Glosor Samhällskunskap

demokrati folkstyre, folket bestämmer

diktatur en eller flera personer styr en stat, oftast är dessa ej folkvalda

allmän rösträtt alla får vara med och rösta och välja bland de politikerna och partierna som finns

lika rösträtt alla ska ha en röst vardera och varje röst är värd lika mycket

hemlig rösträtt ens röst skall vara hemlig för att slippa T.ex bestraffning

yttrandefrihet alla har rätt att yttra sig fritt så länge det inte bryter mot några lagar

fri opinionsbildning alla har rätten att bilda sin egen syn och ha tankar, åsikter om hur samhället ska se ut och styras

organisationsfrihet människor ska kunna starta och gå med i olika typer av organisationer

majoritetsprincipen majoriteten ska alltid väga mest men minoriteterna ska alltid respekteras och få höras

rättsäkerhet allt som är kriminellt skall stå tydligt i lagen att det är kriminellt

likhet inför lagen alla står lika inför lagen och ingen ska kunna köpa sig fri från straff T.ex

mänskliga rättigheter de mänskliga rättigheterna som finns i världen

demokratiska instutioner instutioner som ett land behöver för att det ska vara demokratiskt, Dessa är, lagstiftande, medier och polis

författning (konstitution) det som säger hur ett land ska styra, det som alla andra instutioner grundar sig i

grundlagarna sveriges konstituion

demokratisk kultur en kultur i ett land där människorna förstår värdet av demokratin, använder sig av den och kan disskutera den

representativ demokrati besluten i ett land fattas av en grupp politiker som jobbar med att fatta beslut och som representerar folket

direkt demokrati när besluten i ett land fattas direkt av invånarna som får rösta i landet, ofta genom folkomröstningar

statschef alla länder har en statschef, antingen ärvs ämbetet eller så blir man vald

deltagar demokrati en variant av representativ demokrati där målet är att alla ska rösta i valen

valdemokrati en variant av representativ demokrati som menar att folket i landet ska lämna beslutstagandet till den politiska eliten och att de vanliga invånarna inte har tiden att sätta sig in i politiken

republik när statschefen blir vald till sitt ämbete och ska representera folket

monarki ett land där statschefen har ärvt sitt ämbete och representerar inte därmed folket lika mycket

president statschefen i en republik

kung, furste, kejsare statschefen i en monarki

drottning, furstinna, kejsarinna en kvinnlig statschef i en monarki

absoluta monarkier när monarken har betydande makt i ett land och styr

konstitutionella monarkier ett land där monarkens makt är bestämd enligt grundlagarna

successionsordningen en av sveriges fyra grundlagar, den bestämmer vem som ska bli nästa monark

enhetsstater när hela landet styrs av samma instans, i sverige styr staten landet på en central nivå

federala stater, federationer ett land där regionerna eller delstaterna har en betydande politisk makt, USA T.ex, kallas regional nivå

maktdelning ett koncept från 1600 talet om hur ett demokratiskt samhället ska styras

lagstiftande makt riksdagen i sverige

styrande makten regering och polis

dömande makten domstolarna och rättsystemet

parlamentarism en styrande makt instans som har tillsats och som accepteras av majoriteten i parlamentet

presidentstyre en folkvald president utser själv parlamentet men presidenten har ofta den slutgiltliga makten

majoritetsregering när regeringen har stöd av en majoritet i parlamentet

minoritetsregering när en regering INTE har majoritetens stöd i parlamentet, regeringen har fortfarande blivit godkänd av parlamentet men regeringen kan inte få igenom alla sina önskemål

enpartisregering en regering som enbart består av ett parti

koalitionsregering en regering som består av flera olika partier som sammarbetar

samlingsregering en regering där samtliga om inte alla partier är med, kan ofta nyttjas under krig

veto en röst som förbjuder, ofta har presidenter eller stormakter veto röster

kamrar det rum där voteringen sker i en demokrati, finns både i presidentstyre och parlamentarism

majoritetsvalsystem ett valsystem där den som får mer än 50% av rösterna vinner valet, kan användas i både presidentval och parlamentval

proportionellt valsystem innebär att varje parti ska få samma andel mandat i parlamentet som röster man fått i valet, funkar enbart vid parlamentsval

utjämningsmandat mandat som delas ut till partier som inte har gynnats av den matematiska metod som används vid uträkningen av mandat i jämförelse med antal röster

regeringsformen, RF en av sveriges fyra grundlagar, viktigaste grundlagen då den beskriver hela vårt statsskick

successionsordningen, SO antyder på vem som ska vara statschef i sverige och vem som blir det härnäst

tryckfrihetsförordningen, TF grundlagen som ger oss rätten att trycka vad vi vill i T.ex tidningar utan risk av förhandsgranskning eller censur från myndigheter, samt att vi anonymt får lämna uppgifter till media

yttrandefrihetsgrundlagen, YGL kan ses som ett komplement till tryckfrihetsgrundlagen, fast nu behandlas rättigheterna till att yttra sig på video, röst eller annan inspelning, i verkligheten och på internet utan förhandsgranskning eller censur från myndigheter

riksdagsordningen ett mellanting av grundlag och vanlig lag, beskriver riksdagens arbete och reglerar deras makt

valbar när man har möjligheten att bli vald till riksdagsledamot

personröster när man röstar för vilket partiledamot som man vill ska sitta i riksdagen, krävs minst 5% av partiets röster för att personrösterna ska räknas

proposition de förslag som kommer från regeringen ner till riksdagen

motioner förslag från enskilda riksdagsledamot eller grupper av riksdagsledamöter

den allmänna motionstiden under september till oktober kan riksdagsledamöter motionera om vad de vill, men efter den här tiden krävs det att riksdagsledamöternas motioner läggs fram som alternativ till regeringens propositioner

budgetpropositionen regeringens förslag på landets budget kommande året, ska lämnas till riksdagen senast 20 september av finansminister

misstroendeförklaring det sätt som används för att avskeda en statsminister eller ett statsråd

konstituionsutskottet, KU används av riksdagen för att se till så att regeringen gör rätt, är ett utskott som ser till att regeringen följer lagarna

justitieombudsmän, JO består av fyra ombudsmän som granskar våra myndigheter, antingen på eget initiativ eller via klagobrev

statsförvaltningen sveriges statliga myndigheter

riksrevisionen riksdagens egna myndighet, har som uppgift att se till så att statliga medel används rätt

talman personen som leder mötena i riksdagen och som föreslår en ny statsminister

plenisalen ett annat ord för kammare

plenum de möten som hålls i kammaren, alla dessa möten är offentliga

interpellation en utfrågning av statsråd, frågorna ställs av ledamöterna i riksdagen

frågestunder i riksdagen här kan riksdagsledamöter ställa vanliga frågor direkt till statsministern och andra statsråd

utskott finns 15 i riksdagen med 17 personer i varje, utskotten förbereder riksdagens beslutsfattande genom att undersöka det som ska tas upp i riksdagen

betänkande det beslut som utskotten tycker att riksdagen ska fatta

reservation ett alternativ till betänkandet, detta alternativ skrivs och lämnas in av de ledamöterna som inte håller med betänkandet

parti piskan ett fenomen som handlar om att alla i ett parti ska rösta samma och om man inte gör det så utsätts man för parti piskan

ministrar, statsråd de politiker som ingår i regeringen kallas för ministrar eller statsråd

regeringen den högsta verkställande instansen i sverige

regeringsförklaring en beskrivning av vad det är för politik en regering vill bedriva och vill trycka för

departement olika grupper av statsråd som är specialiserade på vissa saker, T.ex finansdepartement

statsrådsberedningen statsministerns egna departement

regeringskansliet alla som jobbar för regeringen jobbar för regeringskansliet

stab, (ministerstab) ett annat ord för departement, här sitter alla de personer som är politiskt anställda och som hjälper statsråden

statssekreterare detta är den näst högsta rollen inom en stab efter statsrådet

politiskt sakkunnig de personer som arbetar som rådgivare och experter inom en stab

pressekreterare ansvarar för kontakten mellan departementet och massmedian

regleringsbrevet ett brev med de mål som regeringen vill att alla myndigheter ska uppnå, används av regeringen för att reglera myndigheterna

förordningar föreskrifter som regeringen kan bestämma som fungerar som ett komplement till lagarna

årsredovisning alla myndigheter måste lämna in detta till regeringen varje år för att se hur det går för myndigheterna

ministerstyre uppstår när regeringen bestämmer över hur myndigheterna ska handla och agera

justitiekanslern används av regeringen för att granska myndigheterna

vårbudgeten lägger grund för kommande års budgetproposition

remiss är när myndigheter och organisationer som kan tänkas beröras av ett beslut i riksdagen får sin chans att yttra sig

remissinstanser det svar som myndigheter och organisationer skickar tillbaka efter att de har fått en remiss

lagrådet består av domare från högsta dom- och förvaltningsdomstolen, de ser till så att propositioner inte bryter mot några tidigare lagar

utrikesnämnden består av talmannen och 9 riksdagsledamöter, finns till för att diskutera utrikespolitik mellan riksdag och regering

regeringssammanträden hålls varje torsdag, det är här som alla regeringens beslut fattas

allmän beredning ett informellt möte där statsråden diskuterar kommande punkter på regeringssammanträdanden

lunchberedning ett informellt beredningsmöte samtidigt som statsråden äter lunch

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut