[F] Statistisk Termodynamik

Övningen är skapad 2026-10-26 av AlfredLTHLund. Antal frågor: 63.




Välj frågor (63)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Definera processtorheten: värme, Q energiflöde pga temperaturskillnad sys. och omg.
  • Definera processtorheten: arbete, W -∫P(V)dV, all energiflöde som ej är värme, Q
  • Vad säger ekvipartionsteoremet? inre E fördelas jämnt över frihetsgraderna, f
  • Kinetisk energi ges av: (mv²)/2 samt ett annat sätt. Hur ges detta andra sätt? ekvipartionsteor. med f = 3 (pga Ek är rörelseE i xyz-led)
  • Vid vilka 2 fall gäller ej ekvipartionsteoremet? 1. kvantfysikaliska fall, 2. fasövergångar
  • Definera: entalpi U+PV, dvs all energi som krävs för skapa sys. vid konst. P
  • Återge: Arkimedes princip lyftkraft = tyngden av undrantryckta V vätska/gas
  • Återge: absoluta nollpunkten i °C 0 K = -273°C
  • Hur kan fasta ämnens ΔV betraktas? som ΔV = 0, pga liten värmeexpansion
  • Hur kan en mixning av två gaser behandlas? som fri expansion för resp. gas
  • S beror tydligt på V med vad mer? även P då U beror på PV
  • Vad är viktigt att tänka på vid ritning av PV-diagram där P och V båda ej är konstanta? rita P(V), dvs funktionsgrafen för beroendet
  • Förklara skillnaden mellan en tillståndsvariabel och en processtorhet. tillst.v: beskriver sys. i jmv., proc.s: beskriver process (finns endast under processen)
  • Definiera: kvadratisk frihetsgrad, f antal sätt en part. kan ha E på, vilka E fördelas lika över enl. ekvipartionst.
  • För kristallstrukturer, och diatomära gaser vid hög T, tillkommer 2 frihetsgrader pga viberation. Varför just 2? (1 för kinetisk energi, 1 för potentiell energi)/bindning
  • Definiera: mikrotillstånd all information om ett sys. vid en viss tidpunkt
  • Definiera: reversibel process process; ΔSₜₒₜ= 0, vilken kan genomföras åt båda håll
  • Återge: termodynamikens fundamentala antagande alla mikrotillst. som uppf. makro. egenskaperna är LIKA sannolika
  • Vid fasövergångar krävs/avges energi i form av värme för att genomföra fasövergången och sedan kunna fortsätta temp.ändringen. Hur ges denna frigjorda/krävda energin? fasomv.entalpin: L = Q/m
  • Definiera: kvasistatisk process process, vilken konstant är i jämvikt
  • Adiabatisk process är kvasistatisk. Definiera: adiabatisk process process, snabb nog för att Q = 0
  • Vad betyder index:et V och P för exempelvis värmekapaciteterna cᵥ, cₚ? vilken storhet som hålls konstant
  • Vad bör man vara uppmärksam på angående temperaturen, T? enhet Kelvin, K
  • Varför flödar värme naturligt från hög T till låg T? def. av T ger att Tₗ "tjänar" mer S på energi än vad Tₕ förlorar S
  • Fri expansion är en icke-kvasistatisk process. Definiera: fri expansion gas får, utan motstånd, inträda i en större V --> ingen Q eller W utförs
  • Värmemaskin är en maskin som utnyttjar naturliga värmeflödet för att utvinna W ELLER omvändningen. Ge exempel på värmemaskiner. sterlingm., ottom., dieselm., värmep., kylskåp, frys...
  • Carnots verkningsgrad är den teoretiskt maximala verkningsgraden för en värmemotor. Hur härleds denna? η = w/qh = 1-ql/qh ≤ 1-Tl/Th; använd termod. 2:dra huvuds. för olikheten
  • Ottomotorn är den "vanliga" bensinmotorn. Vad är speciellt med den? självant. ej - anv. tändstift, Qin via förb., Qut via avgaser
  • Vad är speciellt med dieselmotorn? självant. pga kompression
  • Sterlingmotorn används främst för ex: militärubåtar, soltorn... . Vad är speciellt med en? regenerator återanv. värme, reversibel --> "kan" nå Carnots verkningsgrad
  • Återge: ottomotorns typiska kompressionstal, r ≈ 10
  • Återge: dieselmotorns typiska kompressionstal ≈ 20
  • Hur ges det nyttiga arbetet, Wⁿʸᵗᵗ, från en värmemaskin med en PV-diagram? Wⁿʸᵗᵗ = arean inom kretscykeln
  • Se till att du kan PV-diagrammen för: ottomotorn, dieselmotorn, sterlingmotorn, ångmaskinen (Jag kan PV-diagrammen!)
  • Definiera: dipolmoment, μ vektor; riktningen av en atoms/parts. egna magnetfält
  • Definiera: makroskopiska magnetiska dipolmomentet, M summan av alla atomers dip.mom., M = ∑ μ
  • Återge ekvivalenser med att ett system är i jämvikt (jmv) ⇔ (maximerad Stot) ⇔ (minimerad F)
  • Vad ger Curies lag ang. makroskopiska magnetiska dipolmomentet, M, vid kontakt med reservoar med temp., T? M(T) ∝ (1/T); vid rumstemperatur och högre temperatur
  • Definiera: degenerationen, gₙ antal mikrotillst. med energin Eₙ för kvantiserade systemet
  • Definiera: harmonisk oscillator kvantbrunn m. V(x) ∝ x²; ger ekvidistanta energinivåer
  • Hur kan ∑ för ex: tillståndssumman, Z, approximeras om: ε << kT? som motsvarande integral
  • Definiera: ferromagnet magnet m. domäner m. likriktade moment
  • Definiera: paramagnet material, vilket kan magnetiseras; "vill" vara likriktat yttre fältet
  • Definiera: diamagnet material, vilket kan magnetiseras; "vill" vara motriktat yttre fältet
  • Definiera: svartkropp kropp, vilken absorb. OCH emitterar ALL strålning
  • Definiera: gråkropp kropp, vilken absorb. och emitterar mindre andel strålning pga reflektion
  • Definiera: solarkonstanten effekten jorden bestrålas med per areaenhet (olika ovan/under atmosfären)
  • Vad gäller för system i energibalans? konstant temp. Pᵢₙ = Pᵤₜ (anv. Stefan-Boltzmans lag)
  • Vad bör man tänka på angående jordens area vid bestrålning från solen? A = TVÄRSNITTSarean
  • Vad gäller för svart- jämfört med gråkroppar vid E-balans av samma bestrålning? de får samma T, pga reflektion påverkar abs. OCH emittans
  • Hur modifieras Pᵢₙ och Pᵤₜ (Stefan-Boltzmans lag) för gråkropp med reflektion, R? Pᵢₙ = (1-R)*Pₛᵥₐᵣₜ, Pᵤₜ = (1-R)*A*σ*T^4
  • Solens strålning har kortare våglängd (och kan därför passera lättare genom atmosfären) än jordens emitterade strålning. Vad resulterar detta i? atm. abs. jordens strål. --> reemitt. till rymd OCH tillbaka --> växthuseffekten
  • Definiera: universella massenheten, u massan för en proton/neutron
  • Hur fungerar bränslecellen? H₂ + O₂ --> vatten + elektrisk ström
  • Vad ger den frigjorda elektriska energin hos en bränslecell, vilket kan härledas med T#2 och ΔG? Wel ≤ |ΔG|
  • Ge exempel på situationer där ångmaskinen/Rankinecykeln används idag? kolkraftverk, kärnkraftverk
  • Vilka 2 saker bör man tänka över vid beräkning av tillståndssumman? 1. kont./diskr.?, 2. integrationsgränserna, (-∞, ∞) eller [0, ∞)?
  • Hur beräknas tillståndssumman, Z, och medelenergin, E̅, för fotongas? Z, E̅ för EN fotonmod (där Eₙ ges av Eᶠᵒᵗ*n och Boltzmanfaktorn)
  • När man separat har räknat ut medelenergin, E̅ᵢ, för en fotonmod, i, hur beräknas då totala energin, U? ∑ E̅ᵢ; över alla fotonmoder i
  • Antal fotoner, nᵢ, med mod i, ges av: E̅ᵢ/Eᶠᵒᵗᵒⁿ. Vad är E̅ᵢ för höga temperaturer, T? E̅ᵢ = kT; T stort
  • Vilket är ALLTID det mest sannolika antalet, n, fotoner i en fotonmod, i? 0, pga Pᵢ(n) ∝ e^(-β*n*Eᶠᵒᵗᵒⁿ)
  • Vilka är de reversibla kvasistatiska processerna (vilka även är de 2 första på formelbladet)? adiabatiska och isoterma
  • Hur ges Stefan-Boltzmans lag från Plancks strålningslag? integrera intensiteten över alla våglängder

Alla Inga

Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/f-statistisk-termodynamik.13048086.html