Epitel

Alla Inga Spara

• BM Separerar epitel med underliggande vävnad, oftast bindväv .
• Apikala sidan Mot ”fria ytan”
• Laterala sidan mellan apikala och basala ytan
• Basala sidan Mot basalmembranet
• Basolaterala ytan Hela ytan minus apikala sidan
• Ja Ligger epitelceller alltid intill varandra?
• Ja Har epitelceller alltid en fri yta?
• Vilar epitelceller ibland på ett BM Nej, Ja
• Är EC vaskulära? nej, ja
• Har EC poläritet? Ja, Nej
• Sensoriksa nerver finns det i EC? Ja, Nej
• celljunctions Vad kallas det som sammalänkar EC?
• Har EC ett täcke av Mucus? Ja, Nej
• under apikala cellytan och i junctions, från cellkärnan mot apikala ytan. Transport, cellform., Koncentreras mot den centrala delen och mot membranet i junctions. Stadga och struktur var finns mest mikrofilament i EC
• Microtubuli organisation centre MTOC?
• Cytokeratin Bygger upp IF i epitelceller
• Barriär junction Hindrar fri passage mellan cellerna, hindra förflyttning av membranproteiner mellan apikal och basolateral yta  unik apikal domän.
• Tight junctions Enda form av barriär junction i epitelceller. Junction närmas apikalytan, binder till aktin, löper som ett bälte runt cellen och täpper till mellanrummet mellan cellerna längs cellens pereferi.
• Förankrande junctions Ger mekaniskt stabilitet till epitelet
• Adherens junction Apikalt. Länkar aktinfilament mellan celler, löper likt ett bälte runt.
• Desomsomer Laterala ytan. Länkar till IF mellan grannceller. Punktkontkater.
• Hemidesomsomer Länkar till BM via intermediärfilament.Punktkontakter
• Fokal adhesion Länkar aktinfilament till basalmembranet. Punktkontakter.
• Gap junctions form av kommunicernade junctions.Fäster ej till cytosklettet utan bildar kanaler mellan grannceller för förflyttning av små molekyler.
• adaptorprotein Binder transmembrana proteiener till cytoskelettet.
• basalmembran En ECM bestående av glykoproteiner och proteoglykaner. Separerar epitel från underliggande vävnad.
• Basal lamina Överliggnade lager av BM, mot basala epitel sidan. Produceras av epitelceller.
• Laminin, kollagen 4 och proteoglykaner 3 Viktiga komponenter i basal lamina
• Retikulär lamina Underliggande lager av BM. Produceras av bindvävsceller.
• Kollagen 3 1 Komponent i retikulär lamina
• Kollagen 5 Viktig för att binda ihop basal lamina med retikulär lamina
• PAS Används för att färga BM i histologiska snitt
• Stamcellsnischer Här finns stamceller skyddade vid BM.
• Mikrovilli Fingerlinkande utskott som stadgas upp av aktinfilament. Ger ytförstorning för absobtion/utsöndring på den apikala sidan.
• tunntarmen var finns mykcet mikrovilli
• Stereocilier Liknar cilier men är mycket längre. Aktinfilament. Viktiga för absobtion och mekanoreceptor (sinnescell eller sinnesreceptor vilken orsakar en elektrisk signal som svar på yttre mekanisk påverkan)
• innerörat och bitestikel Var finns stereocilier?
• Cilier Motila med svepande rörelser mha dynein. Består utav mikrotubuli 9+2. Förflyttar vätska i tex luftrör eller äggledaren.
• Nodal cilium Finns i embryot. 9+0  roterande rörelser. Är viktiga för väster höger symetri
• Primärt cilium Finns i många celler men endast 1. Är ickemotila, inget dynein, men känner av flöde genom att de böjs
• skivepitel Platta låga epitelceller. Ömtåligt epitel som tillåter diffusion av gaser. Finns därav i kapillärer, alveoler och serösa hinnor.
• Kubiskt epitel Kubiska celler. Sekretion och absobtion, kanal och barriär. Tex i njurgångar och körtelgångar.
• cylinderepitel Cylindiriska celler. Sekretion och absobtion i magsäck och tunntarm. Apikalsida har ofta mikrovilli.
• Enkelt epitel Ett lager celler där de alla har kontakt med BM
• Flerskiktat epitel Flera lager av celler där endas ett lager av celler har kontakt med BM. Finns av varje sorts enkelt epitel.
• Flerradigt cylinderepitel Enkelt epitel men med kärnor på olika höjd. Har ofta cilier. Sekretion och kanaler- finns i näshålan, luftröret och äggledare.
• Övergångsepitel Flerskitktat epitel med stora paraplyceller på den apikala sidan som kan töjas. Kan då förväxlas med skivepitel. Finns i urinblåsan och ledaren, urotel.
• Flerskiktat skivepitel Barriär som tål nötning. Kan vara förhornad som i hud: yttersta cellerna är kärnfria(döda). Ett lipidlager mellan döda och levande celler förhindrar vätskeavdunstning. Oförhonrnad finns i munhåla och vagina.
• Flerskiktat kubiskt epitel Inte lika vanligt som fs skiv epitel. Fungerar som barriär och kanaler. Finns i svettkörtelgångar och större gångar i exokrina organ.
• Flerskiktat cylinderepitel Också barriär och kanaler. Finns i de största utförsgångarna i exokrina organ.
• parenkym Sekretorisk del av exokrina körtlar av epitelceller.
• utförsgång Del av exokrinkörtel av epitelceller där sekret transporteras ut
• 3 kriterier för klassifikation av körtlar 1. Mekanisk för sekretion 2. Typ av sekret 3. form, 1. Mekanisk för sekretion 2. Typ av organ 3. form, 1. Mekanisk för sekretion 2. Typ av sekret 3. potens
• Merokirin sekretion Vanlig exocytos. Vanligaste formen. Ex svettkörtel.
• Apokrin sekretion Avknoppning så lipid membranet hänger med. Bröstkörteln tex
• Holokrin sekretion Körtelcellen genomgår en form av apoptos så både sekret och debris frigörs. Ger fetast sekret. Talgkörtlar gör detta.
• Muköst sekret Visköst och sockerrikt sekret
• Seriöst sekret Vattning och proteinrikt sekret
• Seromuskös körtel Producerar både muköst och seriöst sekret. Har olika ”ändstycket”.
• Seriöst ändstycke Runda centrala cellkärnor
• Muköst ändstycke Cellkärnor tillplattade mot basala sidan
• Tubulär körtel U formad parenkym
• Acinär körtel Parenkym Formad som en påse, alveolär
• Sammansatt körtel Flera parankym tömmer sig i samma utförsgång.
• Aktin. anrikad under apikala cellytan och i junctions. Globulära enheter. Funktion: Cellform rörlighet kontraktion, Från cellkärnan mot apikala ytan. organiseras från MTOC Funktion: transport cellform, Koncentreras mot den centrala delen och mot membranet i junctions. Funktion: Stadga och struktur Mikrofilament?
• Från cellkärnan mot apikala ytan. organiseras från MTOC Funktion: transport cellform, Aktin. anrikad under apikala cellytan och i junctions. Globulära enheter. Funktion: Cellform rörlighet kontraktion, Koncentreras mot den centrala delen och mot membranet i junctions. Funktion: Stadga och struktur Mikrotubuli?
• Koncentreras mot den centrala delen och mot membranet i junctions. Funktion: Stadga och struktur, Aktin. anrikad under apikala cellytan och i junctions. Globulära enheter. Funktion: Cellform rörlighet kontraktion, Från cellkärnan mot apikala ytan. organiseras från MTOC Funktion: transport cellform Intermediärfilament?

Alla Inga Spara