histologi, epitel 2 + bindväv

cilier storlek 5-10 mikrometer långa

cellkontakter, 3 st junctional complex, zonula occludens, zonula adherens, macula adherens

fäster cellen mot ECM hemidesmosom(stora), focal adhesion(små)

thight junction zonula occludens

syns som grått band under epitel basallamina

görs i nukleuoler rRNA

platser med mycket mitokondrier hjärtmuskulatur, skelettmuskulatur, njurtubulin

var finns enkelt plattepitel mesotel, endotel

var finns enkelt kubiskt epitel utförsgångar

var finns enkelt cylindriskt epitel könsorgan

var finns flerskiktat plattepitel hud, esophagus

epitel med kontraktiva element, såsom för tömning av körtlar myoepitel

det i mitten av något lumen

bindvävens funktioner binda ihop vävnader, skydd, stöd, energireserv

bindvävens uppbyggnad ECM(fibrer, grundsubstans), utspridda celler

vilken bindväv har mera fibrer i sig tät bindväv

vilken bindväv finns ansamlingar av immunceller, mindre fibrer, mer interstitialvätska lucker bindväv

finns i grundsubstans proteoglukaner, glykosaminoglukaner, interstitialvätska, GAGs

omogen embryonal bindväv, med mycket grundsubstans, kan bli massa kul saker som muskelvävnad, mogen bindväv och stödjevävnader mesenkym

vad kallas bindväven i embryots navelsträng? geleaktig, med mycket grundsubstans med hyaluronsyra mukös bindväv

stödjecellen som bygger upp bindväv fibroblast

var finns bindväv bindvävskapslar kring hjärta, kärl, leder, epitel

bindväv med mycket blodkärl lucker bindväv

beskrivning av många grundsubstanser kolhydratrik, geleaktig, vit

bindvävstyp, brun i resorcin-fuchsin, flera lager i artärer, vågformat, finns som skikt och trådar elastisk bindväv

fibrer som bildar 3d-nätverk, ger stadga såsom i benmärgsvävnad retikulära fibrer

typ av bindväv där kollagen går i alla riktningar, vågformade tät oregelbunden bindväv

typ av bindväv under alla epitel lucker bindväv

bindväv med funktion i immunförsvaret, innehar små blodkärl lucker bindväv

typ av bindväv med mycket kollagenfibrer, dragfasthet, få blodkärl och lite ECM, läker sakta tät bindväv

var finns tät oregelbunden bindväv kapslar kring organ, dermis, submukosa

kollagenfibrer byggs av fibriller

stationära celler lucker bindväv mastceller, makrofager, fibroblaster, adipocyter

celler som ansamlas i lucker bindväv, såsom vid en infektion neutrofiler, eosinofiler, lymfocyter, plasmaceller

långsträckta celler med lång kärna, ibland med nukleol, mörkare prick i cellkärnan, som visar aktivitet, bildar komponenterna i ECM, alltså kollagenfibrer och molekyler och ämnen i grundsubstansen fibroblast

runda oregelbundna, njurformad cellkärna, cytoplasman innehåller saker, vakuol med vätska i, lysosomer blir mörka vid nedbrytning, har cytoplasmautskott makrofager

stora ovala celler, med runda cellkärnor, fulla med granula i cytosolen, membranomringade vesiklar, med ämnen som färgas specifikt. färgas basiskt, med toluidinblått, de ändrar färgnyans, mer lila färgton, mot mer blå vävnad. granula innehåller histamin och andra ämnen med pro eller antiinflammatoriska effekter. vid aktivering frisätts granulan, degranulering, orsakar lokal inflammation, ger svullnad, effekt så fler immunceller lockas dit för försvar motinfektionsämnen. Roll att skydda kroppen mastcell

riktat immunförsvar och immunitet. små runda celler, mörk rund cellkärna, mycket tunt lager cytoplasma kring cellkärnan lymfocyt

cellkärnan är rund, och har ett mönster. De är stora äggformade celler, cellkärnan är perifert placerad, cytoplasman är mörkare än hos lymfocyter, den är basofil, färgas blått av basiska grejer. Ljusare mot cellkärnan, det motsvaras av golgiområdet. RER är anledningen till färgen som bildas, stor aktivitet. fläckig cellkärna. plasmacell

runda celler, med ljus och prickig cytoplasma, kärnan är segmenterad, avsnörpta delar med förbindelse. de är upp till 3-5 segment. de fagocyterar, bakterier osv neutrofiler

har röd granula, delad cellkärna. eosinofil

fettcellers funktioner energidepå, stötdämpning, skyddar organ, isolerar, hormonproduktionsfunktion

specialiserad bindväv utom ben brosk och fettceller blod, hematopoetisk vävnad, lymfatisk vävnad

var finns lucker bindväv under epitel som täcker kroppens ytor, under körtelepitel, runt små blodkärl

tunna fibrer som bildar 3d-nätverk i lymfoida organ retikulära fibrer

kollagen i basallamina kollagen typ IV

inbuktningen där broskceller ligger lakuner

broskets funktion tål mekaniskt stress, stöd till mjukvävnader och skelett, rörbensbildningsmall

bens funktion stöd och skydd, rörelseapparaten, depå av Ca + P

platser med fibröst brosk symphysis pelvina, intervertebralledsdisker, menisker

platser med elastiskt brosk epiglottis, öron

yttre broskhinnan perichondrium

linjerar mot märghåla, innehåller stamceller endost

linjerar benets utsida mot omgivande bindväv, innehåller stamceller periost

broskcell inne i brosk chondrocyt

brosk med mycket kollagen 1, samt stråk av kondrocyter och kollagen 2 fibröst brosk

brosktypen i trachea hyalint brosk

homogen brosktyp, chondrocyter och blaster isolerade eller i små isogena grupper, perikondrium finns, förser ledytor med stötdämpande ytor med låg friktion, och strukturell support i trachea hyalint brosk

brosktyp med en del kollagen typ II, kondrocyter och blaster finns i isogena grupper, flexibel form och support elastiskt brosk

brosk med mycket tät bindväv, kondrocyter och fibroblaster finns här, axiala isogena grupper eller isolerade chondrocyter, ger draghållfasthet, stötdämpning fibröst brosk

grupp med chondrocyter isogen grupp

område nära chondrocyter, resp. mellan ex. isogena grupper territorialmatrix, interterritorialmatrix

broskbildningens steg: mesenkym, chondroblaster, ECM bildas, mitos bildar isogena grupper

främsta kollagentypen i brosk kollagen typ II

broskets största beståndsdelen som ger dess egenskaper vatten

finns mycket av i chondrocyter golgi, RER

2 broskbildningssätt appositionellt, interstitiellt

bildning av brosk från ytan av befintligt, från perichondrium, broskstamcell blir chondroblast som bildar ECM som stänger inne en del chondrocyter appositionell broskbildning

bildning av brosk inom befintlig broskvävnad, mitos av chondrocyter, som vid rörbenstillväxt och ersättning av ledbrosk interstitiell broskbildning

finns i perichondrium broskstamceller, fibroblaster

ledbroskets uppbyggnad subkondralt ben, kalcifierad zon, djup radial zon, intermediär transitionell zon, ytlig tangentiell zon

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut