historia

Alla Inga Spara

• tre definitioner av historia Historiska händelser i det förflutna, berättelserna om det förflutna, den vetenskap som studerar det förflutna
• Går det att återskapa/rekonstruera historiska händelser på ett fullständigt objektivt sätt? Varför / Varför inte? Nej, folk kan ha skildrat historian för att få den att framställas på ett visst sätt. Man absolut tolka källor men man kan inte veta till 100 procent så länge man inte varit där
• Under vilka omständigheter gör man en ny tolkning / omtolkning av historiska händelser? Varför? För ny information kan upptäckas eftersom tekniken blir bättre och bättre. Tillexempel att dinosauriernas utseende har man insett inte stämde överens med den tidiga bilden man hade av de
• Vilka tre olika ansvarsområden brukar man säga att en historiker har? forskning, undervisning, sprida nya forskningsresultat
• Vad menas med att historia är en ”icke-experimentell” vetenskap? det går tex inte att resa tillbaka i tiden utan det som hänt tillhör det förflutna och går ej att återskapa
• Vad är skillnaden mellan ”inomvetenskaplig nytta” och utomvetenskaplig nytta” inom historieämnet? det inomvetenskapliga- vidareutveckla historiekunskap, lärare, professor. Den utomvetenskapliga- historieintresserade, populärkulturen
• Vilka olika sorters yrken kan man arbeta med om man utbildar sig inom historieämnet? nyhetsredaktion, historiker, museum, osv
• Vilka olika syften fyller historieämnet? Vilka fördelar har respektive syfte? förstå vår egna tid, ge perspektiv på vår tid, träna kritisk tänkande, att veta vem man är, lära sig av historien
• Vad är en historiograf? Vilka funktioner fyller en historiograf? en historiograf jobbar med själva ämnet historia. hen undersöker hur historia påverkats av idéströmningar, lär sig av historia ämnets tidiga misstag
• Man brukar definiera historieämnets utveckling i tre olika faser – historia som myt, historia som krönika och historia som vetenskap. Redogör för det som utmärkte historieämnet under utvecklingsfasen ”Historia som myt”? berättelsefasen, förklarade hur världen skapades, finns nedskrivet
• Man brukar definiera historieämnets utveckling i tre olika faser – historia som myt, historia som krönika och historia som vetenskap. Redogör för det som utmärkte historieämnet under utvecklingsfasen ”Historia som krönika”? kronologisk berättelse av ett händelseförlopp, överdrivna övernaturligt, egna åsikter
• Man brukar definiera historieämnets utveckling i tre olika faser – historia som myt, historia som krönika och historia som vetenskap. Redogör för det som utmärkte historieämnet under utvecklingsfasen ”Historia som vetenskap”? runt 1700 talet och i tyskland börjar man införa historia som ett ämne, man forskar, man var opartisk
• Vilken betydelse hade Leopold van Ranke för historieämnets utveckling? Han hade en stor roll, han började jobba med källkritiska kriterier i syfte med att studera historia
• Hur använde sig Gustav Vasa av historieämnet under sin levnadstid, och i vilka syften? Han utnyttjade det för att framställa sig som en bättre version än vad han förmodligen var
• Nämn och förklara kortfattat tre av de nuvarande (nutida) tendenserna som finns inom historieämnet. omöjligt med fullkomligt objektivitet, innan var historia bara om män, politik, man fokuserar inte bara på skriftliga källor, populärkulturen växer
• Vilka olika sorters historiebruk finns det – och hur fungerar de? vetenskapligt historiebruk(historiska artefakter) politiskt ideologiskt historiebruk (utnyttja historien i tex debatt för att sätta dit motståndaren)existentiellt (lyfta fram historiska händelser för att stärka intensiteten, moraliskt (lyfta fram tragiska händelser, ifrågasätta, jämföra)
• Vilka olika sorters historiebruk finns det – och hur fungerar de? icke bruk av historia, låter bli att använda sig av historian, vill inte kännas vid...kommersiellt (sälja historia)
• Vilka olika sorters historiebruk finns det – och hur fungerar de? historiemissbruk- man använder historia för att vilseleda
• Förklara vad en berättande källa är och vad en kvarleva är – samt redogör för hur (om) de skiljer sig åt. berättande källa kan vara dagböcker, vittnesmål protokoll och en kvarleva är ett fysiskt bevis
• Redogör för den klassiska källkritikens modell – steg för steg. Vad är viktigt att tänka på? Vilka olika kriterier finns att ta hänsyn till? Hur fungerar respektive kriterie? yttrekritik, vem gjorde källan, när skapades den, vart är den från. steg 2 tolka, vad är avsikten, steg 3 inre kritik, har det hänt nu eller längesen?hur lång tid har det gåt mellan källorna berättades
• Redogör för den klassiska källkritikens modell – steg för steg. Vad är viktigt att tänka på? Vilka olika kriterier finns att ta hänsyn till? Hur fungerar respektive kriterie? tidens, är källan opartisk eller partisk
• Vilka tre grundläggande frågeställningar kan man använda sig av när man utövar källkritik på internet – för att undvika att få felaktig information eller bli lurad? vem har skrivit/skapat den, varför är den skapad, är det fakta eller åsikter?

Alla Inga Spara