Filosofi: Existens & Mening, Samhällsfilosofi & AI

Alla Inga Spara

• Friedrich Nietzsche tysk filosof vars kändaste citat är bl.a. “Gud är död.” kritiserade den tidigare etablerade “ordningen”, och menade att man måste slå sig loss och skapa sin egen moral. Idag associerad med nihilismen.
• Søren Kierkegaard dansk filosof som var en slags tidig existentialist. Fokus på enskilda individen, ansvaret och dennes val. Även utvecklat många tankar kring ångestens roll i existentialism.
• Jean Paul Sartre fransk filosof, de Beauvoirs livskamrat, brukar ses som grundare till existentialismen med hjälp av tidigare filosoferna Nietzsche och Kierkegaards tankar. Sartre menade att man själv måste välja utifrån vad individen anser är rätt i olika situationer.
• Simone de Beauvoir fransk filosof, Sartres livskamrat, utvecklade existentialismen och är även idag mest känd som grundare till ‘moderna’ feminismen.
• John Rawls amerikansk filosof, känd inom bl.a. utilitarismen (konsekvensetiken) för att applicera en övergripande förhållning till samhället via samhällskontraktet och slöjan av okunnighet.
• Robert Nozick amerikansk filosof, känd för att utvecklat libertarianismen där individens frihet är ‘överlägset’. Han förespråkade då som följd nattväktarstaten, att staten ska vara så liten som möjligt. Undantagen är polisväsendet, en militär försvarsmakt, och ett rättsväsende.
• Max Tegmark svensk-amerikansk filosof, författare till Liv 3.0 och grundare till Institute for Life, specialiserad på främst utmaningarna och riskerna med AI.
• mening med (instrumentellt värde) något har värde för att det används till något. En whiteboardpenna har till exempel värde eftersom man kan skriva med den på tavlan.
• mening i (intrinsikalt värde) något har värde i sig självt, inte bara för vad det används till. Många tycker till exempel att ett människoliv har ett eget värde.
• existens betyder att existera eller finnas till. Det handlar om själva livet och att vi finns.
• essens betyder ungefär kärnan eller meningen i något. Det är det som gör något till vad det är.
• valfrihetens paradox ju fler val vi har, desto svårare kan det bli att välja. Många val kan därför skapa stress och ångest.
• rädsla kontra ångest rädsla är ofta kopplad till något konkret, som en farlig spindel. Ångest är mer en inre oro utan ett tydligt hot.
• autentiskt val ett val du gör själv utifrån vad du verkligen vill. Du tar ansvar för valet och accepterar konsekvenserna.
• inautentiskt val ett val där man mest följer andra eller gruppen. Man väljer inte helt utifrån sig själv.
• retributiv rättvisa handlar om att alla ska behandlas lika inför lagen. Samma regler ska gälla oavsett vem man är.
• distributiv rättvisa handlar om hur samhällets resurser ska fördelas. Till exempel hur mycket pengar som ska gå till skola, vård eller polis.
• merit- eller prestationsprincipen den som arbetar hårdare eller presterar bättre ska få mer belöning. Problemet är att människor kan ha olika möjligheter från början.
• likhetsprincipen (kompensatorisk rättvisa) alla ska ha samma chans och behandlas rättvist. Därför kan vissa behöva extra stöd för att få lika möjligheter.
• behovsprincipen resurser ska gå till dem som behöver dem mest. Till exempel kan en elev behöva hjälpmedel för att kunna delta i skolan.
• samhällskontraktet människor följer lagar och regler för att samhället ska fungera. Samtidigt har samhället ansvar att skydda människors rättigheter.
• slöja av okunnighet John Rawls menade att vi ska tänka som om vi inte vet vem vi själva blir i samhället. Då skulle vi skapa ett mer rättvist samhälle för alla.
• nattväktarstaten staten ska bara sköta sådant som polis, domstolar och militär. Resten ska människor få sköta själva med så mycket frihet som möjligt.
• kosmopolitism alla människor ses som världsmedborgare. Därför bör vi bry oss om hela världens bästa, inte bara vårt eget land.
• negativ frihet betyder frihet från att andra bestämmer över dig. Du får göra vad du vill så länge det inte skadar andra.
• positiv frihet handlar om att kunna styra sitt eget liv och göra bra val för framtiden. Ibland kan samhället hjälpa eller tvinga människor för att ge dem bättre möjligheter.
• civil olydnad man bryter medvetet mot lagen för att protestera mot något man tycker är fel. Ofta görs det utan våld.
• AI artificiell intelligens är datorprogram som kan utföra uppgifter som liknar mänskligt tänkande. Det kan till exempel vara att känna igen bilder eller svara på frågor.
• AGI artificiell generell intelligens är en mer avancerad AI som kan klara många olika uppgifter, ungefär som en människa. Den finns ännu inte fullt utvecklad.
• Turingtest ett test där man jämför svar från en människa och en dator. Om man inte kan avgöra vem som är datorn anses AI:n vara mycket avancerad.
• Kinesiska rummet ett tankeexperiment som visar att en dator kan verka förstå språk utan att egentligen förstå. Den följer bara instruktioner och regler.

Alla Inga Spara