FYPB18

Alla Inga Spara

• Reflex En reflex är en automatiserad rörelse som bl.a. Finns för att skydda oss från skada eller fara, men också att tillgodose livsviktiga behov
• Postural kontroll Kroppens förmåga att hålla oss stabila. Nervsystemet aktiverar muskler för att vi ska bibehålla den vertikala projektionen av tyngdpunkten inom understödsytan. Nervsystemet arbetar ihop med proprioception och sinnen. Att uppnå, bevara eller återuppta ett tillstånd av balans (tyngdpunkten inom understödsytan) vid alla positioner eller aktiviteter
• Vestibulär info Organen i innerörat (info om rotation, acceleration, position)
• Proprioception Ledpositionskänsla - hjärna, vestibulära organ, syn, stretch receptors
• “Stretch receptors” Finns i hud, leder, muskler. Skickar information om kroppdelens position
• Mekanoreceptorer En typ av hudreceptor som känner av tryck, beröring, vibrationer
• Led- och hud proprioceptorer Känner av stora krafter i ledkapsel, ligament och menisk. Ledreceptorer ger info om ledens position. Hudpropriceptorer (små tunna nerver) känner sensorisk information via huden. Exempelvis så känner vi var tyngden ligger på våra fötter och ger oss information om till exempel balans mm, vilket i sin tur kopplas till muskelaktivering.
• Feed forward Det förberedande systemet sker innan en frivillig rörelse uppstår. Ex. muskler aktiveras innan en snabb riktningsändring under löpning, eller bål/rygg-musklerna innan vi utför ett tungt lyft, eller muskler som aktiveras innan vi ska hoppa.
• Feedback Sensorisk information når hjärnan (cerebellum?) och finjusterar/återkopplar om det som går fel/kan förbättras fortlöpande under rörelsen.
• Lokal muskulatur Lokal muskulatur är djupa och lednära muskler, ex. Multifidus. Ansvarar främst för att stabilisera kroppen
• Global muskulatur Global muskulatur är till ytan större och ytligare muskler som ansvarar för att producera kraft för aktiviteter som kräver styrka och större rörelser. (Längre hävstång än lokala)
• Postural kontroll Kroppens förmåga att uppnå, bevara och behålla balans under samtliga aktiviteter och positioner. Kroppens förmåga att upprätthålla sig och vara stabil.
• Postural stabilitet Kopplat mycket till balans Kroppens förmåga att hålla tyngpunkten centralt inom understödsytan (för att inte falla)Styrkan och stabiliteten i “the core” dvs bål och ryggmuskler och de muskler som är nära centrum av kroppen som axel och höftmuskler.
• Postural orientering Kroppens förmåga att kunna orientera kroppsdelar i förhållande till varandra och omgivningförmågan att hålla lämpliga förhållanden mellan kroppens segment samt mellan kroppen och dess omgivning under utförande av aktivitet
• Postural strategi Kroppens förmåga att skapa strategier och rörelsemönster som upprätthåller vår balans och stabilitet när vi utsätts för utmaningar, ex. Spänner och justerar muskler i benen när vi går för att inte falla.specifika mönster av muskelaktivering, ledrörelser, och/eller extremitetsrörelser som framkallas av balansstörningar.
• Nociception En fysiologisk process som innebär att kroppen reagerar på stimuli som innebär/kan innebära skada på vävnader. Nociception sker stegvis genom stimulering av nociceptorer (smärtreceptorer), elektriska signaler (A-dela/C-fibrer) som leder signalerna till hjärnan där de bearbetas och tolkas subjektivt. “Nocicepetion är det vi känner”
• Epidemiologi Vetenskapen om hur olika sjukdomar förekommer, sprids, vilka riskfaktorer som finns och hur de förebyggs
• Smärta “En obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse kopplad till - eller liknande det man upplever vid vävnadsskada eller hotande vävnadsskada”
• Apofys En tillväxtdel av ett ben som fungerar som fäste för muskler, senor, ligament Ex. tuberositas tibia, crista iliaca, calcaneus
• Apofysit Inflammation i apofys
• Allodyni Smärta orsakad av stimuli som vanligtvis inte är smärtsam, ex. Lätt beröring eller varken för låga eller höga temperaturer.
• Artrit Inflammation i en led som kan orsaka svullnad, smärta och stelhet. Kan bero på infektioner eller autoimmuna sjukdomar.
• Arthralgia Medicinsk term för ledsmärta, behöver inte bero på infektion, inflammation eller viss sjukdom, utan hänvisar till att en person har ont i leden.
• Artros En degenerativ sjukdom som blir värre med tiden. Uppstår i olika stadier och går att förebygga/bromsa. Innebär att ledbrosket slits ned och orsakar smärta, stelhet och svårigheter att röra på leden normalt.
• Etiologi Läran om orsaken till sjukdomar eller medicinska tillstånd. Att förstå bakgrunden och uppkomsten.
• Duration Hur länge symtom eller ett tillstånd har funnits (akut—långvarig).
• Visceral Hänvisar till att smärtan är lokaliserad till inre organ, oftast i buken (hjärta, lungor, lever, tarmar, njurar). Visceral smärta kan kännas djup i kroppen och är svår att lokalisera exakt.
• Cutan Cutan syftar på något relaterat till huden. Exempelvis smärta som är förhållande till ytan på huden, cutan smärta, eller cutan nervsystem, nervsystemet i huden
• Nociceptorer Nociceptorer, "smärtreceptorer", är sensoriska nervceller i huden som registrerar smärta när skada eller potentiell skada i vävnad uppkommer. Det finns fler olika typer som registrerar olika sensorik, ex. Vid fysiska skador, kemiska processer (inflammation), extrema temperaturer. När nociceptorer aktiveras sänds signaler till CSN (ryggmärgen, sen hjärnan) och vi uppfattar därefter signalen som smärta.
• Superficiell somatisk smärta Refererar till ytliga strukturer, såsom hudsmärta
• Djup somatisk smärta Refererar till djupa strukturer, såsom muskuloskeletal smärta
• Ischemiskt utlöst smärta Hänvisar till smärta pga ischemi (nedsatt blodflöde till en viss vävnad), vilket kan leda till syrebrist och ansamlingar i vävnaden, som i sin tur kan orsaka smärta då cellerna får brist på näring och skadas. Ischemi kan uppstå pga blodproppar, hjärt/kärlsjukdomar, tryck på blodkärl. Ischemisk smärta är oftast djup, molande och intensiv.
• “Degenerativ utlöst smärta” Innebär att smärta uppkommer av att vävnader och celler skadas och försämras med tiden, vilket aktiverar nociceptorer som skickar smärtsignaler.
• Mekano-nociceptorer De nociceptorer som aktiveras vid tillräckligt hög mekanisk stimuli på vävnader, ex. Tryck, dragning, kompression, skärsår, stick, slag, trauma
• Termo-nociceptorer Aktiveras när vävnader stimuleras vid tillräcklig hög/låg temperatur
• Kemo-nociceptorer Nociceptorer som aktiveras av kemiska ämnen, så som ämnen som frigörs av inflammation. Ex på algogena ämnen: prostaglandiner, serotonin, histamin, bradykinin (peptid som vidgar blodkärl) Algogena ämnen: Ämnen som framkallar smärta genom att aktivera kemo-nociceptorer
• Polymodala nociceptorer Nociceptorer som kan reagera på samtliga ovannämnda typer av stimuli. En icke-polymodal nociceptor är specialiserad på en specifik stimuli, medan polymodala kan registrera flera olika stimuli.
• Tractus spinotalamicus En nervbana. Nociceptorer som finns i neuronets nervändar registrerar stimuli som skickas längs med axonet. Den afferenta signalen går mot ryggmärgen, där den kan spreta/vandra både upp eller ned några kotnivåer i ryggmärgen innan den synapsar till en cellkropp i den gråa substansen i dorsalhornet. Därefter korsar signalen till andra sidan ryggmärgen (decussatio), går signalen upp till thalamus, som vidare vägleder signalen till rätt område i somatosensoriska cortex. Vi upplever smärta. Att omkopplingen kan ske på några nivåer uppåt/eller nedåt kan innebära att en smärta kan kännas som den kommer från ett större område än den faktiska skadan.
• Limbiska systemet En del av hjärnan som ansvarar för emotionella reaktioner, minnen och motivationer. Amygdala: En komponent som är kopplad till emotionella reaktioner, rädsla och oro, och emotionella minnen. Kan utlösa vissa känslor vid vissa stimulin.
• Axonterminaler Vid slutet av ett axon där elektriska signaler överförs till annat neuron genom frisättning av neurotransmittorer
• Lokala interneuroner Är nervceller som förmedlar signaler mellan andra nervceller i det CNS. Exempelvis: Sensorisk nervcell - interneuron - motorisk nervcell. Bearbetar och integrerar information i ett begränsat område (lokalt)
• A beta-fibrer Snabba och myelinnerade fibrer som leder signaler om tryck, beröring, vibration, men inte smärta
• A delta-fibrer A delta: Långsammare än A-beta, men snabbare än C. Leder skarp smärta, som vid temperatur
• C-fibrer Saknar myelinn, långsamma fibrer. Leder molande värk vid långvarig smärta
• Sentisisering (Primär/Central) En process där nervsystemet blir mer känsligt för stimuli. Ex. vi uppfattar smärta värre än vad den egentligen är. Fibromyalgi Primär sentisisering innebär smärtkänslighet kopplad direkt till drabbad vävnad, p.g.a. Påverkade perifiera nerver Central sentisisering innebär en ökad smärtkänslighet i det centrala nervsystemet, vilket gör att smärta sprids till områden som inte är drabbade
• Hyperalgesi (primär/sekundär) Ökad smärtkänslighet, nociceptorer är extra känsliga för stimuli. Om den är primär eller sekundär beror på vilken nivå av nervsystemet som är påverkat. Primär: På perifier nivå är nociceptorerna påverkade lokalt där vävnadsskadan har uppstått Sekundär: På CNS-nivå är nociceptorer och system där signalerna bearbetas i hjärnan påverkade, vilket gör att områden utanför/runt om den drabbade vävnaden kan upplevas smärtsam.
• Lesion En typ av skada eller förändring i en vävnad/organ
• Neuropatisk smärta/Neurogen Smärta som uppstår som en direkt konsekvens av en lesion eller sjukdom i det somatosensoriska nervsystemet.
• Perifer neurogen smärta Lesion/sjukdom i det perifiera systemet, ex: Änkestöt Trigeminusneuralgi Postherpetisk neuralgi (bältros) Tryck från tumörväxt Karpaltunnelsyndrom Fantomsmärta eller amputation
• Spinal neurogen smärta Smärta som uppkommer av lesion/sjukdom i spinala nerver, ex: Tumör i ryggraden Ischias och diskbråck Fraktur med tryck på ryggmärgen Spinal stenos (förträngning av spinalkanalen)
• Central neurogen smärta Smärta som uppkommer av lesion/sjukdom i CNS/hjärnan, ex: Hemiplegi (förlamning) Tumör i CNS
• Nociplastisk smärta “När smärta i sig är sjukdomen”. Går ej att hitta en synlig vävnadsskada. Smärtsystemet i kroppen har blivit överaktivt/hyperkänsligt och signalerar smärta utan att fysisk skada skett. Whiplash (WAD) Fibromyalgi (FMS) Generaliserade smärtor
• Ideopatisk Ett tillstånd där smärtan är ospecifierad, inte går att förklara av okänd anledning
• Allydoni Smärta orsakad av stimuli som vanligtvis inte är smärtsam
• Psykogen smärta Inte så vanligt tillstånd, men handlar om smärta som uppkommit som en konsekvens av psykiska tillstånd eller sjukdomar. Syns inte någon fysisk skada, men smärtan är ändå verklig. Ex vid stress, depression, ångest.
• Långvarig smärta: Förändringar i nervsystemet, är inte samma sak som en utdragen akut smärta. Pågått längre än förväntad läkningstid Smärtan finns kvar även vid frånvaro av skadan Konsekvenserna är värre än förväntat vid undersökning eller av skadan
• Biomedicinska smärtmodellen “Specificitets-teorin” = smärta uppkommer av nociceptorer som skickar smärtsignaler pga orsakad stimuli. Uppkom under första delen av 1900-talet och fokuserade på smärta som ett medicinskt problem som orsakas av skada eller sjukdom, annars var det psykogent betingat. (Detta är grunden till dagens teorier, men förklarar inte okänd uppkommen smärta eller långvarig smärta) Ex. soldater under andra världskriget upplevde mindre smärta än de som var oskadda
• Gate control theory En teori som handlar om att olika signaler kan ha olika “företräde” i nervbanor pga olika faktorer. Sensorik skickas genom nervbanor, även om de är skadliga eller ofarliga stimuli. Gate menar på att det finns portar i ryggmärgen som kan öppna upp för vissa signaler, och stänga för andra, vilket påverkar vilka signaler som upplevs eller inte. Signalerna kan “moduleras” och blockeras. Ex om vi slår i armen och sedan klappar på den kan snabba fibrer blockera och stå i vägen för smärtsignaler som gör att smärtupplevelsen blir värre. Stress och ångest kan istället öppna “porten” och få smärtor att upplevas starkare. Ex. om vi har ont någonstans, men ser ett barn drunkna, blockeras smärta för att vi ska agera på barnet. Teorin handlar alltså om att smärta inte bara påverkas av nociceptorer, utan på hur hjärnan bearbetar och tolkar smärtsignalerna.
• Bio-psykosociala modeller “Nociception är det som sker, smärtan är det som känns” vilket innebär att nociceptionen, som är den biomekaniska, inte enskilt kan förklara en persons subjektiva smärtupplevelser. Även psykologiska (tankar/känslor) och sociala (vänner/familj/jobb) är med och påverkar en persons hälsa och liv.
• Neuromatrix En modell som hjälper till att förklara hur fenomenet smärta är en komplex, individuell och multidimensionell upplevelser som påverkas av såväl psykologiska, biologiska och sociala faktorer. Det sker en input av kognitiva, emotionella och sensoriska faktorer, som bearbetas i hjärnan och ger ett resultat i en output om smärta, stress, känslor och motoriska funktioner.
• Validitet Att instrumentet mäter det som det ska mäta. Det finns ytvaliditet, innehållsvaliditet, konstruktvaliditet, kriterievaliditet
• Reliabilitet Instrumentets mätnoggrannhet, tillförlitlighet Intern konsistens: huruvida olika tester mäter samma sak och ger samma resultat Test-retest: Testet ska få samma resultat när man gör om det Inter-rater: Hur kritiska olika bedömare är, testet ska inte skilja sig pga olika dömare.
• Univariata instrument/skalor Mäter enbart en variabel, ex smärta VAS (ingen smärta—--värsta tänkbara) NRS (1-10) VRS (Ingen, måttlig, medelsvår, svår, outhärdlig)
• Multivariata instrument/skalor Mäter flera variabler samtidigt, till exempel formulär som mäter smärta, depression och ångest samtidigt. MPI-S BPI Pain-o-Meter MPQ Doloplus & UAB
• Kinesiofobi Handlar om rörelserädsla. (Kinesio: rörelse, fobi) Tampaskala, 17 frågor som besvaras för att mäta rörelserädslan från 4 punkter (håller inte alls med - håller helt med)
• Doloplus-2 Mäter smärta hos äldre personer, särskilt med demens eller med kognitiva svårigheter som begränsar förmågan att förklara smärttillståndet med ord eller andra nedsättningar. Då bedöms istället beteendemässiga och fysiska tecken än självrapportering
• Osteoporos Benskörhet med mindre mängd, men normalt sammansatt benvävnad T-score </= -2.5 BMD gram/kvadratcentimeter
• Fysioterapiprocessen Erfara problem Definiera problem Fastställa mål Planera åtgärd Genomföra åtgärd/intervention Utvärdera resultat
• KVÅ Klassifikation av vårdåtgärd
• Kontraktur Bindvävens vätska reduceras och det bildas kollagena tvärbryggor. Med kontraktur i en led avses ett tillstånd där full rörlighet inte kan uppnäs vid passiv rörelse till följd av att bindväv . t.ex. ledkapsel, ligament, muskulatur, sena eller hud/underhud har begränsad längd. Ökad muskeltonus kan leda till att normalt rörelseomfång inte kan upprätthållas, vilket i sin tur leder till kontrakturer.
• Profylax “Förebyggande åtgärder/behandlingar”: metoder som används för att minska risken för uppkomst av vissa sjukdomar
• Steady state-balans Den statiska balansen som gör att vi kan upprätthålla vår stabilitet när inga, eller få, förändringar eller utmaningar sker.
• Reaktiv balans “Feedback”/”Kompensatorisk”. Den balans som gör att vi kan återställa och upprätthålla vår balans när något oföruweetsägbart uppstår. Ex. vi halkar på ett bananskal.
• Proaktiv balans (feed-forward, antecipatorisk/prediktiv kontroll) Antecipatorisk: Förutsägande Den balans som gör att vi kan förbereda oss inför något som utmanar vår stabilitet och som kan göra att vi tappar vår stabilitet. Ex. när vi går på hal is. Då justerar vi ständigt (feed-forward) så att vår tyngdpunkt inte förskjuts utanför vår understödsyta.
• Sarkopeni Försvagade muskler
• Osteopeni Försvagat skelett Osteopeni: Ett tillstånd med mindre mängd, men normalt sammansatt, benvävnad. T-score < -1 och> - 2.5 BMD gram/kvadratcentimeter
• Ataktisk gång (Ataxi) Ataxi är en skada/påverkan på lillhjärnan som kan orsaka problematik med att kontrollera muskler och koordinera gångrörelser. Gångstil är bredspårig, ostadig, vacklande gång, “berusad”.
• Spondylos En degenerativ förändring i ryggraden, ofta orsakad av åldrande eller slitage. Det är ett paraplybegrepp som inkluderar artros i facettlederna, förslitningar i diskarna, och benpålagringar (osteofyter).
• Spondylolys En defekt eller fraktur i kotbågens pars interarticularis, en del av kotan som kopplar samman kotkroppens övre och nedre facettleder.
• Spondylosisthes En framåtglidning (eller bakåtglidning, i vissa fall) av en kota i förhållande till kotan nedanför. Detta sker ofta som en följd av spondylolys, men kan också bero på andra orsaker.
• Osteomalaci/rakitis Ett sjukdomstillstånd som gör att benvävnaden blir mjukare och därmed svagare. Beror på mineralbrist av D-vitamin, vilket försämrar kroppens förmåga att ta upp kalcium och därmed bygga upp ett starkt och hållbart skelett. Benen blir skörare och leder till ökad risk för frakturer och deformationer.
• Avaskulär nekros/Osteonekros Benvävnaden dör på grund av ischemi, d.v.s blodtillförseln till vävnaden upphör vilket påverkar läkningsförmågan
• Ataktisk gång En gångstil är bredspårig, ostadig, vacklande gång, ser berusad ut.
• Mekanisk stabilitet Möjliggörs av passiva strukturer, såsom ligament, ledkapsel
• Funktionell stabilitet Möjliggörs av aktiva strukturer, såsom muskulatur
• Multisensorisk svikt Innebär att flera/mer än ett av våra sinnesorgan (syn, hörsel, balans, känsel, proprioception) är störda
• NCD (Non Communicable Diseases) Livsstilssjukdomar
• Ridbyxeanestesi En medicinsk term som beskriver känselbortfall (anestesi) i det område av kroppen som skulle täckas av en ridbyxa, dvs. insidan av låren, området mellan könsorgan och ändtarm, och skinkorna. Det är ett viktigt kliniskt fynd som kan indikera ett allvarligt tillstånd som kräver akut behandling.
• Kohort-studie Följer en grupp människor över tid för att undersöka samband mellan exponering och sjukdom. En typ av observationsstudie där man studerar en grupp människor (kohort) med gemensamma (egenskaper/exponeringar) faktorer för att förstå samband mellan en viss exponering och ett utfall. Ex. en grupp rökares (exponering) risk för lungcancer (utfall).
• Tvärsnittsstudie Samlar in data vid en tidpunkt för att undersöka prevalens och samband. En studie där man samlar in data under en viss tidpunkt (eller kortare period) för att analysera en viss sjukdom eller exponering av en befolkning. Mäter hur ett visst läge är vid ett visst ögonblick, ex. “Hur många 60+ år lider av högt blodtryck just nu?” Alltså bra alternativ för att mäta prevalens, jämfört med en longitudinell studie där observationer följs upp under längre tid.
• RCT (Randomized Case Trial) En experimentell studie där deltagarna randomiserades till olika grupper för att undersöka effekten av en behandling eller intervention. En studie där slumpmässigt utvalda personer deltar för att bli tilldelade exempelvis en viss behandling eller intervention (ex. Läkemedel, speciell livsstil, kirurgisk procedur) och jämförs med en grupp som inte får behandling eller placebo.
• Fall-kontroll RCT Kombinerar en fall-kontrolldesign med randomisering för att undersöka effekten av en behandling eller exponering, men vanligtvis används termen fall-kontroll för att beskriva icke-randomiserade studier. En studie där man jämför två olika grupper för samma exponering. Ena gruppen är en fallgrupp (de som har sjukdomen) och andra gruppen en kontrollgrupp (de som inte har sjukdomen). Därefter jämförs båda grupperna i vilka skillnader och riskfaktorer som finns.
• Molande smärta mer inflammatoriskt
• Strålande smärta nervpåverkan
• Vad står ICF för? International Classification of Functioning Disability and Health
• Vad är definitionen för neurogen smärta? Smärta som uppstår som en direkt konsekvens av en lesion eller sjukdom i det somato-sensoriska nervsystemet
• Vilka tre faser består frakturläkningen av? 1. Reaktiv fas 2. Reparationsfas och 3. Remodellering
• Vilka är de vanligaste symtomen vid en akut inflammation? Rodnad, värme, svullnad, smärta, försämrad funktion
• Hos äldre patienter uppstår mjukdelsskador framför allt på grund av? Degeneration
• Balansorganet består av.. Tre båggångar och två hinnsäckar (otolitorgan)
• Vilket påstående beskriver bäst begreppet prevalens? Den andel individer i en population som har en given sjukdom eller skada vid ett tillfälle
• En vanlig skada i samband med en syndesmosskada i underbenet är? Skada i proximala fibula
• Vilken är den viktigast anledningen till att rörelse är viktigt, trots ryggsmärta? För att diskarna i ryggen inte ska få försämrad kvalité
• Vilken är en vanlig påverkningsbar riskfaktor för artros? Övervikt
• Huvuddelen av smärtnerverena färdas från periferin till hjärnan via Spinothalamiska banan
• Vilka symptom kännetecknar bäst en tendinos? Degeneration, kärlinväxt, inflammation, celldöd
• Skelettet omsättes hela tiden, det bryts ner och byggs upp, vilken slags celler bryter ner skelettet? Osteoclaster
• Vad innebär distalstatus? Att man distalt om ("längst bort från skadan", i det här fallet vid handen) känner på pulsar och testarrörlighet och känsel
• Vad innebär adhesiv kapsulit?   Är vanligast hos kvinnor mellan 40-60 år, diabetes är en riskfaktor, kan uppkomma spontant men även efter trauma. Kan delas in i tre faser där första fasen kännetecknas av smärta och successiv ökande rörlighetsinskränkning i axelleden.
• När vi går och svänger lätt med armarna sker en samtidig rörelse av bålen. Hur skulle du bäst beskriva bålens rörelse? Anterior-posterior rörelse
• Vad betyder begreppet bursit? Inflammation i ledkapsel
• Hypertrofi Ökning i storlek (tillväxt eller förstoring).
• Hypotrofi Minskning i storlek (krympning eller förtvining).

Alla Inga Spara