Geologi och Hydrologi begrepp

Alla Inga Spara

• Vittring process där berg och mineraler bryts ned till mindre partiklar pga. mekanisk, kemiska eller biologiska faktorer
• Erosion process där vittrat eller löst material transporteras bort av naturliga krafter som vind, vatten eller is. Erosion formar landskapet genom att föra bort partiklar och sediment från en plats till en annan
• Massrörelse resultatet av vittring / erosion där löst material på sluttningar rör sig nedåt pga. gravitation.
• Meandrande flod slingrande flodkurvor, där erosion sker i ytterkorvorna och sediment avsätts i innerkurvorna
• Erosionsbas den lägsta nivå till vilken ett vattendrag kan erodera, där den absoluta erosionsbasen oftast är havsytan
• Deltan När floden når havet eller sjön minskar dess hastighet kraftigt, vilket gör att sedimentet som floden transporterat avsätts. Över tid byggs detta upp och skapar ett nätverk av kanaler. Dessa områden består huvudsakligen av fina partiklar som lera, silt och sand vilket gör områdena bördiga.
• Sandurer smältvatten från glaciärer som sprider ut sediment från glaciärer över stora ytor över HK. Sandurer är stora, flacka avlagringsytor som sprider sig ut över landskapet som sammanflätade flodkanaler.
• Endogena processer krafter som påverkar jordens inre och är ansvariga för uppbyggnaden och förändringen av jordens yta.
• Exogena processer krafter som påverkar jordens yta utifrån och drivs av energi från solen och jordens gravitation. Dessa processer är nedbrytande och formar landskapet genom att bryta ned, transportera och omforma material.
• konvektionsströmmar Den främsta drivkraften för plattektoniken
• Spridningszon även kallad divergent plattgräns, är en plats där två tektoniska plattor rör sig bort från varandra.
• Kollisionszon även kallad konvergent plattgräns, är en plats där två tektoniska plattor rör sig mot varandra och kolliderar.
• Transform gräns de tektoniska plattorna rör sig längs med varandra
• Subduktion vå tektoniska plattor kolliderar och den tyngre plattan sjunker ner under den andra
• Kontinental kollision två kontinentalplattor kolliderar trycks plattorna mot varandra utan att någon subduktion sker. Istället sker en massiv förtjockning av jordskorpan, vilket bildar stora bergskedjor.
• Förkastningar förskjutning av bergmassa till följd av tektonisk rörelse.
• Mineraler byggstenar. De bygger upp bergarterna och bergarterna bygger i sin tur upp planeterna.
• Magmatiska bergarter bildas genom kristallisation av magma.
• Sedimentära bergarter bildas genom sammanpressning och cementering av sediment.
• Metamorfa bergarter bildas genom omvandling av andra bergarter under högt tryck och temperatur.
• Felsiska bergarter (sur) magmatisk bergart som innehåller en hög andel kiseldioxid (SiO₂).
• Mafiska bergarter (basisk) magmatisk bergart som innehåller en lägre halt kiseldioxid (SiO₂), rika på mineraler, samt magnesium och järn.
• Djupbergart bildas när magma stelnar långsamt under jordytan.under högt tryck, bildas stora kristaller, vilket gör att djupbergarter har en grovkornig struktur som är synlig för ögat
• Gångbergart bildas när magma tränger upp genom sprickor eller gångar och stelnar innan den når ytan. Dessa sprickor kan finnas både djupt nere och närmare ytan. Bergarten har en mellanstor kristallstruktur
• Ytbergart (Vulkanisk bergart) bildas när magma når ytan som lava, vilket gör att den stelnar snabbt. Pga. den snabba avkylningen bildas små kristaller, vilket ger finkorninga eller en glasartad textur. Dessa bergarter är ofta täta och kan ha gasbubblor som fångats när lavan har svalnat snabbt.
• Basal glidning tunt lager smältvatten bildas, vilket minskar friktionen mellan isen och maken
• Isälvsdeltan Triangulära avlagringar av grus och sand, avsatta vid iskanten när smältvattnet mynnade ut i sjöar eller hav.
• högsta kustlinjen (HK) markerar den gräns för där havet en gång stod
• transgression är en geologisk process där havet stiger och tränger in över land, dvs. kustlinjen flyttar sig inåt och tidigare landytor hamnar under vatten
• jordart det lösa material som ligger ovanpå berggrunden och som består av sönderdelade bergarter och organiskt material.
• Torv bildas i vattendränkta miljöer, som kärr och mossar, där nedbrytning av organiskt material är långsamt pga. syrebrist
• Gyttja bildas i stillastående eller långsamt rinnande vattenmiljöer. Det består av en blandning av organiskt material och finkorniga material som sedimenterat
• Dy bildas liknande gyttja, men har en högre andel organiskt material och mindre mineralinnehåll. De bildas främst i sjöar / andra vattendrag där organiskt material sedimenteras långsamt
• Kärr får sitt vatten från yt- och grundvatten, vilket gör dem mer näringsrika. har en varierande växtlighet. De är ofta fuktigare och har en jämnare vattennivå
• Mosse Får sitt vatten huvudsakligen från nederbörd De tenderar att vara torrare vid ytan, eftersom de får sitt vatten från luften. De har en mer ojämn vattennivå.

Alla Inga Spara