Förvaltningspolitik B/C

polity institutioner i bred bemärkelse

politics processer som utspelar sig inom ramer för institutionerna, aktörernas beteenden

policy innehållet i den politik som bedrivs

3 perspektiv kring hur policyprocesser går till rationalist approach, inkrementalism, the garbage can theory

rationalist approach policyprocessen som ordnad i 6 steg: samla & analysera all relevant information, formulera alternativ, fatta bindande beslut, genomför beslut, upphäva beslut, utvärdera effekterna och jämför med ursprungliga syftet

fasmodellens steg problem definieras & dagordning bestäms, policy utarbetas, implementering, utvärdering

Argument emot fasmodeller bristande realism, erkänner inte politiska inslag i implementering, tar inte hänsyn till lokala omständigheter som påverkar implementeringen

argument för fastmodeller analytiskt hjälpmedel, som idealtyper, utvärdering, strukturera empiriska studier

inkrementalism muddling through, policyprocesser är beslut i små steg, många aktörer, har inte full information, förhandlar och anpassar sig till varann

garbage can theory lösningar och problem möts slumpmässigt, beslutsfattare kan leta efter problem, lösningar kan formuleras separat

indelning efter sakområde ex försvarsfrågor, miljöfrågor

typologi efter policyinstrument (hood) information, lagstiftning, beskattning & bidrag, organisering (offentlig produktion)

policy styles Van Waarden två dimensioner formalisering relationen offentlig-privat, intressegruppers möjlighet att delta

policy output policyinnehåll, direkt resultat av beslutsprocessen

policy outcome effekter av policy på specifik målgrupp när beslutet implementeras

policy impact policyns effekt på det problem som skulle lösas

Lowi (policy determines politics) olika policys skapar olika konflikter. konstituerande politik, fördelningspolitik, omfördelningspolitik, regleringar

konstituerande politik (Lowi) låg konflikgrad, skapa organisation eller omorganisera statens institutioner

fördelningspolitik (Lowi) fördelning från stat till grupp där kostnaderna är spridda på alla, begränsad konflikt, konsesusskapande

regleringar (Lowi) svårt förutsäga konfliktmönster, rättsliga regler

omfördelningspolitik hög konfliktnivå pga tydliga vinnare och förlorare, fördelning från grupp till grupp av befintlig resurs

kritik Lowi otydlig skillnad mellan fördelande och omfördelande, ej uttömmande (moraliska frågor)

Wilson förklara konfliktnivån utifrån fördelning av fördelar och kostnader, koncentrerade eller spridda

interest group politics (Wilson) fördelar = koncentrerade, kostnader = koncentrerade. Hög konfliktgrad. Långsam process, inkrementalism

entrepreneurial politics (Wilson) fördelar = spridda, kostnader = koncentrerade, motstånd från vissa grupper

clientilistic politics (Wilson) fördelar = koncentrerade, kostnader = spridda, i skymundan gynnas speciell grupp

majoritarian politics (Wilson) fördelar = spridda, kostnader = spridda. Debatt snarare än konflikt

teorier om beslutsfattande 4 st strukturella teorier, aktörer i konkurrens och samarbete, intressebaserade teorier, (ny)institutionella teorier

strukturella teorier sociala klyftor, varieties of capitalism

sociala klyftor (teori) påverkar vilka politiska partier som bildas, eller absorberas av existerande partier. center/periferi, stat/kyrka, landsbygd/stad, öppna/stängda samhällen

varieties of capitalism ekonomiska systemet, politisk ekonomi

pluralism (teorier om aktörers konkurrens och samarbete) demokratiska makten jämlik, fragmenterad, öppen konkurrens om makten, intresseorganisationer kanaliserar intressen och konflikter, beslutsfattarprocessen är en tävlan/kamp

korporativistiskt perspektiv på policyprocess BFP är samarbete/förhandling. Stängd förutom för vissa utvalda intressegrupper. Representationsmonopol. Formaliserad kontakt med staten

intressebaserade beslutsteorier full rationalitet, begränsad rationalitet

full rationalitet maximera egennytta, full information, rangordna preferenser, transitivitet

begränsad rationalitet kognitiva begränsningar, söker tillräckligt bra utfall

fel May gjorde i brexitförhandlingen felaktiga analogier, brist på öppenhet, bristande information

rational choice institutionalism aktörer är rationella med institutioner ger förutsättningar och begränsningar för beslutsfattandet, logic of consequence

klassisk institutionalism formella institutioner förklarar politiska beslut

sociologisk institutionalism normer, riter, symboler, logic of appropriateness

historisk institutionalism path dependency, tidigare maktförhållanden och institutioner styr dagens utveckling

diskursiv institutionalism idéer och diskurser begränsar aktörer. Kan strategiskt omformulera (3 strategier: betona nivå över annan, utnyttja världsbilder rymmer många idéer, hänvisa till historiska program-idéer). Idéer på 3 nivåer: världsbild, program-idéer, policy

policy outputs of the political system, beslut, program, strategier och ageranden, actions of public actors & focused on specific issues

governance (den specifika styrningen) icke-hierarkisk koordinering, policyprocess svår avgränsad från andra beslutsarenor, aktörer och problem, hög grad av specialisering fragmenterat staten --> behov koordinering, många aktörer, förhandling, problem utanför territoriella och institutionella gränser

government (styrningsform) top-down, hierarkiskt, centrerad makt, styr via lagstiftning

styrning via marknadsmekanismer utbud/efterfrågan, en fördelningsmekanism

styrning i/mha nätverk politik ej hierarkisk, förhandlar i lösa konstellationer

systemic agendas samhällsdebatten, vilka problem som samhället lyfter

institutional agendas dagordningen som lagstiftande, exekutiv & dömande makt betraktar som problem som de ska lösa

expanders aktörer som vill utöka listan över politiska problem

containers aktörer som vill hålla problem utanför den politiska dagordningen

politiska problem forumeras via? causal story (identifiera fara/hot; vad orsakar, vem bär skulden, statsmaktens uppgift att lösa)

punctuated equlilbrium approach (institutionellt perspektiv på dagordning) dagordningar är stabila och kontrolleras av liten grupp. Förändringar sker om frågor får stor uppmärksamhet ex vid kriser och chocker

multiple streams approach (dagordningar) av slump möts strömmar av problem, politiska förhållanden och lösningar. Dagordning sätts när lösning matchas med problem

policyentreprenörer matchar lösningar med problem. sociability & credibility. kreativa, övertygande, trovärdiga, sociala. Medveten roll

drafting formulera förslag (ex propositioner)

adoption formellt bindande beslut fattas

aktörer draftning tjänstemän, experter, internationella organisationer, intresseorganisationer

policy communities (networks) hög grad formalisering, hierarki

issue networks löst sammansatta, öppna (3 st = delar problembild, värderingar, instrument)

empty signifiers laddat uttryck som ej betyder nått

veto players kollektiva aktörer (oftast), ex partigrupper

formal transposition (implementering) göra policyn del av regelverk och administrativa systemet

practical application praktiskt förverkliga en policy, skapa sätt att övervaka, tvingande & icke-tvingande incitament

påverkan på implementerings kvalitet (6 st) val av instrument, precision & tydlighet, kontroll över byråkratin, institutionell design, administrativ kapacitet, social acceptans

val av policyinstrument 2 dimensioner: komplexitet av policyfrågan & statens kapacitet

gräsrotsbyråkrater offentligt verksamma som möter allmänheten (polis, ssk, lärare). tidsbrist, situationer varierar, finns handlingsfrihet = coping strategier utvecklas (implementeras olika)

Trummers & Bekkers resultat ju högre upplevd handlingsutrymme, ju högre vilja implementera nya policys. handlingsutrymme möjliggör anpassning till klienter, ger effekt på uppfattning om client meaningfulness

utvärderingar (6 typer) administrativ, juridisk, ekonomisk, resultatinriktad, vetenskaplig, politisk

utmaningar för modern stat (3 st) overload (kraven på staten ökar), wicked problems (krav som inte går att uppfylla ställs på staten), decoupling (specialisering och delegering försök att lösa komplexiteten --> koordinering)

inbäddning (4 förklaringar) globalisering, europeisering, managerialism/förvaltningspolitiska reformer (förstärkta stuprör), medialisering

metagovernance mål skapa anpassningsbara och följsamma organisationer (snarare än lydiga)

metagovernance metoder (5 st) skapa nya formella enheter, positionering, konkurrens, historieberättande, distansering

extern positionering positioneras med viktiga aktörer inom sektorn, ej bara offentlig aktörer

intern positionering positionering med andra offentliga aktörer

skapa enheter mål (metagovernance) koncentrera resurser och aktörer - mobilisera i viktig fråga

positionering mål öka förmågan till anpassning, stärka egna specialiseringen via interaktion med andra

skapa konkurrens mål (metagovernance) ökad kvalitet och effektivitet via rivalitet

historieberättande mål inspirera underlydnande enheter

distansiering mål balansera styrningsmöjligheter och ansvar

myndigheters självständighet (6 dimensioner) beslut inre processer, policy, strukturell (ledningsform bestämmer), finansiell, rättslig position, granskning och uppföljning

principal-agentteori aktörer rationella och styrs av egenintresse. Förväntas avvika ifrån målet/uppdraget och måste därför styras/kontrolleras (agent har informationsövertag)

principal-stewardteorin steward rationell men dess intresse sammanfaller med principalens. Ingen goal divergence. Kontroll ses som misstroende från stewardens sida --> andra instrument behövs för kontroll och styrning

mikrostyrning (4 st) antecipering, söka vägledning, repolitisering, modifiering

antecipering kultur där tjänstemän anpassar sig till att göra det som de tror politiker vill för att undvika att störa

söka vägledning tjänstemän frågar politiker vad de vill. Genrella instruktioner. Informellt

repolitisering hissning (TM till politisk nivå), lyftning (politikerna tar tillbaka frågan)

modifiering (mikrostyrning) byta GD, ge nya uppdrag i instruktion, ge extra uppdrag utanför instruktion, tillföra resurser, finjustera positionering

fördelar kombo metagovernance och mikrostyrning delegerar till lojala TM (självstyrande och självreglerande, effektivt och billigt), räcker med mjuka och subtila medel, TM ger synpunkter men driver ej egna agendor

nackdelar kombo metagovernance och mikrostyrning tystnadskultur (lyfter ej konflikter/problem pga vill ej störa pol ledning), anpassning till förändring och lärande uteblir (pga vill ej störa/antecipering) dåligt för komplexa frågor behöver perspektiv, risk för missförstånd när så mkt informellt, hur utkräva ansvar när informellt

inter-governmental administrativa reformer förändra relationer/gränser inom offentlig sektor (ex kommunalisering)

inter-sectoral administrativa reformer förändrar relationen/gränsen mellan offentligt och privat

externa administrativa reformer ändra organisationens relationer och gränser

interna administrativa reformer ändra organisationens egna struktur och organisering

lokalt självstyre - vad varierar? funktioner (vad och hur), territoriella gränsdragningar, politiska institutioner

öppet system (offentliga tjänster) söker viss tjänst, ej fast karriär, rörlighet inom och mellan sektorer

slutna system (offentlig anställning) ger karriär, hierarkiskt och låg rörlighet

civil service har särskild rättslig reglering, utnämningar snarare än söker själv

formell politisering (anställning) anställa politiskt likasinnade

funktionell politisering (anställning) meritbaserade anställda fyller politisk funktion

4 megatrender inom förvaltningspolitik flytta beslutskompetens, förändra territoriell indelning, externt NPM, internt NPM

megatrend flytta beslutskompetens federalisering/regionalisering, decentralisering/kommunalisering

administrativ dekoncentrering omlokalisera

megatrend rita om kartan northen, soutern och hybrid reformvariant

megatrend externt NPM marknadisering, privatisering, konkurrens, kundorientering

privatisering genom organisering legal/ownership status

funktionell privatisering transfere public tasks, vem tillhandahåller

modernizers inkorporera privat del i existerande byråkrati, mindre radikalt

minimizers slår stort på privatisering, säljer ut helt eller delvis

megatrend intern NPM agencification, resultatsstyrning, delegera personalbeslut till myndighetsnivån

oberoende variabler granskningssamhälle NPM, privatisering, företagisering kräver kontroll; efterfråga transparens; utbud kvalitetsmätningar; ideologi

effekter av granskningssamhället verksamheter anpassar sig till vad som granskas, professioners inflytande minskar (ngn annan som utvärderar som är bra kvalitet), incitamentstrukturen påverkas (vad som belönas/bestraffas), policyinnehållet påverkas

trend kring flytta beslutskompetens (irl) flesta går mot ökad decentralisering och regionalisering/federalisering. UK och Ungern går emot trend. Stor skillnad vilka typer av ex regionalisering (hard/soft) som görs

trend inom territoriella gränsdragningar (irl) nordiska gruppen konvergerar, södra gruppen konvergerar mot den nordiska. Dock stora skillnader mellan grupperna och inom södra gruppen

trend externt NPM (irl) privatisering ökat men skillnad i utsträckning, metoder och intensitet

trend extern NPM (irl) tydlig konvergens i diskurs men skillnad när det kommer till instrument, implementering och resultat (ex skillnad transparens)

sociologisk institutionalism take på konvergens/divergens tvång, normativt tryck samt imitering. isomorphism. logic of appropriateness

rational choice institutionalism take på konvergens aktörer som drivit utvecklingen - stått inför liknande problem och löst med liknande lösningar

historisk institutionalism take på divergens institutionell path dependency. ex sverige som folkhem och konsensus - minimizers hade ej gått

idealtyp traditionell myndighet gemenskap, regelföljande, lyhördhet, eget ansvar

idealtyp formell organisation individualitet, rationalitet, management/ledarskap

managementbyråkrater har organisatoriska kunskaper, leda, styra, generalister, förknippade med att bygga formella organisationer. kommunikatörer, chefer

fördelar NPM välfärdspolitik effektivitet, kvalitetshöjande, flexibilitet, platta hierarkier, självständiga myndigheter, flera utförare att välja på, kontroll/utvärdering, transparens, beslut fattas nära kund/sh-medborgare

nackdelar NPM välfärden tappar andra värden, samarbete, rättsäkerhet, kontinuitet, ekn smällar på kärnverksamheten, upplevd maktförlust (orimliga krav utifrån bemanningsbrist, minskat handlingsutrymme, ökad byråkrati), maktförskjutning från yrkesprofessionella till managementbyråkratin, organisatorisk lojalitet trumpfar laglydighet, expertis och hänsyn till samhällsmedborgarna (prioritera sin egna organisation), finns ej full info i verkligheten

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut