Geriatrik 1 kap 2

Alla Inga Spara

• ADL Förkortning av Aktiviteter i dagligt liv som handlar om att klä sig, tvätta sig, äta, laga mat. Det vardagliga, för att kunna klara sig.
• Anamnes Vilken sjukdomshistoria har personen.
• Exekutiva svårigheter Svårigheter att planera, påbörja och slutföra något.
• Kronisk Långvarigt, det går inte att bota.
• Multisjuk Personen är drabbad av flera sjukdomar samtidigt.
• Symtom Tecken på sjukdom.
• Alveoler Är lungblåsor.
• Cyanos Blåfärgning av läppar, slemhinnor och nagelbäddar.
• Pneumoni Är lunginflammation
• Dubbelsidig lunginflammation Båda lungorna är drabbade av lunginflammation.
• Lobär lunginflammation Bara den ena lungan är drabbad av inflammation.
• Lungödem Vätska samlas i lungorna och det blir svårt att andas. Det beror på att hjärtats pumpförmåga är försämrad och då fungerar sämre.
• Obstruktiv Tillämpande och hindrande, det blir trångt i luftvägarna.
• Hostreflex En reflex som sätts igång när något kommer ner i halsen, luftvägarna. Man försöker hostar upp det.
• Tachypné Ökad andningsfrekvens, man andas snabbare.
• Dilaterare Med vidgande(göra större) effekt.
• Arytmi Hjärtat slår inte i en normal rytm.
• Diuretika Är vätskedrivande medel.
• Hjärtsvikt Hjärtats pumpförmåga är försämrad. Den fungerar inte som den ska.
• Hypertoni Högt blodtryck.
• Hypotoni Lågt blodtryck.
• Systoliskt blodtryck Är de tryck som blodet pumpas ut från hjärtat med, till skillnad från det tryck som finns i blodkärlen mellan hjärtats slag.
• Ortostatiskt blodtryck Blodtrycker sjunker mycket när en person ställer sig upp och det märks på personen att det har hänt.
• Nitrater Medel som ska göra blodkärlen större.
• Stroke Anfall, propp eller blödning i hjärnan
• Trombolys Läkemedel som löser upp en blodpropp.
• Trombektomi Att ta bort en blodpropp genom att gå in i blodkärlet med en kateter och plocka ut den.
• Antikoagulantia Är blodförtunnande medel.
• Fraktur Brutet ben, benet har gått av.
• Asymtomatisk bakteriuri Bakterier i urinen som inte ger några besvär.
• Inkontinens Klarar inte av att hålla urin eller avföring, kan inte hålla sig.
• Nycturi Man vaknar en till flera gånger per natt på grund av urinträgningar, man behöver alltså gå upp och kissa, fast det är mes bara vatten man kissar ut.
• Prostataförstoring Förstorad prostatakörtel som klämmer åt urinröret och det blir svårt att kissa.
• KAD Förkortning av Kateter à démeure, kvarliggande kateter.
• RIK Förkortning av Ren intermittent kateterisering. Personen tömmer regelbundet ut urinen själv med hjälp av en kateter som sätts in vid behov, men som inte ligger kvar.
• Residualurin, res-urin Kvarstående urin i urinblåsan efter att man har kissat.
• Hyperglykemi Högt blodsocker
• Hypoglykemi Lågt blodsocker.
• Afasi Kan inte prata eller förstå talat språk.
• Agnosi Känner inte igen vanliga saker, t.ex. en sked eller gaffel.
• Apraxi Svårigheter att göra det man tidigare klarat av, t.ex. att cykla, klä på sig.
• BPSD Förkortning av Beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.
• Funktionsnedsättning Förmågan att fungera kroppsligt eller mentalt är försämrad.
• Myoklonier Små muskelryckningar.
• Dystymi För att få diagnosen dystymi ska personen ha haft depressiva symtom under minst två år.
• Somatisering De depressiva känslorna visar sig i konstiga kroppsliga symtom, personen söker läkarvård för fysisk sjukdom när det egentligen är en psykisk sjukdom.

Alla Inga Spara