Glosor geologi

Alla Inga Spara

• Strykning Den kompassriktning (0-359°) från norr som tillsammans med stupning beskriver orienteringen hos en geologisk struktur, ex en spricka.
• Geotermisk gradient Takten som temperaturen ökar med djupet under markytan, vanligen 25-30°C/km.
• Akvifer En geologisk formation ur vilken grundvatten kan utvinnas för praktisk användning (ex dricksvatten, bevattning, processvatten).
• Randbildning En formation, vanligen i form av en långsträckt rygg, avsatt längs inlandsisens kant vid ett längre (upp till flera hundra år) stillestånd i isavsmältningen. Består vanligen av morän, men kan också bestå av isälvsmaterial och finsediment. Kan vara flera 10-tals meter mäktig.
• Injektering Metoden där man borrar hål i berget med lämpliga mellanrum, renspolar hål och sprickor med vatten och pressar in tätningsmaterialet som sprider sig och tätar i de sprickor som är genomborrade.
• Vattenskyddsområde Geografisk yta där det gäller särskilda föreskrifter till skydd för råvattnet som används i en vattentäkt.
• Kvartsit Metamorf bergart, omvandlad kvartsrik sandsten, vittringsbeständig.
• Mineral Fast oorganisk förening som finns i naturen och har bestämd kristallstruktur och kemisk sammansättning.
• Diagenes Samlingsnamn på de kemiska, fysiska och biologiska processer som påverkar sediment från avlagring till dess att de omvandlats till en fast bergart.
• Malm En mineralisering som kan utvinnas med lönsamhet.
• Gyttja Jordart med organiskt innehåll, elastisk, klibbar ej, krymper mycket vid torkning.
• Gravsänka En sänka som bildas när marken mellan en serie förkastningar. Det omvända kallas horst.
• Grundvattenyta Den niveau i marken under vilken det råder mättade förhållande (alla porer är fyllda med vatten).
• Gnejs Metamorf bergart med bandad struktur, i huvudsak bestående av kvarts, fältspat, glimmer.
• Erosion Nednötning och transport av berg och jord medelst vatten, vind och is.
• Morän Osorterad jordart som bildas som en krossprodukt av en glaciär/inlandsis. Täcker stor del av Sveriges yta.
• Ler Kornstorlek på <0, 002 mm.
• Biotit Svart glimmer. Skiktsilikat. Spaltar upp perfekt i tunna flagor.
• Bergart Ett aggregat av ett eller flera olika mineral.
• Olivin Mineral, grönt, kiselfattigt, bildas vid hög temperatur, överst i Bowens serie. Neosilika
• Småkulligt moränlandskap Ytlager av morän (ytmorän) som bildats genom framsmältning från dödisområden vid iskanten. Bildad över högsta kustlinjen. Täcker stor del av Sveriges yta.
• Horst En upphöjning i berggrunden som bildas när marken mellan en serie förkastningar höjs relativt omgivningen. Det omvända kallas gravsänka.
• Kedjesilikat Mineraltyp där SiO4‐tetraedrarär kopplade i kedjor, enkla‐pyroxener, dubbla‐amfiboler.
• Karst Gång/grottsystem i kalkberggrund som bildas genom kemisk vittring i spricksystemet.
• Silt Kornfraktion 0, 002‐0, 06 mm, tjälfarlig, indelas i fin‐ mellan‐ grov.
• Marmor Metamorf bergart, omvandlad kalksten.
• Transgression Process som innebär att havet går in över land.
• Orogenes En lång och tämligen bred zon av storskalig deformation av bergarter som resulterar i att bergskedjor bildas.
• Gångbergart Magma som stenat efter att ha trängt in i svaghetszoner i jordskorpan.
• Ändmorän Geologisk avlagring som avsatts längs med iskanten under ett kortare uppehåll (ca 1 vinter) i retireringen av iskanten under deglaciationen.
• Litosfär Den övre fasta delen i jordens mantel.
• Gips Mineral (evaporit/sulfatmineral) som ofta bildas genom avdunstning av saltvatten. Mjukt och används bland annat till byggmaterial.
• Grus Kornfraktion mellan 2-60 mm (fin 2-6, mellan 6-20, grov 20-60), mellan sand och sten.
• Randmorän En moränvall som bildats framför inlandsisens kant vid ett längre stillestånd i isavsmältningen. Tvärs isrörelseriktningen, ungefär V-Ö riktning.
• Subduktionszon Område där en tektonisk platta (havs-) glider in under en another. Aktiv vulkanism och jordbävningar.
• Weichsel Benämning på den senaste istiden.
• Konglomerat Klastisk sedimentär bergart, rundade korn i en finare grundmassa.
• Neosilikat Den enklaste gruppen av silikat, strukturen bestå av endast en SiO4-tetraeder förenad med katjoner. Olivin och granat är exempel.
• Varvig lera Cykliskt avlagrad glacial lera i sötvatten med omväxlande grövre sommarskikt (högre siltinslag) och finare vinterskikt.
• Hydraulisk konduktivitet Mått på markens förmåga att leda vatten.

Alla Inga Spara