Epikanalys

Epik kombination av berättelse och fiktion

Vad är en berättelse? beskrivning av tillstånd som etablerar temporalt och kausalt samband

fiktion enligt Aristoteles diktens uppgift är inte att säga det som har hänt utan det som skulle kunna hända

tre litterära genrer epik, lyrik, dramatik

exempel på epos oddsen och illiaden

Vad kännetecknar ett epos? det är berättelse med en rytmisk, metriskt bunden form på vers

Indelning av icke versbunden epik roman och kortprosa

Vad skiljer en novell från en roman? novellen strävar mot knapphet, precision, komprimering, förtätning, intensitet

två typer av noveller den episka och den lyriska novellen

epifani skildring av en persons plötsliga omvälvande upplevelse av något stort eller oerhört

The implied author den övergripande norm eller betydelse som läsaren tillskriver det textliga yttrandet som helhet

analys att redogöra för hur en text är upplagd och generear mening och betydelse med hjälp av genrespecifika analytiska verktyg och begrepp

tolkning att med stöd i analysen och via kontextualisering nå fram till och redovisa en förståelse av vad texten betyder ur den anlagda synvinkeln

narratologi epikanalys

strukturalismens syn på narratologin det betecknade och det betecknade

Genettes narratologi tempus, modus, röst

anakronism skillnader i hur berättelserna ordnar de återgivna händelserna

analeps återblick i tiden

proleps föregripande

fyra grundläggande hastighetsformer deskriptiv paus, scen, summering, ellips

ellips ett uppehåll, avbrott i berättelsen

isokroni berättelsens tid sammanfaller med historiens

olika former av frekvens singulativt, repetitivt, iterativt

singulativt berättande vad som hänt x gånger i historien berättas x gånger

repetitivt berättande vad som hänt en gång i historien berättas flera gånger

iterativt berättande vad som hänt flera gånger i historien berättas en gång

två aspekter av modus distans och perspektiv

mimesis en illusion av total imitation i en text

berättande beskrivning diegesis

olika typer av fokalisering icke-fokaliserad, internt lokaliserad, extern fokaliserad

den narrativa instansen kan undersökas ur tre aspekter berättandets tempus, berättandets nivåer, den berättande personen

fyra möjliga positioner till historien berättande i efterhand, berättande i förhand, simultant berättande, inskjutet berättande

olika spatiala förhållanden extradiegetiskt berättande och intradiegetiskt berättande

extradiegetiskt berättande berättande som är situerat utanför den fiktionerna världen

intradiegetiskt berättande som är situerat i den fiktionerna värld som skapas av det extradiegetiska berättandet

heterodiegetiskt berättande om berättaren inte är närvarande som person i berättelsen

homodiegetiskt berättande om berättaren är en person i sin egen historia

olika funktioner hos en berättare den narrativa funktionen, regifunktionen, den kommunikativa funktionen, vittnesfunktionen, den tolkande funktionen

runda karaktärer dynamisk

platta karaktärer färglösa, stereotypa

semiotism tar fasta på berättelsen och karaktärerna som ett teckensystem

direkt karaktärisering en persons egenskaper beskrivs i klartext

indirekt karaktärisering läsaren och dennes medskapande förmåga

ett litterärt motiv ett mönster, schema eller ämne för en situation eller handling

intertextualitet litterära texters anknytning till andra texter

parafras omdiktning av tidigare text

parodi anknyter till, efterliknar en tidigare text på ett kritiskt-förlöjligande vis

paratextualitet relationerna mellan den egentliga litterära texten och dess sidotexter

metatextualitet den öppet kommenterande relationen mellan två texter

hypertextualitet det kritiskt transformerande förhållandet mellan en text och en annan text

arketextualitet relationen mellan text och genre/diktart

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut