Hållf AK1

Ju längre en balk är, desto mera realistiskt blir Bernoullis antagande. ja

Böjmotståndet Wb fördubblas om värdet på elasticitetsmodulen E fördubblas. nej

Den största belastningen i en balk finns där utböjningen w är som störst. nej

För ett isotropt och linjärt termoelastiskt material gäller γ = y^e + γ^T där γ^e = τ/G och γ^T = α∆T. nej

För ett isotropt och linjärt termoelastiskt material gäller ε = ε^e + ε^T där ε^e = τ/G och ε^T = α∆T. Ja

I en balk utsatt för ren böjning sammanfaller neutralplanet med xy-planet. ja

Vid belastning av en elastisk kropp ändras kroppens form men dess volym förblir alltid densamma. nej

I ett visst snitt är normalspänningen σ = 5 MPa och skjuvspänningen τ = 4 MPa. Det innebär att den totala spänningen är 9 MPa. nej

I ett tunnväggigt tryckkärl, enbart belastat med ett inre övertryck, är den axiella spänningen större än den tangentiella spänningen. nej

Den maximala normalspänningen σx i ett tvärsnitt i en balk utsatt för ren böjning blir lika stor i en träbalk som i en stålbalk, så länge böjmomentet är lika stort och tvärsnittets dimensioner är lika. ja

En balks utböjning beskrivs av w(x). Lutningen w ′ = dw/dx är alltid noll vid ett stöd. nej

Böjskjuvspänningen τxz i en balk påverkas av normalkraften N i balken. nej

Eulerknäckkraften Pk ökar om flytspänningen i materialet ökar. nej

En tjockväggig axel utsätts för ett vridande moment och får därigenom en förvridningsvinkel ϕ. När axeln dessutom värms upp ökar förvridningsvinkeln. nej

En tjockväggig axel med cirkulärt tvärsnitt är gjord av ett linjärelastiskt material med skjuvmodulen G och utsätts för vridning. Skjuvspänningen τ varierar proportionellt mot r^2, där r betecknar axelradien. nej

Om man tar bort ett stångelement i ett statiskt bestämt fackverk så kan fackverket inte längre upprätthålla statisk jämvikt. ja

Temperaturändringar kan ge upphov till töjningar i statiskt bestämda konstruktioner. ja

Påverkas normaltöjningen ε i stången i figur 1a av den vertikala förskjutningen v om små förskjutningar antas? nej

Figur 1b visar en axel med ett massivt cirkulårt tvärsnitt som utsätts för ett vridande moment Mv. Stämmer det att vridskjuvspänningen τ varierar med x? nej

Skjuvtöjningen i axeln i figur 1b varierar linjärt längs tvärsnittets radie ja

Figur 4 visar en fritt upplagd balk som belastas med en jämnt utbredd last Q. Uppträder den största tvärkraften i balken vid x = L/2? nej

Figur 4 - Är det böjande momentet i balken som visas i figuren konstant längs balken? nej

Under ett krypprov hålls belastningen konstant. Ja

Under ett relaxationsprov hålls belastningen konstant. nej

Förekomsten av krypdeformation, framförallt i metalliska material, är starkt temperaturberoende ja

Figur 2a visar den reologiska modellen för ett Maxwellmaterial. Index 1 betecknar fjädern och index 2 den viskösa dämparen. Stämmer det att den totala töjningen ges av ε = ε1 + ε2? ja

Figur 2b visar den reologiska modellen för ett Kelvinmaterial. Index 1 betecknar fjädern och index 2 den viskösa dämparen. Stämmer det att den totala töjningen ges av ε = ε1 + ε2? nej

Innebär Bernoullis antaganden att skjuvtöjningen på grund av ren böjning är noll? ja

Figur 2c visar en axel som belastas med ett vridande moment Mv och som har ett cylindriskt tvärsnitt. Axeln är urborrad till halva sin längd och är massiv i övrigt. Uppträder den maximala vridskjuvspänningen i den urborrade delen av axeln? ja

Axeln i figur 2c värms nu även upp med en temperaturökning ∆T. Materialet i axeln är isotropt linjärelastiskt och de elastiska egenskaperna kan ses som oberoende av temperaturen. Ökar axelns förvridning ϕ på grund av uppvärmningen? nej

Figur 3a visar ett rektangulärt balktvärsnitt där h = 2b. Ar böjstyvheten högre kring y-axeln än kring x-axeln? Högre kring x-axeln

Figur 3b visar en spännings-/töjningskurva från ett dragprov på ett stålmaterial. Anger σst brottspänningen? nej

I figur 3b anges en töjning εa. Utgörs töjningen εa utav både elastisk och plastisk töjning? ja

Figur 3c visar en stång med längden L och massan m som endast belastas av tyngdkraften (indikerad med g). Är töjningen i stången konstant i x-led? Nej

Är spänningen i stången i figur 3c konstant i x-led? nej

En stång är fast inspänd mellan två stela väggar och är spänningsfri vid normal temperatur. När temperaturen ökas med ∆T grader ges normalspänningen i stången av σ = −Eα∆T, där E är elasticitetsmodulen och α är längdutvidgningskoefficienten ja

Skjuvmodulen G kan beräknas med hjälp av elasticitetsmodulen E och Poissons tal ν. ja

Den största skjuvspänningen i en tjockväggig cirkulär axel, som utsätts för ett vridande moment, uppträder vid axelns ytterradie. ja

Sambandet Mv = GK(ϕ/L) gäller även om axeln utsätts för en temperaturändring ∆T. ja

Vid avlastning av en tunnväggig röraxel från ett plastiskt tillstånd uppstår restspänningar. nej

5. Stångens förlängning δ är relaterad till normaltöjningen ε i stången genom ε = δ/L. ja

5. u påverkar normaltöjningen i stången. ja

5. v påverkar normaltöjningen i stången. nej

5. Mellan stångkraften N och stångens förlängning δ gäller sambandet N = (AE)/(2L)*δ. nej

5. Den visade situationen utgör ett statiskt obestämt problem. nej

Poissons tal -1 < v < 1/2

En axel med längden L förvrids vinkeln ϕ. Skjuvtöjningen γ kan då uttryckas som γ = (ϕ/L)r, där r är axelns radie. ja

Med hjälp av Hookes lag kan ett samband mellan normaltöjning ε och skjuvspänning τ skrivas som τ = Gε. nej

En stång utsätts för en axiell kraft F. Om stången dessutom belastas med ett vridande moment Mv så ändras normaltöjningen i stången. nej

I en statiskt bestämd stångkonstruktion kan man bestämma stångkrafterna enbart med hjälp av jämviktsekvationer. ja

Tvärkontraktionskoefficienten ν (Poissons tal) varierar mellan 0 och 100%. nej

Böjskjuvspänningen τxz kan försummas jämfört med böjspänningen σx vid böjning av långa slanka balkar. ja

Ett elastiskt-idealplastiskt materialbeteende innebär bland annat att inget deformationshårdnande sker. ja

Skjuvtöjningen γ definieras som ”minskningen av en vinkel som ursprungligen var rät”. ja

En elastisk-idealplastisk stång belastas med en axiell kraft som motsvarar flytlasten. Kan stången bara en ökad kraft? nej

En tjockväggig axel av ett elastiskt-idealplastiskt material belastas med ett vridande moment som är högre än flytmomentet. Om vridmomentet tas bort helt uppstår restspänningar i axlen. ja

Verkar normalspänningen σ alltid vinkelrät mot snittytan? ja

Är normaltöjningen ε en dimensionslös storhet? ja

Kan skjuvtöjningen γ vara positiv i vissa fall och negativ i andra? ja

Om normalspänningen σ är positiv så följer det att skjuvspänningen τ också är positiv. nej

Gäller sambandet σ = Eε+α∆T för ett termoelastiskt material? nej

Det så kallade ”neutralplanet” i en balk - med axiell riktning längs x-axeln - utgörs av de punkter där normalspänningen σxx = 0. ja

I ett isotropt material uppstår inga skjuvspänningar på grund av enbart en jämnt fördelad temperaturändring. ja

Hur jämviktssambandet ser ut beror på vilket materialsamband som används. nej

I ett relaxationsprov belastas provbiten med en konstant deformation. ja

I ett inkompressibelt material är tvärkontraktionskoefficienten (Poissons tal) ν = 1. nej

I ett statiskt bestämt stångsystem är flytlastförhöjningen β = 0. ja

Skjuvspänningen kan försummas jämfört med normalspänningen vid ren böjning av en långa slank balk. ja

På grund av momentjämvikt är τxy inte lika med τyx nej

För att bestämma utböjningen w ur den elastiska linjens differentialekvation på formen EIw′′′ = −T behövs tre randvillkor. ja

I ett relaxationsprov belastas provbiten med en konstant kraft. nej

största belastningen finns där det böjande moment är som störst (w'') ja

Figur 4 - mitt på balken är tvärkraften noll vilket motsvarar max böjande moment eftersom dMb/dx = T ja

Figur 6 - Finns det någon temperatur vid vilken endast den ena stången är spänningsfri? nej

I ett inkompressibelt material är tvärkontraktionskoefficienten (Poissons tal) ν = 1/2 ja

Figur 1a visar en stång som i sin högra ände utsätts för förskjutningen u i horisontalled och v i vertikalled. Stångens förlängning δ är relaterad till normaltöjningen ε genom ε = δ/L. ja

Axeln i figur 1c är statiskt bestämd nej

Figur 7 visar en massiv axel som belastas med ett vridande moment. Förvridningen i den smalare delen är dubbelt så stor som i den grövre delen. nej

Den totala förvridningen av axeln i figur 7 är lika med summan av de två delarnas förvridningar. ja

Stången i figur 8a är fast inspänd i sina ändar och belastas mitt på av punktkraften F. Är problemet statiskt bestämt? nej

I ett tunnväggigt cirkulärt tvärsnitt som utsätts för vridning kan skjuvspänningen antas vara konstant genom väggtjockleken. ja

I en balk som utsätts för ren böjning utgörs neutralplanet av de punkter i balken d¨ar normalspänningen σx är som störst. nej

Figur 8b visar den reologiska modellen för ett Maxwellmaterial. Töjningen ε ör lika i dämparen och i fjödern. nej

Figur 8c visar den reologiska modellen f¨or ett Kelvinmaterial. Spänningen σ är lika i dämparen och i fjädern. nej

restspänningar - σ_innan sigma_s

restspänningar - Δσ använd P_f

var sker den maximala böjande momentet i en konsolbalk? fasta inspänningen

Uppstår det några restspänningar vid avlastning i ett statiskt bestämt STÅNGSYSTEM? Pf=Ps Nej

Uppstår det några restspänningar vid avlastning i ett statiskt obestämt STÅNgSYSTEM? ja

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut