Genetik begrepp

Alla Inga Spara

• allel en variant av en gen, när genen kodar för ögonfärg till exempel kodar den för en specifik ögonfärg
• anlagsbärare att bära på en recessiv gen utan att den syns
• autosomala en kromosom som inte är en könskromosom och finns i samma uppsättning hos båda könen
• autosomal dominant nedärvning en egenskap som är lokaliserad till en kroppskromosom. Krävs därmed enbart en mutation på en av kromosomerna för att egenskapen ska drabba individen
• autosomal recessiv nedärvning mutationen måste finnas i dubbel uppsättning i ett kromosompar för att egenskapen ska "drabba" individen
• centromer mitten på kromosomen, binder fast systerkromatiderna
• centrosom består av en modercentriol och en dottercentriol
• cellcykeln visar cellens fyra faser (G1, S, G2, M)
• delningskromosom kromosomen innan systerkromatiderna delat sig
• diploid dubbel kromosomuppsättning (vanliga kroppskromosomer)
• DNA ligas sätter ihop fragmenten av DNA (okazaki) för att bilda en kontinuerlig dubbelsträng
• DNA-polymeras enzym som fogar samman en ny kedja DNA och bildar en ny DNA-spiral
• dominant anlag maskerar recessiva anlag, krävs enbart ett för att det ska bli fenotypen
• fenotyp vad egenskapen blir, som frisk eller albino, påverkas av genotypen och miljö
• fenotypiska gener fysisk egenskap eller fysisk skepnad
• genotyp genuppsättning, som Aa
• haploid enkel kromosomuppsättning, som könskromosom
• helikas enzym som delar upp dubbelspiralen i två, resulterar i replikationsgaffeln
• hermafroditer tvåkönade organismer, producerar både honliga och hanliga könsceller
• heterozygot allel allelerna är av olika sort, kodar exempelvis för olika ögonfärg
• homologa kromosomer två skilda kromosomer (en från varje förälder) som är lika och styr samma egenskaper. Motsvarar alltså gener på samma plats
• homozygot allel allelerna är av samma sort, kodar exempelvis för samma ögonfärg
• HUGO-projektet ett projekt för att kartlägga alla människans gener
• intermediärt anlag varken dominant eller recessivt, blir en blandning av båda anlagen
• kromatin kombination av DNA (negativt laddat) och histoner (positivt laddade proteiner) som bundits till varandra
• kromosom består av två systerkromatider
• kromosomavvikelse mutation i generna, kan leda till missfall men kan också vara gynnsamma. Några vanliga är Trisomi 21 (downs syndrom), Prader-Willis syndrom, Klinefelters syndrom och Turners syndrom
• könlig fortplantning anlagen bildar nya kombinationer så avkomman blir en mix av föräldrarnas olika gener
• könlös förökning avkomman får samma arvsanlag som föräldern, blir en klon
• könsbunden nedärvning en egenskap är kopplad till någon av könskromosomerna, vanligtvis X-kromosomen. Drabbar oftare män eftersom de enbart har en X-kromosom, om den drabbar kvinnor förvärras den och leder vanligtvis till missfall
• lagging strand DNA bildas i korta fragment (okazaki) och kopieras baklänges. Startprimern ligger mitt på strängen
• leading strand bildas i ett svep, startprimern ligger i början av strängen
• locus (pl. loci) platsen för allelen
• meios reduktionsdelning, sker i könscellerna
• minsta kromosom Y (ca. 40 gener)
• mitos vanlig celldelning, sker i alla celler utom könscellerna
• monogen egenskap en egenskap som styrs av en gen
• okazaki fragment av DNA
• polyploidi mer än två fullständiga uppsättningar kromosomer (baserat på vad som är typiskt antal kromosomer för den specifika arten). Kan uppstå av sig själv eller fås fram via olika kemikalier. Kan oftast inte fortplanta sig med diploida organismer, alltså är de en ny art.
• recessivt anlag blir enbart fenotypen om båda anlag är sådana, annars "maskeras" de
• replikationsgaffel hur DNA:t kopieras
• RNA-primer en liten snutt med RNA som primoset har lagt (finns bara U i RNA) som gör att DNA-polumoset kan komma in och bygga nytt DNA
• SRY-gen specifik gen som styr utvecklingen av mannens könskörtlar
• stabiliserande proteiner hindrar DNA-molekylen från att klistra ihop sig igen
• största kromosom 1, ca. 2000 gener
• systerkromatider identiska kromsomer i en fördubblad delningskromosom som sitter fast i centromeren, bildas vid replikation
• telomer sitter ytterst på kromosomen och består av DNA som inte kodar för något särskilt protein. Blir kortare för varje år, man tror att det har med åldern att göra. Om man lever ett hälsosamt liv kan den även bli längre enligt vissa studier.
• topoisomerase rätar ut kedjan
• zygot cellen som bildas när spermien befruktar ägget, då det har två av varje kromosom (precis som kroppscellerna)
• överkorsning delar av kromosomerna byter plats med varandra under profasen i meios 1

Alla Inga Spara