Farmaka psyk

Alla Inga Spara

• Naloxon Opioidantagonist: indikation: Beroendesjukdom, opioidöverdos VM: Naloxon är en kompetitiv antagonist till u-opioidreceptorer (MOR) vilket innebär att den hindrar eller blockerar opioider från att binda och utöva sin effekt på hjärnan, ryggmärgen och CNS. Naloxon har en snabb anslagstid och har effekt efter bara 1-2 minuter vid intravenös administration. Läkemedlet har även kort halveringstid vilket innebär att flera administreringar kan behövas vid överdos av långverkande opioider. BV: Hos personer med opioidberoende kan naloxon utlösa akut abstinenssyndrom. andra biverkningar är huvudvärk, yrsel, hjärtklappning, rodnad/irritation vid infusionsstället.
• Metadon (LARO) opioider: indikation: Beroendesjukdom, Opioidberoende. ibland smärtlindring VM: Metadon är en agonist som binder och aktiverar u-opioidreceptorer (MOR) i hjärnan och ryggmärgen. Detta leder till minskade abstinenssymtom och begär efter opioider. Metadon verkar på ett liknande sätt som morfin men har mindre sederande effekt. En noga reglerad dos av metadon kan ges oralt utan att ge någon eufori, endast ett tillstånd av normalitet under 24-32 timmar. Användning reducerar eller eliminerar effekten av andra opiater. BV: CNS: Dåsighet, yrsel, sedering, huvudvärk. Andningssystemet: Andningsdepression (allvarlig risk vid överdos eller i kombination med andra depressiva substanser som alkohol eller bensodiazepiner). Mag-tarmkanalen: Illamående, kräkningar, förstoppning (vanligt för opioider). Kardiovaskulärt: Förlängd QT-tid på EKG, vilket kan leda till allvarliga arytmier (t.ex. torsades de pointes). Psykiatriska: Svettningar, oro, humörförändringar. Missbruksrisk: Även om metadon används för att behandla beroende har det själv en missbrukspotential om det inte används korrekt.
• Disulfiram (antabus) Acetaldehyddehydrogenashämmare: indikation: Beroendesjukdom Alkohol VM: vid nedbrytningen av alkohol i levern bildas substansen acetaldehyd som orsakar symtomen vid bakfylla. Acetaldehyd bryts sedan ner till ättiksyra vilket lättar på bakfyllan. För att acetaldehyd ska brytas ned krävs enzymet aldehyddehydrogenas. Disulfiram hämmar detta nedbrytande enzym vilket gör att man nästan omedelbart får bakmällasymtom vid intag av alkohol BV: Gastrointestinala: Illamående, diarré, smakförändringar (t.ex. metallsmak). Psykiatriska: Trötthet, förvirring, depression. Hud: Allergiska reaktioner, klåda eller utslag. Leverpåverkan: Förhöjda leverenzymer, hepatotoxicitet (sällsynt men allvarligt, därför krävs leverfunktionstest före och under behandling). Neurologiska: Perifer neuropati (sällsynt vid långvarig användning). Reaktion med alkohol: Om patienten intar alkohol under behandlingen kan allvarliga symtom uppstå, vilket är meningen.
• Metylfenidat Centralstimulerande medel/centralt verkande sympatomimetika: indikation: ADHD, narkolepsi i vissa fall VM: Ökar koncentrationen av dopamin och noradrenalin i synapsklyftan vilket förstärker deras signalering. Detta görs genom att blockera återupptagspumparna DAT och NET vilket minskar återupptaget av dopamin och noradrenalin. BV: CNS: Insomni, nervositet, huvudvärk, yrsel. Kardiovaskulärt: Takykardi, ökat blodtryck, hjärtklappning. Mag-tarmkanalen: Illamående, minskad aptit, magont. Psykiatriskt: Irritabilitet, ångest, humörförändringar. Tillväxthämning: Kan påverka längdtillväxt hos barn vid långvarig användning. Missbruksrisk: På grund av dess dopaminerga effekter finns en risk för beroende vid felaktig användning.
• Litium (Li+) Litium: indikation: bipolär sjukdom, maniska episoder, depressiva episoder VM: Stämningsstabiliserande läkemedel, men exakt verkningsmekanism är inte klarlagd BV: Gastrointestinala, tremor, polyuri, polydipsi, viktuppgång, kognitiva störningar
• Risperidon Andra generationens (atypiska) antipsykotika: indikation: Psykotiska syndrom som schizofreni, bipolär sjukdom VM: Dopaminreceptorantagonist (D2): Blockerar dopamin D2-receptorer, dock inte i lika stor utsträckning som typiska antipsykotiska, vilket minskar dopaminaktivitet i hjärnan och lindrar psykotiska symtom (hallucinationer, vanföreställningar). Serotoninreceptorantagonist (5-HT2A): Blockerar serotonin 5-HT2A-receptorer. Detta ger risperidon dess atypiska egenskaper, då denna blockad tros bidra till mindre extrapyramidala biverkningar (jämfört med typiska antipsykotika). Den dopaminerg blockaden i mesolimbiska och mesokortikala banor hjälper till att lindra psykossymtom och förbättra kognitiva funktioner. Har även viss påverkan på andra serotonerga och adrenerga receptorer. BV: Extrapyramidala biverkningar, sedation, dåsighet, viktuppgång, sexuella biverkningar, kardiovaskulära biverkningar (hypotension), metabola biverkningar (hyperglykemi)
• Haloperidol Första generationens (typiska) antipsykotika: indikation: Trygghetsläkemedel vid livets slut, psykiska sjukdomar, akuta tillstånd av agitation (psykotiska tillstånd) VM: Hypotesen är att de psykotiska symtomen kommer från en överaktivering av dopaminerg natur framför allt i den mesolimbiska nervbanan. Antipsykotika blockerar dopamin-2-receptorer vilket minskar dess aktivitet i hjärnan. Detta leder till minskad psykotisk aktivitet, tex hallucinationer och vanföreställningar samt en lugnande effekt vilket är varför man använder det vid akuta psykotiska tillstånd. BV: Extrapyramidala biverkningar som parkinsonism, akatisi, dystoni. Även antikolinerga biverkningar. Sederande. Kan även ge endokrina biverkningar som ökad prolaktin koncentration i blodet vilket leder till brösttillväxt, mjölkutsöndring och rubbad menstruation. långsiktigt kan detta också leda till benskörhet.
• Hydroxizin Histamin-1-antagonister: indikation: Lugnande medel VM: Binder till H1-receptorer i hjärnan och perifer vävnad vilket hämmar histaminets effekt. Detta kan läkemedlet göra på grund av att det lätt diffunderar över blod-hjärnbarriären då det är fettlösligt. BV: muntorrhet, sedering, trötthet, sömnstörningar, yrsel, huvudvärk, mm
• Venlafaxin Serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI): indikation: Affektiva syndrom, ångestsjukdom VM: Ökar koncentrationen av serotonin och noradrenalin i synapsklyftan vilket förstärker deras signalering genom att blockera återupptaget av serotonin och noradrenalin i presynaptiska nervändar. Dosberoende, vid lägre doser påverkas främst serotonin och vid högre doser även noradrenalin. Läkemedlet påverkar substanserna snabbt men det kan gå flera veckor innan en antidepressiv effekt märks. BV: Illamående, sömnstörningar, viktuppgång eller nedgång, sexuella störningar.
• Klomipramin Tricykliska antidepressiva (TCA): indikation: Affektiva syndrom, tvångssyndrom, ibland ångestsjukdom VM: Precis som SNRI-preparat hämmar TCA återupptaget av noradrenalin och serotonin så att koncentrationen av dessa substanser ökar runt synapserna vilket förstärker deras effekt. TCA blockerar också histamin H1-receptorer vilket ger en sederande effekt. Blockad av muskarina acetylkolinreceptorer vilket ger antikolinerga biverkningar samt blockad av alfa-adrenerga receptorer vilket kan leda till ortostatisk hypotension (blodtrycksfall) BV: muntorrhet, förstoppning, blodtrycksfall, takykardi, dåsighet, tremor, yrsel
• Sertralin Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI): indikation: Ångestsjukdomar, GAD, PTSD, PMDD VM: Ökar koncentrationen av serotonin i synapsklyftan vilket förstärker serotonins signalering genom att blockera återupptaget av serotonin i presynaptiska nervändar BV: Illamående, sömnstörningar, viktuppgång eller nedgång, sexuella störningar.
• Oxazepam Bensodiazepiner och liknande substanser: indikation: akut eller svår ångestindikation: insomning VM: Bensodiazepiner har ingen specifik egen effekt utan de binder till och fungerar som en positiv modulator på gaba-receptorer. Gaba binder till gaba-a-receptorer vilket leder till att kloridkanaler öppnas så att klorid kan strömma in i nervcellerna. Detta minskar nervcellernas aktivitet. Bensodiazepiner ökar inflödet av kloridjoner. BV: Dåsighet, trötthet dagen efter användning, yrsel, huvudvärk, muskelsvaghet. Mindre vanliga är försämrad koordination och balans, minnesluckor och paradoxal aggressivitet.
• Zopiklon Bensodiazepiner och liknande substanser: indikation: insomning VM: Bensodiazepiner har ingen specifik egen effekt utan de binder till och fungerar som en positiv modulator på gaba-receptorer. Gaba binder till gaba-a-receptorer vilket leder till att kloridkanaler öppnas så att klorid kan strömma in i nervcellerna. Detta minskar nervcellernas aktivitet. Bensodiazepiner ökar inflödet av kloridjoner. BV: Dåsighet, trötthet dagen efter användning, yrsel, huvudvärk, muskelsvaghet. Mindre vanliga är försämrad koordination och balans, minnesluckor och paradoxal aggressivitet.
• Propiomazin Bensodiazepiner och liknande substanser: indikation: insomning VM: Bensodiazepiner har ingen specifik egen effekt utan de binder till och fungerar som en positiv modulator på gaba-receptorer. Gaba binder till gaba-a-receptorer vilket leder till att kloridkanaler öppnas så att klorid kan strömma in i nervcellerna. Detta minskar nervcellernas aktivitet. Bensodiazepiner ökar inflödet av kloridjoner. BV: Dåsighet, trötthet dagen efter användning, yrsel, huvudvärk, muskelsvaghet. Mindre vanliga är försämrad koordination och balans, minnesluckor och paradoxal aggressivitet.

Alla Inga Spara