Fö. 4 Konstruktivism

Alla Inga Spara

• Konstruktivism Kunskap konstrueras
• Konstruktivism principer Betonar den lärande människans aktiva roll (motsats till passivt deltagande) i hur man förstår och skapar mening av information, social interaktion är viktig i den kunskapsbildande processen, kognitiv och social konstruktivism.
• Kognitiv konstruktivism Den kognitiva (psykologiska/individuella) inriktningen fokuserar på hur individen lär sig.
• Social konstruktivism Den sociala inriktningen ser lärande som ökad möjlighet att delta i kulturberoende meningsfulla aktiviteter med andra.
• Jean Piaget 1896-1980 Utvecklingspsykologi (stadieteori) Kognitiv/psykologisk/individuell konstruktivism Kritik mot hans studier ty han studerade sina egna barn. Konstruktivismen föregicks av behaviorismen, därför mottogs hans teorier med stort intresse på universell nivå. Genetisk epistemologi.
• Genetisk epistemologi Läran om kunskapens ursprung.
• Stadier av kognitiv utveckling Stadieteori, grund till svenska grundskolans organisation.
• De 4 stadierna av kognitiv utveckling, 1 0-2 år: Sensomotorisk stadium Barnet lär sig genom rörelse och handling, samordnar synintryck och rörelse, objektpermanens. (Tron på att varje objekt har ett liv/en existens. Ex saker som inte syns, finns fortfarande).
• De 4 stadierna av kognitiv utveckling, 2 2-7 år (förskoleåldern): Pre-operationellt stadium Barnet förstår och kan använda symboler, semiotisk funktion, kan därför leka, visar egocentrism (tron att alla ser på världen precis som de själva ser den), förstår förfluten tid/framtid, förstår ej konservering (har med mängd att göra, ex samma mängd väta i glas av olika former, mynt i rader med olika avstånd, dela upp saker genom jag får två och du får en - sedan bryter jag din del i två - jämnt och rättvist!).
• De 4 stadierna av kognitiv utveckling, 3 7-11 år: Konkret-operationellt stadium Barnet kan tänka logiskt med referens till konkreta sammanhang (Ex något är 1 kg tungt - jämför med mjölkpaket, höjd- jämför med byggnader och träd), minskad egocentrism, klassifikation (Jag bor i mjölby, i östergötland, jag är östgöte, jag bor i sverige, jag är Europé, jag är världsmedborgare osv.), förstår konservering, reversibelt tänkande (man kan resonera med barnen, de kan tänka lite fram och tillbaka).
• De 4 stadierna av kognitiv utveckling, 4 11-vuxen: Formellt-operationellt stadium Abstrakt tänkande där många variabler samverkar, ungdoms-egocentrism (tron på den imaginära publiken, “alla tittar på mig”).
• Kritik mot stadieteorin Icke-konsistent teori, exempelvis att förstå ändrat antal men inte vikt (vissa variabler studerades inte) Förändring i tänkande sker inte genom kvalitativa hopp, utan mer linjärt Underskattar barns förmågor (ex kan fyraåringar lära sig spela schack - abstrakt tänkande) Inga kognitiva förmågor kan påskyndas, kunskap kommer när man är mogen för den. Teorin tar inte hänsyn till påverkan från barnets kultur eller sociala tillhörighet. (Kontext) Alltför universell.
• Kognitiv process, grundprincip Människan vill organisera sitt tänkande och anpassa det till omvärlden.
• Equilibrium Idealt jämviktstillstånd.
• Hur går tänkande/lärande (kognitiva processer) till? Man vill alltid återgå till equilibrium när man organiserar och processar information och intryck, det sker genom assimilation, ackommodation och adaption där man strukturerar information i olika scheman/mentala strukturer. Kognitiva konflikter uppstår när vår befintliga kunskap och befintliga scheman inte räcker till för att förklara nya intryck eller ny kunskap. (Man löser alltså kognitiva konflikter genom att skapa nya eller uppdatera befintliga scheman.) Obalans är det obalanserade tillstånd som uppstår när vårt sätt att tänka inte fungerar i ett visst sammanhang eller en situation.
• Hur går tänkande/lärande till i praktiken Genom aktivitet och egen konstruktion av kunskap Tillsammans med helst jämnåriga som befinner sig på samma stadium.
• Språk, kognitiv konstruktivism Egocentriskt tal saknar funktion (tecken på omognad) Kollektiva monologer- representerar oförmåga att ta någon annans perspektiv och föra en ömsesidig dialog. Detta minskar med åldern.
• Lev Vygotskij 1896-1934 Social Konstruktivism Sociokulturellt perspektiv Kritik mot Piaget. Lärande kommer inte bara inifrån, det påverkas av omgivningens kontexter och omvärlden. “Genom att tillägna sig kulturens sätt att tänka och handla (kulturella redskap/verktyg som språk, symboler) kan psykologiska funktioner förändras (minne, perspektiv, tänkande).”
• Vygotskij, tre punkter om social konstruktivistiskt synsätt Barns utveckling sker i samspel/interaktion med omgivningen. Denna interaktion skapar individuella kognitiva strukturer och tankeprocesser som i sin tur påverkar social interaktion med andra. All psykologisk utveckling går från ett gemensamt handlande (co-constructed) process, där individen lär sig att behärska dessa handlingar för att sedan kunna utföra dem själv handlande. (internalisering).
• Proximal utvecklingszon (PDZ) Den “fas” där eleven kan klara av en uppgift med adekvat hjälp. Det tillstånd mellan det en elev kan lösa på egen hand och det denne ännu inte behärskar/kan lösa. I den proximala utvecklingszonen sker lärandet, där en elev lär sig med hjälp av en kunnigare person. (Optimisk syn på lärande jämfört med Piaget, en riktigt duktig person kan lära vem som helst vad som helst.)
• Pedagogiska metoder Assisterat lärande och kommunikativa stöttor.
• Assisterat lärande När man lär sig någonting alldeles nytt, och därför inte har någon förkunskap att bygga vidare på. Exempelvis genom att en lärare steg för steg demonstrerar ett tillvägagångssätt.
• Kommunikativa stöttor (scaffolding) Man hjälper elever genom ofta verbala påminnelser, ledtrådar eller exempel som syftar till att hjälpa eleven framåt. Demonstrerar, delar upp en metod/procedur i steg, långsamt-snabbare genomgångar. Bygger vidare på tidigare kunskap.
• Appropriering Lärande sker genom att man gradvis tillägnar sig något.
• Hur medieras utveckling, social konstruktivism Genom användandet av redskap/verktyg/artefakter (materiella och psykologiska - ff språket). Alla verktyg är involverade när man lär sig någonting. Man lär sig utifrån behov att kunna, problemlösning, “man lär sig för att man måste”
• Språk, social konstruktivism Språket är det viktigaste redskapet, och har tre funktioner Indikativ: Beskriva, förklara Semiotisk: skapar innebörd retorisk: make people move, skapar rörelse, påverka, övertala.
• Egocentriskt tal, SK Representerar yttre tankar och syftar till att vägleda sig själv. Övergår med tiden och stigande ålder till tyst inre tal med samma syfte. Helt naturligt att göra både högt och tyst i olika sammanhang hela livet.
• Kritik mot Vygotskijs teori Tar inte hänsyn till att barnet kan vara utrustat med kognitiva förmågor som gör att det kan lista ut saker långt innan någon har hunnit lära ut det eller att det påverkats av kulturen. Specificerar inte de bakomliggande kognitiva processer som leder fram till utveckling. (Det som händer inne i huvudet) Består mest av generella idéer som inte hann undersökas (dog ung). Teorin bygger på en-till-en
• Likheter Människan är aktiv i lärprocessen, social interaktion är viktig i lärprocessen, läraren är viktig, fast på olika sätt, undervisning ska vara lagom svår (inte uttråka med för lätta uppgifter men inte heller köra över eleverna med för svåra uppgifter).
• Skillnader Piaget fokuserar individuellt lärande medan Vygotskij ser på lärande som en gemensam konstruktion. Interaktion syftar enligt Piaget till att skapa disequilibrium som i sin tur främjar utveckling. Interaktion med jämnåriga är mest givande. Vygotskij menar att interaktion med mer kunnig person (förälder/ lärare) främjar utveckling (PDZ) Piaget menar att kognitiv utveckling kommer före lärande medan Vygotskij menar att lärande resulterar i kognitiv utveckling. Piaget talar om egocentriskt tal/kollektiva monologer som ett tecken på kognitiv omognad medan vygotskij talar om egocentriskt tal/privat tal som ett verktyg för kognitiv utveckling Piaget ville främst förstå barns tänkande medan Vygotskij ville utveckla sin undervisning.

Alla Inga Spara