Genetikglosor

Alla Inga Spara

• Additiv genverkan innebär att effekten av olika alleler läggs samman. Båda genvarianterna (allelerna) kommer till uttryck i fenotypen. Avkommans fenotyp kan förväntas motsvara ett genomsnitt av föräldradjurens.
• Affekterad begreppet används om en hund som har en sjukdom. En kliniskt affekterad hund har utvecklat sjukdomstecken. Ibland används begreppet "genetiskt affekterad" om individer som har dubbla anlag av (är homozygota för) en sjukdom med autosomal recessiv nedärvning. Dessa individer behöver inte nödvändigtvis ha utvecklat sjukdomen ännu men kan förväntas göra det senare i livet
• Allel variant av en gen. Alla individer har alla gener, men för många gener finns flera varianter, flera alleler. De olika allelerna för en viss gen påverkar samma egenskap, men de kan ha olika verkan
• Allelfrekvens mått som används för att beskriva hur vanligt ett visst anlag är i en population. Allelfrekvensen talar om hur stor andel det finns av respektive allel.
• Aminosyra aminosyror ingår som byggstenar i alla proteiner. Hos hundar (och de flesta andra organismer) finns 20 olika aminosyror
• Anfader en tidig förfader/-moder. Inom hundpopulationerna ofta med stort inflytande på rasen/populationen
• Anlagsbärare en individ som bär en specifik genvariant, vanligen en recessiv allel, i enkel uppsättning. Om två anlagsbärare för en recessiv sjukdom paras kan avkomman få dubbla kopior av sjukdomsanlaget (bli homozygot) och utveckla sjukdomen.
• Anomali avvikelse från det normala. Används ofta som synonym till ärftlig sjukdom/defekt
• Artificiellt urval avelsurval styrt av människan. Se även Naturligt urval
• Arvbarhet kallas även för heritabilitet. Arvbarheten är ett statistiskt mått som anger hur stor del av den mätbara variationen (fenotypisk variation) hos en egenskap som beror på arvet (genetisk variation).
• Autosomal nedärvning egenskaper som styrs av gener som finns på någon av de 38 autosomerna (vanliga kromosomerna).
• Autosomer de vanliga kromosomerna (ej könskromosomerna). Hos hund 38 par.
• Avel en av människan styrd selektion av husdjur i syfte att påverka utvecklingen av olika egenskaper i önskad riktning
• Avelsframsteg genetisk förbättring av olika egenskaper genom avelsurval. Hur stort framsteget blir beror på säkerheten i avelsvärderingen, intensiteten i avelsurvalet, den genetiska variationen i egenskapen och generationsintervallet.
• Avelsfunktionär funktionär inom special- eller rasklubb med uppgift att bistå uppfödare och hundägare med information kring avelsarbetet.
• Avelsmål ett för en hundras eller population definierat mål som beskriver vad man önskar uppnå med avelsarbetet. Avelsmålet utgör grunden i ett avelsprogram och underlättar lämpliga och ändamålsenliga prioriteringar i aveln
• Avelsurval urval av de individer i en population som, baserat på de uppsatta avelsmålen, väljs ut att bli föräldradjur till nästa generation. Genom avelsurval kan genetiska framsteg göras, förutsatt att det finns genetisk variation i populationen.
• Avelsvärde ett mått på en individs nedärvningsförmåga för en, eller flera, egenskaper. I praktiken går det inte att beräkna det exakta eller sanna avelsvärdet. Avelsvärdet kan dock skattas utifrån den information som finns tillgänglig om individen själv och dess släktingar. Det skattade avelsvärdet, ibland kallat för index, är en förutsägelse om hur hundens avkommor kommer att utvecklas i en viss egenskap, och inte ett mått på vad avelshunden själv har för resultat. Se även Index.
• Avelsvärdering utvärdering av potentiella avelsdjurs nedärvningsförmåga. Avelsvärderingen kan baseras på exempelvis individens fenotyp, dess genotyp eller på det skattade avelsvärdet (BLUP-index).
• Avkommeprövning värdering av en individs avelsvärde baserat på information från dess avkommor. För egenskaper med låg arvbarhet är avkommeprövning det bästa sättet att få en säkrare bedömning av avelsdjurets nedärvningsförmåga.
• BLUP förkortning för "Best Linear Unbiased Prediction". Statistisk metod som används för skattning av avelsvärden (index). Tar hänsyn till information från släktingar och möjliggör korrigering för systematiska miljöeffekter. Tillämpas bland annat för skattning av HD- och ED-index samt mentalindex
• BPH Beteende- och personlighetsbeskrivning hund. SKKs officiella mentalbeskrivning vars syfte är att bidra till ökad kunskap om hundars mentalitet. En beskrivning för alla hundar, oavsett ras, som blev officiell år 2012.
• Brukshund avser i regel de raser som ingår i Svenska Brukshundklubbens ansvarsområde. Begreppet kan också syfta mer allmänt på en arbetande hund, en hund som "brukas", exempelvis inom jakt eller vallning.
• Cell utgör kroppens byggstenar och är den minsta levande biologiska enheten. Flercelliga organismer består av många olika celltyper, exempelvis nervceller, vita och röda blodkroppar. Celler bildar kroppens vävnader, organ och organsystem
• Celldelning utgör själva grunden för livets utveckling. Man brukar skilja på två olika typer av celldelning – mitos som är vanlig celldelning och meios (eller reduktionsdelning) som leder till att könsceller (ägg och spermier) bildas. Se även Mitos och Meios
• Cellkärna innehåller kromosomerna med DNA och .nns i cellen
• Central registrering nnebär att resultatet från t ex en hälsoundersökning, tävling eller mentalbeskrivning registreras i SKKs databas och publiceras i SKKs e-tjänster Hunddata och Avelsdata.
• Codominant anlag båda allelerna i ett locus kommer till uttryck i fenotypen. Anlagen är »jämnstarka«. Exempel är blodgruppssystemet (AB0-systemet) hos människa.
• Defektanlag en genvariant (mutation) som ger upphov till en defekt, vanligtvis en sjukdom.
• DNA-metylering epigenetisk mekanism som innebär att metylgrupper fäster till kvävebasen cytosin i DNA-molekylen, vilket får till följd att närliggande gener tystas. Se även Epigenetik
• DNA-test molekylärgenetiskt test. Innebär att man, baserat på ett blod- eller salivprov, kan avgöra vilken variant (allel) av en viss gen (vanligen ett sjukdomsanlag) en individ bär på.
• Domesticering en biologisk process där en ursprungligen vild art, genom människans inverkan, förändras genetiskt och till stora delar blir beroende av människans urval för fortplantning och överlevnad.
• Dominant allel en dominant genvariant (allel) kommer till uttryck hos individen i såväl enkel som dubbel uppsättning (i både heterozygot och homozygot form). En dominant allel kan dölja en recessiv. Dominanta alleler brukar betecknas med stor bokstav (t ex A)
• Dubbelparning att para en tik med flera hanhundar vid samma löp. Dubbelparning kan framför allt användas för att bredda avelsbasen i numerärt små raser
• ED armbågsledsdysplasi (eng. elbow dysplasia). Samlingsbegrepp för flera utvecklingsrubbningar i armbågsleden som ger upphov till benpålagringar (artros) i leden. ED följer en kvantitativ nedärvning.
• ED-index hundens skattade avelsvärde (nedärvningsförmåga) avseende armbågsledsdysplasi. ED-index skattas rutinmässigt i vissa raser och publiceras i SKKs e-tjänst Avelsdata. Se även Avelsvärde och Index.
• Effektiv populationsstorlek betecknas med Ne. Begreppet används för att utvärdera och jämföra olika populationer med avseende på risk för förlust av genetisk variation. Den effektiva populationsstorleken avser inte antalet individer i den verkliga populationen. Vid ojämn könsfördelning är den verkliga populationen alltid större än den effektiva.
• Epigenetik förändringar av DNA där själva DNA-strukturen är oförändrad, men där kemiska modi.eringar (t ex metylering) av DNA-molekylen och de proteiner som utgör kromosomerna påverkar om en gen är öppen eller stängd för avläsning. Se även Genreglering.
• Epistasi med epistasi menas att allelerna i ett locus kan påverka hur gener i andra loci uttrycks. Flera exempel finns inom färggenetiken, bland annat påverkar alleler i E-locus om genvarianterna i B-locus (för svart/brun färg) uttrycks eller inte.
• Exon den del av en gen som kodar för ett protein. En gen består ofta av flera exoner och mellanliggande ickekodande introner.
• Exteriör utseende och anatomi.
• Fenotyp även kallat företeelsetyp. Fenotypen är det vi kan observera (t ex en individs pälsfärg eller förekomsten av en sjukdom), det vill säga resultatet av både arv och miljö
• Fenotypisk variation den variation som kan mätas/ beskrivas för en egenskap, det vill säga de skillnader i fenotypen som finns mellan olika individer. Den fenotypiska variationen kan delas upp i genetisk variation, slumpmässig miljövariation och systematisk miljövariation.
• Fenotypselektion individurval. Avelsurval baserat på individens egen fenotyp, t ex dess hälsostatus, beteende eller tävlingsresultat. Individurval fungerar bäst för egenskaper med relativt hög arvbarhet, där fenotypen i stor utsträckning styrs av arv.
• Flaskhals en drastisk reduktion av en populations storlek som medför att den genetiska variationen minskar kraftigt genom att endast ett fåtal individer används i avel.
• Founders på svenska: Grundare. De hundar som utgör grunden för en population, vanligen de hundar som infördes i stamboken vid rasens of.ciella bildande
• Gamet könscell hos växter och djur
• Gen arvsanlag. En gen utgör ett avgränsat avsnitt av DNA-molekylen. Arvsmassan hos hund innehåller cirka 19 800 proteinkodande gener.
• Generationsintervall föräldrarnas genomsnittliga ålder då de avkommor föds som kommer att utgöra nästa generations avelsdjur. Generationsintervallet hos hund ligger runt 3–5 år.
• Genetik ärftlighetslära. Läran om arvsmassans uppbyggnad och funktion, biologisk variation och hur egenskaper ärvs
• Genetisk drift slumpmässig ändring av allelfrekvenserna som inte beror på om genvarianten är till fördel för individen eller inte. Genetisk drift medför att vissa alleler blir ovanliga, eller försvinner ur populationen, medan andra genom slumpen får ökad spridning. Effekten är störst i små populationer.
• Genetisk koppling arvsanlag som ligger mycket nära varandra på kromosomen har mindre sannolikhet att överkorsas (se Överkorsning) och brukar därför nedärvas tillsammans. Man pratar då om kopplade gener.
• Genetisk markör genetiska markörer är små utvalda delar av DNA-strängen, jämnt fördelade över arvsmassan, där det .nns variation mellan olika individer. En markör kan vara kopplad till, och nedärvas tillsammans med, en genvariant som påverkar en viss egenskap. Se även SNP och Mikrosatellit
• Genetisk variation förekomst av genetiskt olika individer inom en population. Genetisk variation är en förutsättning för såväl avelsarbete (artificiellt urval) som naturligt urval (evolution). Genetisk variation skapas genom nya mutationer och gen.öden mellan populationer och minskar genom genetisk drift, inavel och genom avel med få individer.
• Genetiskt samband ett genetiskt samband mellan egenskaper kan bero på att arvsanlag som påverkar de båda egenskaperna ligger nära varandra på samma kromosom (se Genetisk koppling) eller att samma arvsanlag påverkar mer än en egenskap (se Pleiotropi).
• Genom en totala mängden DNA hos en organism, i dagligt tal en arts hela arvsmassa. Se även DNA
• Genomisk avelsvärdering genomisk selektion. Skattade avelsvärden baserat på genomisk information (DNA). Den genomiska informationen utgörs av ett stort antal genetiska markörer eller i vissa fall av hela arvsmassan (helgenomsekvens). Metoden kräver stora referensgrupper av djur som har både fenotypisk och genomisk information för att markörernas effekt på de aktuella egenskaperna ska kunna skattas. Genomisk avelsvärdering tillämpas inom avel med nötkreatur, men har ännu inte införts i hundaveln.
• Genotyp de genvarianter (alleler) en individ bär på. Ofta pratar man om genotypen för en enskild gen (i ett enskilt locus) och då har varje individ två alleler som kan vara lika (hunden är homozygot i detta locus) eller olika (heterozygot).
• Genreglering innebär att aktiviteten av en gen kan regleras, vilket medför att gener kan vara "påslagna" eller "avslagna". Även om en organism innehåller tusentals gener behöver inte alla vara aktiva samtidigt. Genom genreglering kan cellen anpassa sig till olika miljöer, signaler eller annan yttre påverkan.
• Hanhundsbegränsning begränsning av antalet avkommor efter en enskild hanhund. En metod för att förhindra överutnyttjande av enskilda avelsdjur.
• HD höftledsdysplasi. Utvecklingsrubbning i höftlederna som förekommer främst inom storvuxna raser. Hälsoprogram för HD med krav på röntgenundersökning av avelsdjur före parning finns i ett stort antal raser. HD följer en kvantitativ nedärvning.
• HD-index hundens skattade avelsvärde (nedärvningsförmåga) avseende höftledsdysplasi. HD-index skattas rutinmässigt i vissa raser och publiceras i SKKs e-tjänst Avelsdata. Se även Avelsvärde och Index.
• Hereditärt fri benämning för att en hund, genom sina DNA-testade och friförklarade föräldrar och/eller andra anfäder, kan anses vara fri från ett visst sjukdomsanlag.
• Heterosis korsningseffekt. Vid korsning mellan individer från olika raser kan man i första generationen få en korsningseffekt som framför allt tar sig uttryck i förbättrad livskraft och tillväxt hos avkomman. Effekten beror på att heterozygotin hos avkommorna ökar (det vill säga de kommer i många loci att få olika genvarianter från föräldradjuren). Heterosis är motsatsen till inavelsdepression.
• Heterozygot gener nedärvs i två kopior, en från var förälder. Om en individ har ärvt olika varianter (alleler) från föräldrarna är den heterozygot för denna gen. Hög grad av heterozygoti i en ras innebär att det finns stor genetisk variation
• Histoner de stora proteiner i kromosomerna runt vilka DNA-strängen lindas.
• Homologa kromosomer kromosomerna förekommer parvis. Varje par utgör så kallade homologa kromosomer.
• Homozygot om en individ har ärvt samma variant (allel) från båda föräldrarna är den homozygot för denna gen. Inavel medför ökad homozygoti i populationen.
• Hormon ämne som bildas i körtlar eller vävnader och som förs ut i kroppen med blodet. Hormoner har olika funktioner. Exempel på hormoner är signalsubstanser som påverkar olika cellaktiviteter, t ex adrenalin, ett stresshormon som ökar hjärtats slagfrekvens och kontraktionskraft, och oxytocin som påverkar bland annat digivningen.
• Härstamningstest DNA-test för att säkerställa föräldradjuren, vanligen fadern, till en kull valpar. Vid härstamningstester används en typ av genetiska markörer som kallas för mikrosatelliter.
• Inavel definieras vanligen som parning mellan individer som är mer besläktade än genomsnittet i rasen. Inavel medför ökad homozygoti (minskad genetisk variation) inom populationen och större sannolikhet för att avkomman ska ärva samma genvariant från båda föräldrarna. Se även Inavelsdepression.
• Inavelsdepression negativa effekter av inavel som huvudsakligen påverkar egenskaper förknippade med reproduktion och överlevnad, så kallade fitnessegenskaper
• Inavelsgrad anger hur stor andel av en individs genpar som är identiska genom arv (homozygota). Inavelsgraden brukar betecknas med bokstaven F och skrivs som decimaltal (0, 0–1, 0) eller i procentform (0–100 %). Inavelsgraden varierar beroende på hur många generationer man tar hänsyn till i beräkningen. I Avelsdata baseras beräkningen av inavelsgraden på fem generationer.
• avelsindex Det skattade avelsvärdet för en egenskap (t ex HD, ED eller beteendeegenskaper) kallas ibland för index. Indexvärdet uttrycker individens nedärvningsförmåga (skattade avelsvärde) för egenskapen i förhållande till genomsnittet i rasen. SKK tillhandahåller index för höft- och armbågsledsdysplasi (så kallat HD- och ED-index) i vissa raser. Index skattas i några raser även rutinmässigt för beteendeegenskaper, så kallat mentalindex.
• Indexselektion urval där olika egenskapers fenotyp, eller skattade avelsvärde, "vägs" mot varandra. Brister i en egenskap kan då uppvägas av förtjänster i en annan. Indexselektion är vanligen svårt i praktiken eftersom det förutsätter att man bestämmer sig för hur viktig varje egenskap är i förhållande till de andra egenskaperna. Jämför Tröskelselektion.
• ndirekt selektion om det .nns ett genetiskt samband mellan två egenskaper kommer avelsurval för den ena egenskapen även att påverka den andra, något som brukar kallas för indirekt selektion
• Inkorsning parning med individ(er) av annan ras som kan tillföra genetisk variation, förbättrad hälsa och/eller andra egenskaper till ursprungsrasen. Inkorsning med syfte att tillföra genetisk variation kan framför allt vara angeläget för små populationer som bara existerar i det egna landet eller i ett fåtal länder.
• Intron icke-kodande område mellan en proteinkodande gens exoner. Kallas ibland för skräp-DNA. Intronerna har på senare tid visat sig fylla en viktig roll i regleringen av geners aktivitet. Se även Skräp-DNA och Exon
• Kategorisk egenskap tröskelegenskap. Egenskap som följer en kvantitativ nedärvning, men där fenotypen inte går att mäta på en sammanhängande skala, trots att den underliggande genetiska variationen är kontinuerlig. Exempel är höft- och armbågsledsdysplasi som bedöms enligt fem respektive fyra kategorier
• Klyvningstal anger den förväntade proportionen mellan olika fenotyper hos avkommorna. I en parning där 75 % (3/4) av valparna förväntas bli svarta och 25 % (1/4) bruna är klyvningstalet 3:1
• Kloning eknik för att skapa genetiskt identiska individer. Kloning kan också göras av enskilda gener.
• Korsningsschema en typ av tabell som används för att på ett överskådligt sätt få en uppfattning om den förväntade fördelningen av avkommornas genotyper (kombinationer av alleler) för en kvalitativ egenskap. Kallas ibland även för "punnett square".
• Kromatin mellan celldelningarna luckras kromosomerna upp till ett virrvarr av DNA i cellkärnan och kallas då för kromatin.
• Kromosom innehåller DNA som packats kring olika strukturella proteiner (histoner). I celldelningsögonblicket är hela genomet hos en hund uppdelat på 78 kromosomer. Varje kromosom förekommer i två upplagor (39 par), en från var förälder. Det finns 38 autosomer (vanliga kromosomer) och två könskromosomer (X- och Y-kromosom).
• Kvalitativ nedärvning även kallad monogen nedärvning. Egenskaper som påverkas av en eller ett fåtal gener (har en enkel arvsgång). Miljöpåverkan är ofta obe.ntlig eller mycket begränsad.
• Kvantitativ nedärvning även kallad polygen nedärvning. Egenskaper som påverkas av många gener och miljöfaktorer i samverkan (har en komplex arvsgång)
• Kynologi läran om hundar.
• Könsbegränsade egenskaper egenskaper som bara kommer till uttryck hos det ena könet, t ex modersegenskaper (hos tikar) och kryptorchism (hos hanar). De anlag som styr de könsbegränsade egenskaperna behöver inte alls .nnas på könskromosomerna
• Letalt anlag dödligt anlag
• Linjeavel en form av inavel, vanligtvis inte mellan mycket nära släktingar.
• Locus en plats på en kromosom där en viss gen finns. Kan liknas vid genens "adress". Eftersom kromosomerna förekommer parvis finns det i varje locus två alleler, en från var förälder. Pluralform: loci.
• Markörtest tt indirekt DNA-test, vanligen för ett sjukdomsanlag. Markörtest används då forskarna ännu inte har kunnat identifiera den exakta genförändring som orsakar en viss sjukdom. Istället utnyttjas en påvisad koppling mellan en så kallad genetisk markör och ett sjukdomsanlag. Jämför Mutationsspecifikt test.
• Matadoravel överanvändning av ett enskilt avelsdjur, oftast en hanhund.
• Medelfel används vid skattning av avelsvärden (index) som ett mått på hur säkert det skattade värdet är. Medelfelet talar om inom vilket intervall man kan förvänta sig att det sanna avelsvärdet befinner sig, och ger en indikation på hur många enheter hundens index förväntas variera som mest mellan olika beräkningstillfällen. Ett lägre medelfel indikerar ett säkrare index.
• Meios reduktionsdelning. Celldelning i äggstockarna/ testiklarna vilket resulterar i ägg- och spermieceller som är haploida, det vill säga bara innehåller en enkel uppsättning av kromosomerna. Det halverade antalet kromosomer i könscellerna medför att äggcellens och spermiens förening ger ett komplett kromosomantal hos det nya embryo som efter många mitoser slutligen blir till en ny individ.
• Mentalbeskrivning verktyg för att så objektivt som möjligt beskriva en hunds reaktioner vid olika former av retningar i syfte att få en bild av dess mentala egenskaper. Se även BPH och MH.
• Mentalindex kattning av avelsvärden (index) för olika beteendeegenskaper, baserat på resultat från mentalbeskrivning (MH och/eller BPH). Se även Avelsvärde och Index.
• MH Mentalbeskrivning hund. MH arrangeras av Svenska Brukshundklubben, SBK, eller klubbar med vilka man har slutit samarbetsavtal. Ursprungligen framtaget för raser inom SBK men har under åren använts av ett stort antal klubbar och hundägare med vitt skilda raser. En genomgången MH-beskrivning är obligatorisk för avelsdjur av SBKs raser
• MHC Major Histocompatibility Complex. En grupp gener som har en mycket central roll i immunförsvaret. MHC är ett generellt namn och används för att beskriva dessa gener i alla arter. Hos hund kallas MHC för DLA, Dog Leukocyte Antigen.
• Mikrosatellit genetisk markör som används vid härstamningstest. Mikrosatelliter består av tandemrepetitioner i DNA-sekvensen. Till exempel kan de två kvävebaserna cytosin (C) och adenin (A) upprepas flera gånger i hundens arvsmassa. CACACACACACACACACACA är en enkel form av sådan upprepning.
• Mitokondrie-DNA mtDNA. Ringformigt DNA beläget utanför cellens kärna i de s k mitokondrierna. Detta DNA följer med äggcellen från tiken till avkomman, vilket medför att varje avkomma har en exakt kopia av moderns mtDNA (med undantag för eventuella mutationer).
• Mitokondriell nedärvning icke-mendelsk nedärvning. Anlag för egenskapen finns i mitokondrie-DNAt vilket överförs från tiken till avkomman. En mycket ovanlig arvsgång hos hund. Sjukdomen sensorisk ataktisk neuropati (SAN) hos golden retriever är ett exempe
• Mitos vanlig celldelning i kroppsceller där resultatet är två identiska kopior av den ursprungliga cellen.
• Mutation en slumpmässig förändring av en gen. Kan liknas vid ett tryckfel vid kopieringen av DNA. En mutation kan se ut på olika sätt och få olika konsekvenser
• Normalfördelningskurva många egenskaper som följer en kvantitativ nedärvning fördelar sig enligt en så kallad normalfördelningskurva, en klockformad kurva, där de flesta individer ligger kring medelvärdet för egenskapen och ett fåtal har extrema värden.
• Ofullständig dominans den dominanta allelen döljer inte helt effekten av den recessiva. I praktiken innebär det att man kan se skillnad mellan fenotypen för heterozygota och homozygota individer.
• Penetrans begreppet används ofta i genetiska studier för att ange sannolikheten för att en individ med en viss genvariant också ska visa denna i sin fenotyp. Om 5 % av de hundar som har en viss sjukdomsallel trots detta inte blir affekterade av sjukdomen säger man att penetransen är 95 %
• Pleiotropi innebär att samma gen påverkar mer än en egenskap. Pleiotropi kan exempelvis inträffa om egenskaperna, åtminstone delvis, styrs av samma fysiologiska processer eller av samma sorts proteiner (till exempel ett specifikt enzym)
• PRA progressiv retinal atrofi. Ögonsjukdom som orsakar en fortskridande tillbakabildning av cellerna (tappar och stavar) i näthinnan. Sjukdomen förekommer hos många raser och kan ha olika genetisk bakgrund, det vill säga orsakas av olika mutationer.
• Recessiv vikande. För att en recessiv genvariant (allel) ska komma till uttryck krävs att individen har ärvt samma allel från båda föräldrarna (att individen är homozygot för allelen). En recessiv allel som förekommer endast i enkel uppsättning (heterozygot form) kan alltså döljas av en dominant. Recessiva alleler brukar betecknas med liten bokstav (till exempel a).
• Semiletalt anlag en genvariant som i dubbel uppsättning (homozygot form) är dödlig, letal. De embryon som får ett semiletalt anlag från båda sina föräldrar överlever inte. Exempel är anlag för stubbsvans (orsakad av en mutation i den så kallade T-genen), anlag för hårlöshet och anlag för färgen harlekin hos grand danois
• SNP single-nucleotide polymorphism. En sorts genetisk markör, vilket innebär att den utgörs av ett ställe i arvsmassan där det finns variation mellan olika individer. En SNP kännetecknas av att en kvävebas i den genetiska koden har bytts ut mot en annan. SNPs används i molekylärgenetiska analyser, till exempel för att kartlägga den genetiska bakgrunden till olika sjukdomar hos hund.
• SRD Särskilda rasspecifika domaranvisningar. SRD är ett kommenterande komplement till rasstandarden och har målsättningen att öka domares medvetenhet om exteriöra överdrifter och sundhet. SRD har arbetats fram i ett kontinuerligt och omfattande samarbete mellan utställningsdomare, berörda ras- och specialklubbar, veterinärmedicinskt sakkunniga och tillgänglig försäkringsstatistik.
• Överkorsning enetisk rekombination. Viktigt fenomen under meiosen där de båda kromosomerna i ett par utbyter delar med varandra.

Alla Inga Spara