Hållf AK2

Alla Inga Spara

• Är huvudspänningsriktningarna i en punkt alltid ortogonala? ja
• Är egenskaperna hos ett ortotropt material alltid olika i alla olika koordinatriktningar? nej
• Stämmer det att skjuvcenter och vridcenter alltid sammanfaller i ett linjärelastiskt material? ja
• Ger von Mises flytvillkor alltid ett mera konservativt resultat än Trescas flytvillkor, d.v.s. högre säkerhet mot plasticering? nej
• Fungerar teorin för linjärelastisk brottmekanik bra så länge radien rp på den plastiska zonen vid sprickspetsen är ungefär lika med spricklängden a? nej
• Sammanfaller huvudspänningsriktningarna och huvudtöjningsriktningarna i ett isotropt linjärelastiskt material? ja
• Är stora konstruktioner mera känsliga för sprickor än mindre konstruktioner? ja
• Karakteriseras ett sprött brott av att det föregås av stor plastisk deformation? nej
• I en punkt i en kropp råder ett huvudspänningstillstånd, givet av de tre huvudspänningarna σ1 = σ2 och σ3 = 0, som precis initierar plasticitet enligt Trescas flythypotes. Är då också von Mises flytvillkor uppfyllt samtidigt? ja
• Är belastningens vinkelfrekvens alltid större än en strukturs egenvinkelfrekvens om resonans uppträder i den belastade strukturen? nej
• Kan man bestämma spänningsmatrisens symmetri, d.v.s. att S = S T, med hjälp av momentjämviktsberäkningar? ja
• Om alla spänningskomponenter i ett visst snitt är noll, råder då ett tvådimensionellt (plant) spänningstillstånd? ja
• Är huvudspänningsriktningar ortogonala (vinkelräta) mot varandra? ja
• Återfinns alltid den största huvudspänningen i origo i Mohrs spänningscirkel i ett plant problem? nej
• Är ett stångsystem statiskt obestämt om dess statiska redundans beräknas vara µ = 2? ja
• Sammanfaller skjuvcenter och vridcenter i ett tvärsnitt i en axel gjord av ett linjärelastiskt material?§ ja
• Kinematiska samband ger en relation mellan förskjutningar och töjningar. ja
• Vid vridning av ett tunnväggigt slutet tvärsnitt varierar det s.k. “skjuvflödet” kring tvärsnittet. nej
• Är en spricka som belastas i Modus I i huvudsak utsatt för skjuvspänningar? nej
• I Palmgren-Miners delskadeteori är det avgörande i vilken ordning lastcykler med olika amplitud belastar en komponent. nej
• Linjärelastisk brottmekanik kan användas så länge den plastiska zonen är liten i förhållande till alla andra dimensioner i problemet. ja
• En strukturs egenvinkelfrekvens ω0 är oberoende av inverkan från gravitationen. ja
• Ett rent hydrostatiskt spänningstillstånd är också ett huvudspänningstillstånd. ja
• I ett elastiskt isotropt material ligger huvudspännings- och huvudtöjningsriktningarna med 45◦ mellanrum. nej
• I ett kritiskt dämpat system är den relativa dämpningen ξ = 1. Uppvisar ett sådant system periodiska svängningar? nej
• Ett huvudspänningstillstånd domineras av skjuvspänningar. nej
• En trådtöjningsgivare kan användas för att mäta deformation vid ytan på en belastad kropp. ja
• I ett rent hydrostatiskt spänningstillstånd är skjuvspänningarna noll. ja
• I ett elastiskt isotropt material sammanfaller huvudspännings- och huvudtöjningsriktningarna. ja
• En konstruktions så kallade ”relativa hållfasthet” minskar, ju större konstruktionen är. ja
• Inom brottmekaniken anger “omslagstemperaturen” vid vilken temperatur ett visst material inte kan spricka. nej
• I en punkt i en kropp gäller att alla normalspänningar är lika stora och att alla skjuvspänningarna är noll, oavsett hur ett snitt läggs genom punkten. Är detta ett hydrostatiskt spänningstillstånd? ja
• I en axel utsatt för ett vridande moment antar Prandtls spänningsfunktion Φ sitt maximala värde längs axeltvärsnittets ytterrand. nej
• I en vibrerande struktur påverkas svängningsamplituden av gravitationen. nej
• För ett linjärelastiskt material som belastas är töjningsenergin W och den komplementära töjningsenergin W lika. ja
• En kropps rörelse utgörs av stelkroppsrörelse samt deformation. Båda dessa delar bidrar till töjningarna i kroppen. nej
• I ett elastiskt isotropt material sammanfaller huvudspänningsriktningarna med huvudtöjningsriktningarna. ja
• En axel utsatt för vridning är mera vridstyv om tvärsnittet är slutet än om det är öppet. ja
• I en axel som utsätts f¨or ett vridande moment roterar tvärsnittet kring skjuvcentrum, oavsett vilket material axeln är gjord av. nej
• Enligt ”Maxwells reciprocitetssats” är flexibilitetsmatrisen α symmetrisk, det vill s¨aga α = αT . ja
• Är spänningstillståndet som ges av spänningsmatrisen S i Figur 1a ett plant spänningstillstånd? nej
• I Figur 1b visas två tunnväggiga cirkulära tvärsnitt, det ena är slutet och det andra är öppet. Är vridstyvheten större i det öppna tvärsnittet än i det slutna. nej
• I Figur 1c visas ett triangulärt axeltvärsnitt. Uppträder det maximala beloppet på vridskjuvspänningen, d.v.s. |tau|, vid triangelns hörn? nej
• Motsvarar beloppet på den maximala vridskjuvspänningen i föregående fråga, d.v.s. |tau|, beloppet på gradienten av Prandtls spänningsfunktion, d.v.s. |∇Φ|? ja
• Har ett anisotropt material samma egenskaper i alla riktningar? nej
• En invariant är en storhet som är oberoende av vilket koordinatsystem man använder. ja
• Vid vridning av en axel med icke-cirkulärt tvärsnitt kan så kallad välvning ske, det vill säga deformation i axelns längdriktning. ja
• Figur 2a visar von Mises flytyta i deviatorplanet i huvudspänningsrummet. Ligger spänningstillståndet i punkten P i det plastiska området? nej
• Figur 2b visar ett stångsystem med tre stänger. Stämmer det att stångsystemet har 4 frihetsgrader? nej
• Figur 2c visar det rektangulära tvärsnittet på en axel som vrids. Kommer den maximala vridskjuvspänningen att uppträda i de två markerade punkterna A och B? nej
• Figur 3a anger en spänningsmatris S. Är detta ett hydrostatiskt spänningstillstånd? nej
• I ett kritiskt dämpat system är svängningsrörelsen aperiodisk. ja
• Ett visst material har brottsegheten KIc. Om spänningsintensitetsfaktorn in en viss punkt i samma material är KI så sker kritisk spricktillväxt om KI = 0.5KIc. nej
• Figur 3b visar ett stångsystem med tre stänger. Stämmer det att stångsystemets statiska redundans är µ = 1? nej
• Figur 3c visar det elliptiska tvärsnittet på en axel som vrids. Kommer den maximala vridskjuvspänningen att uppträda i de två markerade punkterna A och B? ja
• Spänningsmatrisen S är symmetrisk, d.v.s. S = S^T . Denna symmetri kan visas genom att ställa upp momentjämvikter i en punkt i en kropp. ja
• Spänningsmatrisen i figur 4a representerar ett plant spänningstillstånd. nej
• Figur 4b anger ett förskjutningsfält där koefficenterna a_(1, 2, 3), b_(1, 2, 3) och c_(1, 2, 3) är konstanta. Stämmer det att normaltöjningen εxx blir εxx = c_1 + c_3*z^3? nej
• Ett anisotropt material har samma egenskaper i alla riktningar. nej
• Trescas flytvillkor ger konservativa resultat jämfört med von Mises flytvillkor. ja
• Spänningsmatrisen i Figur 5 innehäller sex oberoende spänningskomponenter. ja
• Spänningsmatrisen i Figur 5 representerar ett rent hydrostatiskt spänningstillstånd. nej
• Skjuvcentrum och vridcentrum ligger i samma punkt i ett linjärelastiskt material. ja
• Huvudtöjningarna ε1, ε2 och ε3 är invarianter. ja
• I ett system med dynamiska effekter minskas egenvinkelfrekvensen ω_0 på grund av gravitationen. nej
• Figur 6 visar det oktogonala tvärsnittet på en axel som utsätts för ren vridning. Stämmer det att vridskjuvspänningen i punkt b är högre än den i punkt a? ja
• Den hydrostatiska spänningen σ_hyd = (σxx + σyy + σzz)/3 är en invariant. ja
• Att en flytfunktion kan definieras som F = F(σ1, σ2, σ3, σs) bygger på att materialbeteendet antas vara isotropt. ja
• Ett sprött brott kännetecknas av att det föregås av stora plastiska deformationer. nej
• En cykliskt varierande spänning karakteriseras av spänningsförhållandet R = 0. Det innebär att spänningsvariationen utgör en pulserande trycklast. nej
• Figur 7 visar en konsolbalk med längden L, tvärsnittsarean A, densiteten ρ och böjstyvheten EI. Balken bär en punktmassa m i sin fria ände. För att bestämma strukturens egenvinkelfrekvens ω0 måste man ta hänsyn till både massan m och balkens egenvikt. nej
• I ett svagt dämpat dynamiskt system kan man få oändligt stora deformationer på grund av resonans. nej
• Enligt von Mises flythypotes varierar flytspänningen med det hydrostatiska trycket. nej
• Om belastningen varierar cykliskt kan spricktillväxt ske även om brottvillkoret KI ≥ KIc inte är uppfyllt. ja
• En cykliskt varierande spänning karakteriseras av spänningsförhållandet R = −1. Det innebär att spänningsvariationen utgör en pulserande trycklast. nej
• Spänningsmatrisen S som visas i Figur 8a representerar ett plant spänningstillstånd. ja
• I ett elastiskt isotropt material sammanfaller huvudspännings- och huvudtöjningsriktningarna. ja
• Figur 8b visar tvärsnittet på en axel som utsätts för ren vridning. Är vridskjuvspänningen högre i punkten a än i punkten b? nej
• När man använder Palmgren-Miners delskadeteori är det viktigt att ”blocken” med olika cykliska spänningsnivåer tas i rätt ordning. nej
• Figur 8c visar ett system med en punktmassa m fastsatt i den fria änden av en stång. Stämmer det att systemet kan uppvisa svängningar i både x- och z-led? ja
• Ett plan som är vinkelrät mot hydrotstatiska axeln det kallas för deviatorplan ja
• Kan vi öka trycket i över Ps i ett tunnväggigt tryckkärl? nej
• Kan vi öka trycket i över Ps i ett tjockväggigt tryckkärl? ja
• Spänningsmatrisen S är som alltid symmetrisk, det vill säga S = S T . Beskriv kortfattat, utan beräkningar, hur man kan visa denna symmetri. kan visas genom momentjämvikt i en punkt i snitt parallella med respektive av de tre ortogonala plan

Alla Inga Spara