 1

N. Opticus (CN II) Synnerv, kranialnerv 2

Nerve Spinales 31 par spinalnerver

N. vestibulocochlearis (CN VIII) Kranialnerv 8, förmedlar hörsel och balanssinnen

Cornu posterius bakhorn i ryggmärgens grå substans

Cornu Laterale sidohorn i ryggmärgens grå substans, autonoma synapser

dermatom hudomrpde som försörjs av samma spinalnerv

myotom muskelgrupp som försörjs av samma spinalnerv

N. Oculomotorius (CN III) kranialnerv 3, styr ögonrörelser

N. trochlearis (CN IV) kranialnerv 4, styr ögat in/ner

N. trigeminus (CN V) Kranialnerv 5, Står för all känsel i ansiktet samt styr tuggmuskulaturen

N. abducens (CN VI) kranialnerv 6, styr ögat ut/åt sidan

N. glossopharyngeus (CN IX) Kranialnerv 9, Styr muskler i svalget, mm

N. Vagus (CN X) Kranialnerv 10, styr muskler i bröst och buk (tex hjärtfrekvens, luftvägar)

N. accessorius (CN XI) Kranialnerv 11, styr två stora muskler i hals och skuldra

N. hypoglossus (CN XII) Kranialnerv 12, styr alla rörelser i tungan

membrana tympani trumhinnan

ossicula auditus hörselben i örat

cochlea hörselsnäcka

malleus hammaren

incus städet

stapes stigbygeln

tuba auditiva örontrumpeten

corpus ciliare ciliarkorppen i ögat, justerar skärpa

Cornea hornhinnan, genomskinlig

pupilla pupill

oculus lins

corpus vitreum glaskropp

sclera senhinnan, första hinnan (längst upp)

Choroidea åderhinna, andra hinnan, mycket ådror

Retina näthinna, (hinnan närmst ögat), sensoriska receptorer finns här

formatio reticularis nervcellsnätverk i pons

Nociceptorer nerver som bäst tar upp smärta, tex i fingrar

Dermis läderhuden, det hudlager med flest nociceptorer

A-Delta fiber tar upp skarp smärta

C-fibrer tar upp dov, diffus smärta

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut