histologi hanliga

Alla Inga Spara

• här bildas spermier tubuli seminiferi
• kring den spermieproducerande vävnaden finns interstitiell vävnad
• mot bitestikeln finns ett tjockt icke-sammanhängande bindvävsnätverk som heter mediastinum testis
• ett nätverk av tubuli i mediastinum testis rete testis
• bindvävsseptan som går in från tunica albuginea in till septum septula testis
• omger testikeln tunica albuginea
• testosteronproducerande celler utanför tubuli seminiferi Leydigceller
• runt leydigceller finns lamina propria
• för uttryckning av spermier finns peritubulära myoida celler
• leydigcellen påverkas av LH
• höga stödjeceller i tubuli seminiferi, sitter basalt och går hela vägen upp sertolicell
• mellan sertolicellerna finns tight junctions
• skapar blod-testisbarriären sertoliceller
• sertoliceller bildar inhibin, androgenbindande proteiner
• sertolicellers funktioner fagocytos, vätska, hormon
• 2 lager i tubuli seminiferi basal avdelning, adlumenal avdelning
• BTB skyddar mot autoimmuna reaktioner
• immunsystemet uppfattar ... som främmande spermiespecifika proteiner
• olika generationers blivande spermier spermatogonier, primära spermatocyter, sekundära spermatocyter, runda spermatider, avlånga spermatider
• de första haploida cellerna runda spermatider
• de avlånga spermatider som lossnar kallas för testikelspermier
• Summan av alla processer som inkluderar utvecklingen av en spermie från spermatogonium via spermatocyt och spermatid till testikelspermie som lämnar epitelet spermatogenes
• Spermatogonierna delar sig mitotiskt ett antal gånger mitos
• Spermatocyter genomgår två på varandra följande delningar som ger fyra haploida celler meios
• Den runda spermatidens differentiering (utan celldelning) till en testikelspermie spermiogenes
• innan meios 1 är genomförd finns en cell som innehåller 2 gånger normalt geninnehåll primär spermatocyt
• efter meios 1 kallas cellen sekundär spermatocyt
• efter meios 2 kallas cellerna runda spermatider
• ... i första meiotiska delning är lång profasen
• Mycket kort tid innan andra meiotiska delning sekundära spermatocyter
• tar meiosen eller spermiogenesen längst tid lika lång tid
• 4 faser i spermiogenesen golgifas, mössfas, akrosomfas, mognadsfas
• en fas i spermiogenesen där golgi är särskilt aktivt och en akrosomblåsa bildas golgifas
• en fas i spermiogenesen där akrosomen vandrar ner över kärnan till viss del mössfas
• en fas i spermiogenesen där akrosomen vandrar ner över den nu mer avlånga kärnan akrosomfas
• en fas i spermiogenesen där svansen växer ut och en mängd mognadsprocesser sker mognadsfas
• akrosom bildas av, och kommer från enzymer, golgi
• spermiens svans ursprungar från och består av mikrotubuli, centriolen
• akrosomblåsan innehåller akrosomgranula
• runda spermatider är vanligen i dessa faser: golgifas, mössfas
• avlånga spermatider är vanligen i akrosomfas, mognadsfas
• på svansen mot kroppen finns det : mitokondrieskida
• kromatin i en avlång spermatid kommer att kondenseras
• spermiens beståndsdelar huvud, hals, mittstycke, svans
• Två generationer primära spermatocyter och en generation spermatider stadium A
• svårfunnen, En generation primär spermatocyt, sekundära spermatocyter och en generation spermatider (avlånga) stadium B
• En generation av spermatocyt och två generationer spermatider stadium C
• finns under kort tid sekundär spermatocyt
• sista delen av spermiogenesen då svans bildas, som avslutas genom att den släpper från epitelet spermiering
• Kromatinet börjar kondenseras. Spermatidens huvud är orienterad mot basallamina. Akrosomblåsan syns som en knopp. Svansarna mot lumen, vilken fas akrosomfas
• vilken fas: Kromatinet kondenseras allt mer och spermatiden antar en allt mer avlång form mognadsfas
• spermiernas cytoplasma är helt separerad först som spermatid
• typ av epitel i tubuli recte och framåt enkelt epitel
• de olika delarna som följer tubuli seminiferi tubuli recti, rete testis, ductuli efferentes
• hur ser gångarna ut i ductuli efferentes enskiktat cylinderepitel, flerradigt cylinderepitel
• epitelet i ductuli efferentes har rollen att resorbera
• vad sker i bitestikeln sekretion, resorption
• epitel i bitestikeln tvåradigt epitel, cylindriska huvudceller, basalceller
• kring bitestikeln finns gott om glatt muskulatur
• viktig för spermiernas motilitet pH
• var i bitestikelgången är epitelet högst caput
• mest gm i bitestikeln i cauda
• långa mikrovilli stereocilier
• i epididymis har epitelet stereocilier
• en specifik sak som sker under spermiens förflyttning genom bitestikeln förflyttning av spermiens cytoplasmadroppe
• egenskap av epididymis mot testikeln högt epitel, stjärnformat lumen

Alla Inga Spara