Epidemiologi och biostatistik

Alla Inga Spara

• Kausalitet Orsakssamband. Samband mellan orsak och utfall
• Determinant Riskfaktor/exponering
• Delorsak Bidragande orsak. Faktor som bidrar till ett utfall.
• Tillräcklig orsak En uppsättning förhållanden där utfallet inte hade inträffat om någon delorsak saknats. Oftast flera faktorer (men kan vara en enda)
• Nödvändig orsak Faktor som måste finnas för att utfallet ska ske
• Deskriptiv studie Beskrivande studie. Syftet är att beskriva och kategorisera egenskaper. Säger ingenting om varför.
• Förklarande studie Studietyp. Syftet är att testa hypoteser, förklara samband.
• Observationsstudie Studietyp. Forskaren observerar, mäter, samlar in data, men ingriper inte
• Experimentell studie Studietyp. Forskaren gör aktiva försök att ändra en determinant
• Tvärsnittsstudie Studietyp. Mäter exponering och utfall samtidigt. Visar determinant som prevalens.
• Kohortstudie Studietyp. Studie på en grupp individer med någon bestämd gemensam erfarenhet inom en viss tidsperiod.. Följer över tid och ser vilka som utvecklar sjukdom - kan etablera tidssamband. Man kan sedan studera flera utfall.
• Fall-kontrollstudie Studietyp. Består av individer med en sjukdom samt en kontrollgrupp
• Review/Meta-analys Studietyp. Sammanför resultat från flera olika studier för att få en samlad bild av orsaksförhållandet
• Fallrapport Studie av ett fall
• Fallserie Studier av flera fall
• Representativitet Berättar hur väl de studerade individerna representerar den population en vill dra slutsats på
• Prevalens Proportionen av en population med en viss egenskap vid ett givet tillfälle
• Incidens Antalet nya fall av ett event (ex. en sjukdom) i en definierad population under en definierad tidsperiod
• Kumulativ incidens Anger andelen (%) friska som insjuknar sedan en sjukdom eller epedemi bröt ut, närmar sig 1 med tiden
• Incidensrat Anger antalet nya insjuknanden som uppträder per enhet persontid under en tidsperiod.
• Associationsmått Kvantifierar en ändring av risken som är associerad med en viss exponering.
• Absolut risk Incidens(exp+) - Incidens(exp-)
• Relativ risk Incidens(exp+) / Incidens(exp-)
• Oddsrat Kvantifierar en ändring av oddsen som associeras med en viss exponering. Odds(exp+) / Odds(exp-)
• Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp
• Målpopulation Referenspopulation. Den population vi vill uttala oss om med hjälp av studiens resultat.
• Studiepopulation Den population vi studerar
• Stickprov Urval/sample. De individer som väljs ut till studien.
• Inferens Induktiv vetenskap där man drar slutsatser ur empiriska data under en osäkerhet orsakad av slumpmässighet i data.
• Ett tests sensitivitet räknas ut som en andel: delen av de sjuka som testar positivt
• Ett tests specificitet räknas ut som en andel: delen av de friska som testar negativt
• Enkelt slumpmässigt urval Urvalstyp. Alla individer har samma chans att bli valda; måste ha komplett lista; använd formell slumpmodell
• Systematiskt urval Urvalstyp. Ex. det kommer 200 patienter på en dag, vi vill ha ett stickprov på 20; ta var 10;e, viktigt - slumpvis dra ett nummer mellan 1-10 som start
• Stratifierat urval Urvalstyp. Dela upp populationen i grupper, t.ex. ålder, ras; ta slumpmässigt urval ur grupperna.
• Kvantitativa data Datatyp där data kan rangordnas
• Kvalitativa data Datatyp som beskriver ett ämne snarare än mäter det. Kan vara intryck, åsikter, synpunkter m.m.
• Diskret variabel Variabel som enbart kan anta vissa värden inom sitt variationsområde (ex. antal föremål, saker som bara kan vara i heltal)
• Kontinuerlig variabel Variabel som kan anta vilka värden som helst inom sitt variationområde (ex. vikt, kan ha oändliga deciamler)
• Diakotom variabel Variabel som har två möjliga utfall
• Kategorisk variabel Variabel som går att dela in i grupper, antingen rankade eller orankade
• Korstabell Tabell innehållande gruppindelade frekvenser. Kan användas för att snabbt få en överblick av eventuella samband mellan två kategoriska variabler
• Stolpdiagram Diagramtyp. Kan vara både kvalitativ och kvantitativ.
• Histogram Diagramtyp. Kontinuerliga variabler eller diskreta med många värden
• Cirkeldiagram Diagramtyp. Kvalitativa variabler: ytan porportionellt mot andelen
• Stapeldiagram Diagramtyp. Kvalitatitva variabler: samma princip som cirkeldiagrammet
• Linjediagram Diagramtyp. Kvalitativa eller kvantitativa variabler: förändringar över tid
• Kvartilavstånd Spridningsmått. För median används oftast 25e och 75e percentilen av data som spridningsmått runt medianvärdet
• Normalfördelning En vanlig och mycket central sannolikhetsfördelning inom statistiken, där de flesta värdena återfinns kring medelvärdet
• Beroende observationer Observationerna ät inte slumpmässiga. Exempel: Om man undersöker valpar från olika tikar från en hunduppfödare kan man kan anta att två valpar från samma tik är mer lika än två valpar från olika tikar
• Oberoende observationer Observationerna är slumpmässiga
• Student's t-test Statistiskt test som kan utföras på två grupper av oberoende observationer
• Chi-squared test Statistiskt test som kan utföras om både utfall och riskfaktor är binärt, används vid större datamängder
• Beroende variabel Utfall
• Oberoende variabel Prediktor/riskfaktor/exponering
• Standardfel Medelfel. Mäter hur långt urvalsmedelvärdet är från det sanna populationsmedelvärdet. Beror på standardavvikelsen i undersökningen (SD) och urvalsstorleken.
• Nollhypotes Hypotesen att det inte föreligger något fenomen som kräver en förklaring. Det är ett antagande som säger att den oberoende variabeln inte har någon effekt.
• Guldstandard Det testet (eller kombination av test) som anses vara den föredragna metoden för att diagnostisera en viss typ av sjukdom. Alla andra meroder behöver jämföras med denna metod.
• Positivt prediktivt värde Sannolikheten att en patient som testar positivt är sjuk Dvs hur bra är testet på att förutspå att patienten är sjuk?
• Negativt prediktivt värde Sannolikheten att en patient som testar negativt är frisk Dvs hur bra är testet på att förutspå att patienten är frisk?
• Falskt positiv Positivt provsvar trots att patienten är frisk
• Falskt negativ Negativt provsvar trots att patienten är sjuk
• Korrelation Undersöker associationen mellan två eller fler variabler, ett mått på hur starkt sambandet är mellan två eller fler värden vilket mäts med en korrelationskoefficient
• Regressionsanalys Statistiska modeller som kan utvärdera flera variabler och confounders mot ett utfall
• Linjär regression Regressionsanalys som används vid kontinuerliga utfall.
• Logistisk regression Regressionsanalys som används vis diakotoma utfall. Mäter sambandet genom att beräkna sannolikheter
• Cox regression Regressionsanalys som används när man mäter tid till händelse. Kan ske i form av en korhort eler experimentell design. Överlevnadsanalys.
• Inklusionskriterier Om dessa kriterier uppfylls kan personen ingå i undersökningen
• Exklusionskriterier Om något av dessa är uppfyllt utesluts personen ur studien
• Totalundersökning Undersökning av hela målpopulationen
• Urvalsundersökning Undersökning baserat på ett stickprov som representrar målpopulationen
• Statistisk osäkerhet Innebär att det inte med säkerhet går att avgöra om de skillnader ex. i behandlingsutfall är verkliga eller om det helt eller delvis beror på slumpen
• Konfidensintervall Visar det område där med viss sannolikhet det sanna populationsvärdet ligger. Används för att beräkna statistisk felmarginal
• Statistisk felmarginal Beskriver hur stor andel av resultatet som beror på slumpen. Andelen minskar med urvalsstorleken
• Bias Systematiska fel, under planering, utförande eller analys av en undersökning som leder till felaktig uppskattning av hur exponering för en faktor påverkar sjukdomsfrekvensen i en population
• Selektionsbias Bias som innebär att urvalet är snedvridet och därför inte representativt för målpopulationen
• Observationsbias Bias som innebär att det finns felaktigheter i datainsamlingen
• Recall bias Bias där ex. intervjuobjektet minns händelser efter sjukdomen inträffat bättre än händelser innan
• Intervjuarbias Bias där den som genomför intervjun är insatt i den hypotes som studeras. Frågorna kan ev. bli vinklade
• Clever Hans effekt Bias som uppträder när individer som ändrar sina svar efter hur de förväntar sig att undersökaren vill ha svaren
• Confounding Bias som innebär att det finns bristande jämförbarhet i de grupper som undersöks
• Om en undersökning har bristande intern validitet så kan resultatet snedvridas och leda till felaktiga slutsatser om målpopulationen även om undersökningen är så stor att den statistiska osäkerheten är marginell.
• Om undersökningen har hög extern validitet är resultatet generaliserbart (dvs. går att använda för att dra slutsatser bortom den ofta relativt snäva målpopulationen av individer som definieras av undersökningen)
• Punktskattning Datan från ett urval används för att göra en så bra skattning/gissning av det verkliga värdet i målpopulationen som möjligt. Skattningen av medelvärdet.
• Standardavvikelse Spridningsmått, dvs. ett sätt att kvantifiera spridningen i data kring centralmåttet. Mäter variationen i urvalet från medelvärdet. Visar variationen i data som är normalfördelade, och indikerar hur väl urvalsmedelvärdet representerar urvalsdatan.
• P-värde Sannolikheten att ett resultat är slumpmässigt. Om värdet är <0, 05 är resultatet statistiskt signifikant.

Alla Inga Spara