Forskningsmetodik och terminsuppsats

Alla Inga Spara

• vårverklighetsuppfattning, vårvärldsbild ontologi
• detvillsägaläranom’episteme’(grekiska; kunskap, vetande) kunskapens grund och giltighet: Avgörande hållningar är rationalism, att kunskapen är förnuftsgrundad, kontra empirism, att kunskapen bygger på observationer. Epistemologi
• läranomdeolikasättmangårtillvägavid genomförandet av vetenskapliga undersökningar och upprättandet av vetenskaplig kunskap. Metodolog
• datainsamlandeförfaringssätt:intervju-, enkät- observationsmetod, avser dessa just distinktioner med avseende på hur man går tillväga Metod
• betyderfakta, uppgifter, pluralisavlatinsdatum Data
• Identifiering av en kunskapslucka Gapspotting
• Formgivning av studien studiedesign
• Forskaren reflekterar över konsekvenserna av de metoder som används, värderingar, skevheter mm. reflexivt förhållningssätt
• En vetenskaplig teknik för att beskriva och jämföra världens olika kultur- och samhällstyper etnografi
• en professionell, kunnig outsider som får tillträde till kostnaden av tex en rapport konsulten
• naiv och ofarlig yngre person som får tillträde genom sin arbetsinsats Lärlingen
• en mogen och trovärdig, objektiv outsider som lyssnar och får tillträde till priset av att erbjuda psykosocialt stöd Den förtrogne
• En internetvariant av etnografi Netnografi
• är en kvalitativ forskning metodik som används vid forskningssyfte frågar efter betydelser av ett fenomen med fokus på att förstå den mänskliga upplevelsen interpretiv fenomenologi
• datainsamling genom vetenskapliga undersökningar av verkligheten empiri
• Denna data är det som de flesta använder som empiri i sin uppsats. Primär data
• fokuserar på både berättelser och berättandets praktik Narrativ analys
• Att sätta ord på det vi ser och relatera det till vad andra sagt om saken Argumentering
• Uttrycks som en självklar konsekvens av problematiseringe Studiens syfte
• Forskaren ska informera berörda personer om den aktuella undersökningens syfte, Information om vilka moment som ingår i undersökningen Informationskravet
• Försökspersoner ska veta om att deras deltagande är frivilligt och att de har rätt att avbryta om det så önskar Samtyckeskravet
• Personuppgifter måste förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan komma åt dem anonymitetskravet
• Uppgifterna som samlas in om enskilda personer får endast användas för forskningsändamålet Nyttjandekravet
• Granskar alla förslag till forskning som faller inom etikprövningslagen Etikprövningsmyndigheten
• en sammanfattning av vad den allmänna dataskyddsförordningen handlar om och en översikt över lagen och dess konsekvenser. GDPR
• Ett utkast eller en plan där man skisserar vad projektet ska handla om och hur man tänker genomföra det Ett PM
• Ett sätt att gå igenom och beskriva de huvudsakliga idéer och den forskning som har att göra med det tema och det intresseområde man har Litteraturgenomgång
• Man sätter samman arbeten som överlag uppfattas vara orelaterade till varandra Syntetiserad struktur
• Man beskriver uppbyggnaden av ett kunskapsområde som det i stor utsträckning finns konsensus om Progressivt sammanhang
• Man inser att det finns många bidrag till ett visst forskningsprogram men att man långt ifrån är överens om detta bland praktikerna Otillräckligt sammanhang
• Existerande litteratur är inte fullständig Ofullständig problematisering
• Man har förbi sett aspekter som kunnat förbättra kunskapen om företeelsen i fråga Otillräcklig problematisering
• Argumenterar för ett alternativt synsätt som är bättre än de som finns i existerande litteratur Oförenlig problematisering
• En replikerbar, vetenskaplig och transparent process som syftar till att minimera skevheter genom utförliga litteratursökningar Systematisk litteraturgenomgång
• Forskningsstrategi som betonar kvantifiering när det gällande insamling och analys av data Kvantitativ forskning
• Forskningsstrategi som vanligtvis lägger vikt vid ord och inte kvantifiering under insamling och analys av data Kvalitativ forskning
• Sambandet mellan teori och forskning Metod
• Observerade regelbundenheter Teori
• Generellt synsätt på studiet av verkligheten som innebär att det bara är kunskap som man fått utifrån erfarenheten och via sinnena som kan accepteras Empiricism
• Utifrån det man vet inom ett visst område och de teoretiska överväganden som rör detta område härleder eller deducerar forskaren en eller flera hypoteser som ska underkastas en empirisk granskning Deduktiv teori
• Förhållande mellan teori och forskning inom samhällsvetenskap, teorin är resultatet av en forskningsinsats Induktiv teori
• Formulering av hypoteser utifrån teoretiska överväganden a priori som gör att de kan bekräftas eller förkastas genom statistiska slutledningar Teoriprövande forskning
• Teori utvecklas på ett datastyrt sätt med hjälp av kvalitativa data, när teorierna formulerats kan de prövas Induktiv fallstudieforskning
• Dialogisk process mellan teori och empiriska företeelser Tolkande forskning
• Alternativ till Induktiv/Deduktiv teori. Ett sätt att tänka för att dra logiska slutsatser och utveckla teorier om verkligheten Abduktivt tänkande
• En ram för insamling och analys av data Forskningsdesign
• En teknik för insamling av data Forskningsmetod
• Kvalitetskriterier för företagsekonomisk forskning (kvantitativ forskning) Reliabilitet, Replikation, Validitet
• Frågan om huruvida resultaten från en undersökning blir densamma om undersökningen skulle genomföras på nytt Reliabilitet
• För att en undersökning ska kunna vara möjlig att upprepa måste den vara replikerbar Replikation
• En bedömning av om de slutsatser som genererats från en undersökning hänger ihop eller inte Validitet
• Huruvida ett mått för ett begrepp verkligen speglar det som begreppet anses beteckna Begreppsvaliditet
• Huruvida en slutsats som rymmer kausalt förhållande mellan två eller fler variabler är hållbar eller ej. (Är det verkligen x  y??) Intern validitet
• Huruvida resultaten från en undersökning kan generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten Extern validitet
• Huruvida samhällsvetenskapliga resultat verkligen är tillämpliga i människors vardag och i deras naturliga sociala miljöer Ekologisk validitet
• Kvalitetskriterier för företagsekonomisk forskning: (kvalitativ forskning) Tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet, konfirmering
• Om forskaren har haft kontroll över sina värderingar så att de inte påverkat undersökningen på något avgörande eller skevt sätt Konfirmering
• En egenskap eller attribut som varierar när det gäller olika fall Variabel
• Utgör ett exempel på de sällsynta fall då en term inte bara har olika utan även motsägande innebörder Naturalism
• Att man ingriper i en situation i syfte att avgöra vilken av två eller flera faktorer som påverkar undersökningspersonerna Manipulation
• Vanliga experiment Experimentell design
• Två grupper: En experimentgrupp, En kontrollgrupp Klassisk experimentell design
• Den effekt som försöksledaren har på försökspersonerna Hawthorneeffekten
• Inte fältexperiment. Fördelen är att forskarna kan påverka experimentets uppläggning och genomförande Laboratorieexperiment
• Man manipulerar en social miljö. Frånvaro av en slumpmässig fördelning på olika grupper Kvasiexperiment
• En utvärdering av exempelvis sociala och organisatoriska åtgärds- och interventionsprogram. Utvärderar om mål verkligen uppnås Utvärderingsforskning
• Att man samlar in data från mer än ett fall, vid en viss tidpunkt i syfte att komma fram till en uppsättning kvantitativa eller kvantifierbara data med koppling till två eller fler variabler som sedan granskas för att man ska kunna upptäcka olika slags sambandsmönster Tvärsnittsdesign
• Omfattar en tvärsnittsdesign då informationen i huvudsak samlas in med hjälp av enkäter eller strukturerade intervjuer om fler än ett fall och vid en viss tidpunkt Surveyundersökning
• Utgör en tydligt avgränsad designkategori som inom företagsekonomisk forskning vanligtvis används för att kartlägga förändringar Longitudinell design
• Fokus på urval som är representativt för hel nation Panelstudie
• En hel grupp eller slumpmässigt urval, (med gemensam egenskap) Kohortstudie
• Ett detaljerat och ingående studium av ett enda fall Fallstudiedesign
• Målet är att extrahera variabler från deras kontext i syfte att generera generaliserbara påståenden och bygga upp en teori Positivistiska angreppssätt
• Målet är att skapa rika, holistiska och partikulariserade förklaringar som återfinns i en situationsbetingad kontext Alternativa angreppssätt
• Utövar identiska metoder på två olika grupper för att se på sociala skillnader Komparativ design
• Insamling och eller analys av data från två eller fler länder Tvärkulturell och internationell forskning
• Något som tänkts ut eller som redan är för handen och används som om det var ett mått på ett begrepp Indikator
• Att man frågar sig om måttet över tid är så pass stabilt att man kan vara övertygad om att de resultat som gäller ett urval av respondenter inte fluktuerar Stabilitet
• Frågan är om de indikatorer som utgör en skala eller ett index är pålitliga och följdriktiga Intern reliabilitet
• Om det rör sig om subjektiva bedömningar då man ska observera eller översätta data till kategorier och då det finns flera observatörer inblandade, finns det risk att överensstämmelsen mellan deras tolkningar är alltför liten Interbedömarreliabilitet
• Mycket vanligt förekommande mått vid mätning av den interna reliabiliteten Cronbachs alfa
• Handlar om en i grunden intuitiv process, nytt mått etc Ytvaliditet
• Mäter om x verkligen påverkar y, ska måttet bort?? Samtidig validitet
• Använder sig av framtida kriterium och inte ett i nuet Prediktiv validitet
• Samband mellan begrepp Begreppsvaliditet
• Validiteten hos ett mått bör bedömas utifrån en jämförelse med andra mått på begreppet som utvecklas med hjälp av ett annat tillvägagångssätt Konvergent validitet
• Åtskiljande, att när ett mått används för ett begrepp så skiljer det sig mot ett annat begrepp Diskriminant validitet
• Kvantitativa forskares huvudsakliga fokus Mätning, Kausalitet, Generalisering
• Samtliga de enheter som man för sitt urval ifrån Population
• Den del av populationen som väljs ut för ett studium Urval
• En uppsättning eller förteckning av alla enheter i den population man gör sitt urval ifrån Urvalsram
• Samspel som på ett adekvat sätt speglar populationen Representativt urval
• En skevhet i urvalet. Sannolikheten att en del ska komma mer är mindre Urvalsbias
• Urval på slumpmässig grund Sannolikhetsurval
• Andra sätt än slumpmässig urvalsteknik Icke-sannolikhetsurval
• Skillnaden mellan ett urval och den population som urvalet baseras på Samplingsfel
• Felaktigheter i resultaten som beror på skillnader mellan population och urval och som är en följd av antingen brister i samplingsförfarandet Icke-samplingsfel
• Felkälla som inte rör själva urvalsprocessen, vägrar samarbete etc Bortfall
• n/N Obundet slumpmässigt urval
• Variant av obundet slumpmässigt urval, ex var 16:e person Systematiskt urval
• Alla avdelningar representeras, proportionellt Stratifierat slumpmässigt urval
• Fördela det slumpmässiga urvalet på flera kluster. Ex 10 av 100 företag i Sverige Klusterurval i flera steg
• Intervjuare frågar respondent utifrån tidigare bestämt schema Strukturerad intervju
• Frågeschema, där ordningen kan variera + följdfrågor Semistrukturerad intervju
• Intervjuaren har en lista med teman eller allmänna frågeställningar (Intensivintervju) Ostrukturerad intervju
• Kan beskriva både semi- och ostrukturerad intervju Kvalitativ intervju
• Färre frågeställningar men på ett mer ingående sätt Djupintervju
• Intervju som i första hand inrymmer öppna frågor till respondenter och som rör en specifik situation eller händelse Fokuserade intervjuer
• Fokuserade intervjuer i grupp Fokusgrupp
• Fokusgrupp men: Flera olika frågeställningar, inte lika relaterade Gruppintervju
• Ostrukturerad eller semistrukturerad intervju, där respondenten minns tillbaka på vissa saker, speciell händelse Muntlig traditionsintervju
• Få fram en respondents hela livshistoria Livsberättelseintervju
• en metod som går ut på en analys av dokument och texter där man på ett systematiskt och replikerbart sätt vill kvantifiera innehållet utifrån kategorier som utformas i förväg Innehållsanalys
• Vetenskapligt studium av tecken Semiotik
• Ett angreppssätt på studiet av dokument som betonas forskarens roll vid meningskonstruktionen både av och i texter (Kvalitativ innehållsanalys) Etnografisk innehållsanalys
• En analys av data som en forskare vanligtvis inte samlat in själv Sekundäranalys
• Innebär att man sammanfattar resultaten från ett stort antal kvantitativa studier och utför olika analytiska tester för att visa om en viss variabel har en viss effekt eller ej Metaanalys
• Det misstag som innebär att man drar slutsatser om enskilda individer utifrån information om hela grupper Det ekologiska felslutet
• Variabler som innehåller lika stora avstånd mellan kategorierna kvotvariabler
• Variabler vars kategorier kan rangordnas ( Intervallvariabel men inte samma avstånd mellan kategorierna) Ordinalvariabler
• Omfattar kategorier som inte kan rangordnas Nominalvariabler
• Data som bara har två kategorier Diktoma variabler
• Analys av en variabel i taget Univariat analys
• Vanligt medelvärde Aritmetiskt medelvärde
• Det värde som uppkommer flest gånger Modalvärde/Typvärde
• Graden av variation i ett stickprov, Ex skillnaden mellan minsta och största värdet i en fördelning Spridningsmått
• En analys av två variabler i taget i syfte att visa hur de två är relaterade till varandra Bivariat analys
• Metod för studium av relationer mellan intervall- och kvotvariabler Pearson r
• Används på par av ordinalvariabler eller om en variabel är ordnial och en intervall- Spearmans rho
• Innebär en samtidig analys av tre eller fler variabler Multivariat analys
• En tradition som eftersträvar en förståelse av den sociala verkligheten utifrån dess egna termer Naturalism
• Syftar till en förståelse av hur den sociala ordningen skapas och formas genom samtal och samspel Etnometodologi
• Bygger på ett intresse för subjektivitet och en strävan att fånga det inre när det gäller upplevelser och erfarenheter Emotionalism
• Öppen för de olika sätt varpå den sociala verkligheten kan konstrueras Postmodernism
• Den process varigenom en forskare förmedlar sina resultat till de människor som varit föremål för eller på annat sätt ingått i undersökningen Respondentvalidering
• Att man använder mer än en metod eller datakälla vid studiet av sociala företeelser Triangulering
• Ger undersökningen en tillräckligt rättvis bild av de olika åsikter och uppfattningar som finns i den grupp av människor som studerats? Rättvis bild
• Hjälper undersökningen de personer som medverkat i den att komma fram till en bättre förståelse av sin sociala situation Ontologisk autencitet
• Har undersökningen bidragit till att deltagarna får en bättre bild av hur andra personer i miljön upplever saker och ting? Pedagogisk autencitet
• Har undersökningen gjort att de som medverkat kan förändra sin situation? Katalytisk autencitet
• Har undersökningen gjort att deltagarna fått bättre möjligheter att vidta de åtgärder som krävs? Taktisk autencitet
• Aktionsforskaren och dennes medforskare samarbetar när det gäller diagnosen av ett problem och utformningen av en lösning på problemet som bygger på denna diagnos Aktionsforskning
• Man fortsätter med sitt urval tills en kategori mättas med data Teoretisk mättnad
• Tar kontakt med mindre antal människor som i sin tur tar kontakt med fler Snöbollsurval
• Ett urval av vanligtvis typiska fall eller individer som hör till en subkategori Stratifierat målstyrt urval
• Datainsamling i syfte att generera teori där forskaren samtidigt samlar in, kodar och analyserar data Teoretiskt urval
• Man väljer ut alla enheter som uppfyller ett kriterium Kriteriestyrt urval
• Mycket heterogena källor som är av speciell vikt för forskare i företagsekonomi, inte minst för att det finns så oerhört många sådana dokument Dokument från organisationer
• Dagstidningar, tidskrifter, TV-program Massmedieprodukter
• De dokument som finns på internet Virtuella dokument
• Det som står för något annat (En signifiant och det signifierade) Tecknet
• Det som pekar på den bakomliggande meningen Signifianten
• Den innebörd eller mening mot vilken signifianten pekar Det signifierade
• Den manifesta eller mer uppenbara mening som signifianten rymmer och som därför pekar mot dess funktion Denotativ betydelse
• Ett objekt som står för en viss funktion En teckenfunktion
• Den mening eller innebörd som förknippas med en viss social kontext Konnotativ betydelse
• Handlar om tecknets kvalitet Polysemi
• Utgör den generaliserade mening som aktörer med ett visst intresse försöker bibringa tecknet En kod
• Står för studiet av historisk metod och innebär en granskning av hur man tolkar historien, om man exempelvis utgår från en positivistisk eller tolkningsinriktad kunskapsteori Historiografi
• En metod för analys av data där forskaren eftersträvar universella förklaringar till olika företeelser genom att fortsätta med insamlingen av data intill dess inga fall som inte stämmer med en hypotetisk förklaring av en företeelse hittas Analytisk induktion
• Teori som härletts från data som samlats in och analyserats på ett systematiskt sätt under forskningsprocessens gång Grundad teori
• Process som går ut på att bryta ner, studera, jämföra konceptualisera och kategorisera data, som ger begrepp som därefter grupperas och omformuleras till kategorier Öppen kodning
• En uppsättning procedurer med vars hjälp data efter en öppen kodning förs samman igen men på nya sätt genom att man skapar kopplingar mellan kategorier Axial kodning
• Väljer ut en kärnkategori och systematiskt relaterar den till andra kategorier, validerar dessa relationer och fyller på med kategorier som behöver bearbetas och utvecklas ytterligare Selektiv kodning
• Den centrala frågeställning eller det centrala fokus utifrån vilket alla kategorier integreras Kärnkategori
• Etiketter som sätts på konkreta och urskiljbara företeelser Begrepp
• Ett begrepp som har bearbetats i sådan utsträckning att det kan anses representera en företeelse i verkligheten Kategorier
• Attribut eller aspekter av en kategori Egenskaper
• Initiala aningar om relationer mellan begrepp Hypoteser
• Uppsättning välutvecklade kategorier som är systematiskt relaterade genom relationsutsagor Teori
• Sökandet efter teman Tematisk analys
• En kategori som analytikerna identifierar på grundval av de data som finns Tema
• Metod som används för att komma fram till en tolkande syntes av kvalitativ forskning och andra sekundära källor Metaetnografi

Alla Inga Spara