Föreläsning 8 (Medier, demokrati och samhälle)

Alla Inga Spara

• Multitasking och minskad specialisering Den journalistiska arbetsdelningen är nästan helt borta och enskilda journalister står idag för alla led i nyhetsproduktionen, vilken numera dessutom görs för flera olika plattformar
• Minskad bemanning på redaktionerna Ekonomiskt pressade medieföretag leder till ekonomiskt pressade redaktioner, där i många fall allt färre journalister förväntas producera mer innehåll än tidigare och där man upplever att ekonomiska drivkrafter i allt högre grad styr arbetet
• Osäkra arbetsvillkor Färre fastanställda och fler tillfälliga jobb i form vikariat, projektanställningar och frilansuppdrag – särskilt bland unga journalister – vilket skapar en ökad polarisering i journalistkåren
• Innehållsproduktion på entreprenad Alltmer innehåll produceras utanför redaktionerna av produktionsbolag, nyhetsbyråer och frilansare, vilket också ska förstås mot bakgrund av medieföretagens ansträngda ekonomi
• Gränserna till information och reklam blir allt suddigare På nyhetssajterna blandas journalistik och annonser på ett sätt som är svårt för vanliga läsare att skilja åt, reglerna mot textreklam har försvagats, och allt fler journalister ”byter sida” och börjar jobba i den expanderande PR- och informationsbranschen
• De professionella institutionerna försvagas Journalistutbildningarna har akademiserats och branschen har tappat i inflytande över utbildningarna, samtidigt som den viktigaste yrkesorganisationen – Journalistförbundet – tappar i medlemsantal och har särskilt svårt att organisera de yngre journalisterna
• Demografiska förändringar i kåren Unga journalister har svårt att få fäste i branschen och de fasta positionerna hålls av en åldrande journalistkår som när de går i pension tar vissa ideal med sig – vad händer när journalister ur ”online-generationen” nu ska in i yrket och möter en helt annan redaktionell tillvaro än deras föregångare?
• Censurförbud De grundläggande principerna för yttrandefriheten i massmedier kan sammanfattas i sex huvudpunkter (det första):
• anonymitets- och meddelarskydd De grundläggande principerna för yttrandefriheten i massmedier kan sammanfattas i sex huvudpunkter (den andra):
• ansvarighetsregler De grundläggande principerna för yttrandefriheten i massmedier kan sammanfattas i sex huvudpunkter (den tredje):
• Etableringsfrihet De grundläggande principerna för yttrandefriheten i massmedier kan sammanfattas i sex huvudpunkter (den fjärde):
• Särskild brottskatalog De grundläggande principerna för yttrandefriheten i massmedier kan sammanfattas i sex huvudpunkter (den femte):
• Särskild rättegångsordning De grundläggande principerna för yttrandefriheten i massmedier kan sammanfattas i sex huvudpunkter (den sjätte):
• Medieorganisationer TF och YGL avser yttrandefrihet för vilken grupp (inte vanliga medborgare)?
• Intäkter från enskilda användare Mediernas verksamhet sker i princip på följande fyra sätt (t.ex. via prenumerationer eller mottagaravgift för tv):
• Reklam eller bidrag från sponsorer Mediernas verksamhet sker i princip på följande fyra sätt (t.ex. annonser i dagspress eller reklam i radio och tv):
• Offentliga medel Mediernas verksamhet sker i princip på följande fyra sätt (t.ex. det statliga mediestödet):
• Företag och organisationer som Mediernas verksamhet sker i princip på följande fyra sätt (t.ex. ger ut tidningar i informations- och opinionssyfte):
• Journalistdominans Relationen mellan källor och journalister kan grovt sett förstås på tre olika sätt: Utgångspunkten är att det är journalisterna eller journalistiken som logik som dominerar relationen. Nyhetskällorna har marginellt inflytande över vad som blir nyheter och hur nyheter konstrueras.
• Samverkan Relationen mellan källor och journalister kan grovt sett förstås på tre olika sätt: Varken journalister eller källor dominerar relationen, utan det handlar snarare om ett slags utbytesrelation. Båda parterna är inflytelserika men också ömsesidigt beroende av varandra; nyheter skapas som ett resultat av samspelet dem emellan.
• Källdominans Relationen mellan källor och journalister kan grovt sett förstås på tre olika sätt: Utgångspunkten är att nyhetsjournalistikens förändrade villkor – ökat tempo, ökad konkurrens och tuffare arbetsvillkor – har gjort att de alltmer professionaliserade källorna har ökat sitt inflytande över mediernas innehåll

Alla Inga Spara