Genetik 2

Genetisk variation Mått på hur många varianter av en viss gen som finns i en population

Genom Totala mängden DNA som finns hos en organism (arvsmassa)

Gen det som överför en ärftlig egenskap från föräldrar till avkommor

Genetiska koden regel som bestämmer hur infon i en gen ska användas när cellen ska bilda ett protein

Guanin G, kvävebas, DNA RNA

Haploid organism elr cell som har en kromosom av varje typ

Heterozygoti Olika alleler i båda homologa kromosomer i kromosompar

Homologa kromosomer 2 kromosomer i ett kromosompar

Homozygot samma allel i de båda homologa kromosomerna i ett kromosompar

Klon två elr fler individer elr celler som har exakt samma arvsmassa

kloning uppstår flera individer med likadana gener

Kromosom en struktur som finns i celler o innehåller arvsmassa (gener)

Könscell Cell som kan smälta samman med en annan köncell= ny individ

Könskromosom Kromosom som bestämmer om ett embryo blir en gurl or boy

Kärnspole struktur som bildas i en eukaryota cell när den ska dela sig

Kodon kombination av tre kvävebaser i mRNA, motsvarar en aminosyra i genetiska koden

Kromatid en utav de 2 identiska kromosomer som uppkommer när DNA kopieras genom replikation före varje celldelning

Kvävebaser organisk förening, innehåller en elr flera kväveatomer som kan binda en proton (vätejon).

Meios celldelning där könsceller bildas

Mitos vanlig celldelning

mRNA RNA-molekyl som förmedlar info om hur aminosyror ska kopplas ihop för att bilda ett viss protein

Mutation en förändring av arvsanlagen (generna)

Nukleotider kemiska föreningar, består en sockerdel, kvävebas, minst en fosfatgrupp. Bygstenar till nukleinsyrorna DNA o RNA

Proteinsyntes bildning av proteiner som sker i celler

Klicka