Ekonomisk geografi

Alla Inga Spara

• Produktionsfaktorer Varje samhälle har tillgång till olika resurser som används i produktion av varor och tjänster kallas produktionsfaktorer. Arbete, kapital och naturresurser. Alla dessa resurser är knappa. Företagen producerar varor och tjänster med hjälp av produktionsfaktorerna.
• Arbetskraft (labour) Människor är involverade i produktionen, människornas arbete.
• Kapital Pengar, maskiner, byggnader.
• Det ekonomiska problemet (the economic problem) Våra behov är oändliga och resurserna är knappa.
• Knapphetsproblem (scarcity problem) Människors behov är oändliga och dessa önskemål överstiger vad som är möjligt att uppnå.
• Marknadsekonomi Ett socialt system där de tre frågorna bestäms av utbud och efterfrågan alltså marknaden. Marknaden bestämmer vilka produkter som ska finnas, pris osv.
• Planekonomi Ett ekonomiskt system där de tre frågorna bestäms av staten. Olika myndigheter bestämmer vilka varor och tjänster som finns och pris.
• Blandekonomi Ett ekonomiskt system som har sin grund i marknadsekonomi men där staten också äger företag, investerar och reglerar marknaden med lagar och skatter. Den vanligaste. Staten är en aktör på marknaden eftersom staten kan införa olika regleringar, vad som är tillåtet, som påverkar priset på marknaden. En bra sak är att marknadsekonomin kan till stora delar användas i blandekonomi. Länder med närmast planekonomi är Nordkorea. Ren marknadsekonomi är USA.
• Efterfrågan Vad kunderna önskar och hur mycket de vill betala. Faktorer som kan påverka efterfrågan är t.ex inkomst.
• Efterfrågemängden är kvantitet som köpare är villiga att konsumera vid varje prisnivå. representeras av en enskild punk på hela efterfrågekurvan. När vi pratar om förändringar pratar vi om prisförändringar, priset blir högre kvantiteten blir mindre
• Efterfrågekurvan I ett diagram där vi mäter priset på den vertikala axeln och antalet skjortor på den horisontella axeln får vi således en kurva som lutar nedåt.. När priset sänks, efterfrågas fler skjortor.
• Utbud Vad tillverkarna har att erbjuda och till vilka priser.
• Utbjudna mängden Representeras av en enskild punkt på en utbudskurva, förändring i den utbjudna mängden betyder att vi förfluyttar kängskurvan, samma relation men faktorer, pris t.ex förändras
• Utbudskurvan Utbjuden kvantitet. Om priset är högre kan företag ta ut högre vinst, säljer högre mängd av varor och tjänster.
• Jämvikt När vi sätter ihop efterfrågekurvan och utbudskurvan kan vi hitta en punkt där de skär varandra, marknadsjämvikt.
• Jämviktspris Är det pris som leder till en önskad utbjuden kvantitet sammanfaller med önskad efterfrågad kvantitet. Just vid det priset efterfrågar nämligen konsumenterna precis lika många skjortor som producenterna tillverkar, nämligen k1. Just vid det priset kan alltså båda parter – tillverkarna och deras kunder – fullfölja sina planer samtidigt.
• Frihandel Ger hårdare konkurrens, lägre kostnader, lägre priser och mer valfrihet för konsumenterna
• Tull Är en särskild skatt på importen. Konsumenterna får alltså betala mer för importvaror än för inhemskt tillverkade varor. Det att det totala utbudet krymper och att importvarorna blir dyrare. Därför minskar efterfrågan på importvaror. Skadar ekonomin
• Protektionism En politik för att skydda den inhemska ekonomin med handelshinder, typ tullar. Skadar ekonomin
• Bytesbalans export - import
• Nationalprodukt Landets sammanlagda produktion.
• Nationalinkomst Summan av alla inkomster som hushållen får på produktionsmarknaden när de säljer sin arbetskraft.
• Utbudsöverskott Den kvantitet de utbjuder till det höga priset blir större än den volym konsumenterna vill köpa. Det blir produkter över. P2 pressar ner
• Efterfrågeöverskott Konsumenter vill ha men tillverkarna tillverkar inte lika mycket.P1 pressar upp
• Kapitalmarknad Hur mycket hushållen lånar och ränta
• Arbetsmarknad Hur mycket vi arbetar och hur mycket vi får i lön
• BNP Landets sammanlagda produktion. Summan av alla färdiga varor och tjänster. Produktionsnivån.
• Ekonomisk tillväxt Ökning av BNP. Förändring av BNP.
• Försörjningsbalans BNP = konsumtion + investeringar + (export - import). Målet är inte den ökade produktionen, utan vad man kan göra med den. Nationens samlade BNP kan användas till konsumtion och till investeringar. För att kunna göra det måste också vänsterledet öka, alltså BNP.
• Öka produktiviteten Att vi använder de resurser vi redan har mer effektivt, så att vi får ut mer av dem.
• Webers lokaliseringsteori Syfte: att förklara tillverkning enheters (fabrikers) lokalisering
• Arbetskraftskostnadsproblemet Om man ska flytta sin fabrik om det är billig arbetskraft.
• Isodopananalys linjer som sammanbinder platser med lika total transportkostnad. Analyserar billig arbetskraft och om det lönar sig att flytta fabriken.
• Christallers centralortsteori Syfte: varför städer är av en viss storlek och i förhållande till varandra. Centralort - hierarki mellan olika orter, a plats av högre vikt (fler varor och tjänster än andra platser).
• Räckvidd det maximala avståndet konsumenter är beredda att resa för att köpa varan/tjänsten (=distansen där efterfrågan är noll)
• Tröskelvärde den minsta efterfrågan som behövs för att säljaren ska upprätthållas, ett visst antal konsumenter som måste finnas i ett visst område för att det ska vara lönt att sälja, minsta storleken av efterfrågan för att det ska vara lönt att sälja skor
• Inre räckvidd den distans inom vilken populationen inom tröskelvärdet finns
• Tilltagande skalavkastning genomsnittlig kostnad per enhet = fasta kostnader + rörliga kostnader / antal producerade enheter
• Interna skalekonomier kostnadsbesparingar som ett resultat av ett enskilt företag producerar större volymer(fördelens ursprung är intern för företaget)
• Externa skalekonomier kostnadsbesparingar som ett resultat av att vara samlokaliserade med andra företag = agglomerationsfördelar
• Agglomerationsfördelar Lokaliseringsfördelar & urbanisering fördelar. Fördelar som uppstår som en följd av rumslig närhet när man har en grupp företag som utför aktiviteter och som är verksamma inom en och samma bransch, gör liknande saker. De är konkurrenter men har någon fördel av att vara nära varandra, utbyter kunskap, har koll på vad konkurrenterna gör, imiterar det som går bra.
• Urbanisering Fördelar fördelar som uppstår när man ligger nära en stor mängd olika aktiviteter. T.ex. infrastruktur, universitet (kunskap), produktmarknader.
• Industriella distrikt koncentration av små företag inom samma industri. Sammanvävning av lokal industri och lokalt samhälle.
• Porters klusterteori hur individuella företag kan konkurrera internationellt.
• Kluster När företag inom samma bransch inom ett visst geografiskt område går samman för de har samma intresse. Går ihop och bli som en mot andra folk/företag. Kloster fostrar innovation och ger möjlighet till utveckling. Bildar starka gemenskaper.
• Innovation uppfinning
• Innovationsmodeller arbeta med konsumenter för att utveckla produkter och tjänster
• Regionala resurser produktionsfaktorer, naturresurser, infrastruktur, kunskap
• Regionala kluster länder föredrar att klustra i regioner snarare än i andra länder
• Institutioner olika typer av gemensamma normer, rutiner, regler som påverkar vårt agerande i olika sammanhang. De är spelregler som påverkar vårt beteende som individer, påverkar och formar hur man agerar. Detta utmanar idén om homo economicus.
• Formella institutioner Lagar bestäms ofta på nationell nivå eller regional nivå. Är geografiskt avgränsade. EU-lagar om tobaksanvändning. Det finns lagar som gäller på en specifik plats, men inte på en annan.
• Informella institutioner är inte nedskrivna, inga formella juridiska sanktioner. Normer, värderingar, moraliskt rätt. Socialt accepterat. Informella sanktioner har både en geografisk och en icke-geografisk dimension t.ex. Svensk vs. Amerikansk världsuppfattning. Skiljer sig mellan organisationer men också inom.
• Institutionell täthet För att maximera sin innovation och tillväxtpotential behöver regioner utveckla institutionell täthet. Främjar olika typer av täta nätverk mellan aktörer så att kunskap kan flöda. I vissa regioner finns det institutioner som främjar det som är bra för att innovation ska ske, handlar om relationer, (kunskap, tillgång till marknad, tillgång till legitimitet) finns tillgängliga för handlas mellan aktörer och att det finns tydliga incitament att inte engagera sig i korruption. Ju mer desto bättre.
• Institutionell inbäddning För mycket täthet kan leda till inlåsningseffekter. Blir inbäddade i den institutionella miljön, leder till att institutionerna blir mer fokuserade på att främja aktiviteter i den industrin som har funnits i regionen. Har både för- och nackdelar.inlåsningseffekter. Värdeskapande är så högt att allt i en region är kopplat till industrin, problem om regionen måste ställa om till annan industri. Ex) Stålindustrin i Ruhr anpassade all kunskap mm. och fick sedan flytta → problem
• Stigberoende framtida utveckling är beroende av historisk utveckling. Normer och rutiner påverkar teknologisk utveckling och kan skapa inlåsningar.
• Regionalt stigberoende innebär att regionala ekonomier ofta följer ett utvecklingsspår - svårt att helt byta fokus. Det finns ett stigberoende i ekonomier där man har normer och rutiner som påverkar den teknologiska utvecklingen i lokala regioner, det skapas inlåsningseffekter som kanske inte är optimala som har låsts in i historia som inte är lätta att ändra.
• Evolutionär ekonomisk geografi det finns fördelar av att företag specialiserar sig i samma industri och specialiserar sig i samma region. Om man har många relaterade aktiviteter gynnar det innovation och de förgrenar sig, ny industri kan använda sig av kompetens från andra industrier.
• Hållbar utveckling Det behövs någon typ av innovation för att utveckla nya sätt att leverera samhällsfunktioner på. Om vi är intresserade av utveckling i en viss riktning för ett hållbart samhälle
• Innovation i "nischer" Tillfälligt “skyddade” miljöer där innovation kan ske mindre utsatt för marknadskrafter. Politiskt bestämda subventioner för vindkraft möjliggör risktagande för privata aktörer som utvecklar vindkrafts teknologi. Nischer är de platser där man kan hitta mer hållbara innovationer på, geografiskt lokaliserade.
• NIDL man går från att all tillverkning är lokaliserad under ett och samma tak till att man tillverkar olika delar inom samma land. Flyttar till låginkomstländer.
• Värdekedjor Är den processen genom vilket företaget tar emot råvaror, insatsvaror, skapar värde genom att utföra processer säljer sluprodukten till konsumenter. Lokaliseringsbehov för olika behov.
• Värdekedjor : Huvudkontoret Försöker ha kontroll, kräver specifik typ av arbetsmarknad, gör att huvudkontor hanar i större städer där man har tillgång till infrastruktur men även tillgång till avancerade företagstjänster, kunskap i luften fördelar att vara lokaliserad nära andra företag → regional hierarki
• Substitutionsprincipen genom att lokalisera sig närmare marknaden kan företaget vara längre ifrån instats varornas ursprung substituera arbetskostnader med transportkostnader
• Makroekonomi är en del av nationalekonomin som handlar om aggregerade storheten, tittar på hela samhället, ignorerar detaljer, såsom nationalräkenskaper, inflation, arbetslöshet och tillväxt. Ekonomin, som helhet, är “summan “. Fokuserar på hela bilden. Statliga beslut
• Mikroekonomi liten, studerar enskilda individer och företag och deras interaktion på olika marknader, konsumenter eller köpare och enskilda producenter eller säljare, olika val som de gör, hur de interagerar på olika marknader. Fokuserar på små delar av ekonomi hellre en ekonomi som helhet.
• Ceteris paribus “Allt annat lika”. Är ett exempel på ett antagande som syftar på att isolera en enskild effekt inom en ekonomisk modell som omfattar olika variabler. Tex om priset på nötkött ökar kommer människor ceteris paribus, att köpa mindre nötkött. Isolerar alla andra faktorer.
• Homo economicus Varje beslutsfattare försöker göra det mesta av alla situationer. Maximerar värdet.
• Begränsningar (antagande) Det finns begränsningar till beslutsfattares beteende. Den enskilda individen maximerar sin nytta men har bara så mycket inkomst, vi vill resa hela tiden men har inte pengar att göra det, måste välja hur vi ska göra det, på samma sätt vill företag öka deras produktion men har bara en viss mängd maskiner och arbetare och en viss vinst.
• Faktorproportioner teori att producera och exportera det som länder har naturresurser till
• Moderns handelsteori länder handlar med varandra för att tillfredsställa olika typ av efterfrågan
• Konjuktur beskriver rådande ekonomiskt tillstånd som kapacitetsutnyttjandet, arbetslösheten och inflation. Hög = när produktionen ligger ovan produktionsnivån. & låg = under.
• Konjunkturcykeln beskriver skillnad mellan potentiella nivån och tillväxten och faktiskt BNP. En period som omfattar en högkonjunktur och en lågkonjunktur.

Alla Inga Spara