Ekologi

Alla Inga Spara

• Vad betyder Ekologi? Det vi kallar ekologi handlar både om hur levande varelser påverkar varandra och om samband mellan levande varelser och miljön.
• Symbios När två organismer lever tillsammans och gynnar varandra på olika sätt säger man att de lever i symbios. Om utbytet är mer tillfälligt och av mindre avgörande betydelse säger man istället mutualism. Svampar kan leva i symbios med andra växter. Detta kan ske om svampens mycel växer fast på till exempel ett träds rotändar. Då bildas så kallad mykorrhiza som gör att svampen får energirik näring från trädet samtidigt som trädet får hjälp med att ta upp vatten och mineralsalter ur jorden.
• ekosystem När ekologer studerar samspelet mellan levande varelser och hur de påverkas av miljön väljs ett bestämt område ut. Det området kallas ekosystem. Det kan vara en skog, en sjö, ett korallrev, en strand. Små och stora saker.
• population Alla växter och djur som tillhör samma art inom ett ekosystem kallas för en population.
• samhälle Växtsamhället eller djursamhället i ett ekosystem kan vara alla växtpopulationer eller alla djurpopulationer tillsammans i ekosystemet.
• nedbrytare Förutom växter och djur så finns det svampar och bakterier i ett ekosystem. De fungerar ofta som viktiga nedbrytare, vilket betyder att de lever på döda växter och djur. På så sätt bryts dessa ner till allt mindre delar som till sist blir jord.
• ekologiska modeller Med hjälp av förklaringsmodeller kan vi lättare förstå hur naturen är uppbyggd och fungerar. Näringskedja, näringsväv och näringspyramid är exempel på förklaringsmodeller som visar ”vem som äter vem” i naturen.
• närsalternas kretslopp Närsalter kommer ursprungligen från berggrunden. Det har löst sig i vatten så kan det sugas upp av växternas rötter. Närsalterna följer ekosystemens näringskedjor.
• kolets kretslopp Växter och djur är uppbyggda av socker, fett och protein. Allt det består av stora molekyler som innehåller många kolatomer. För att inte kolatomer ska ta slut i ekosystemet så måste de återanvändas.
• vattnets kretslopp Vatten cirkulerar i ett ständigt kretslopp som drivs av solens energi. Solen värmer vattnet i våra hav, sjöar, vattendrag och i marken. När det avdunstade vattnet stiger upp i atmosfären kyls det ner, kondenserar, och bildar moln. När molnen så småningom blir mättade börjar det regna och vattnet återförs till jordytan. Av jordens vatten är 98% saltvatten i haven. De övriga 2 % är vatten med inget eller mycket lite salt.
• bergarter och jordarter Sveriges två vanligaste bergarter är granit och gnejs. Bildades tidigt i historien och kallas urberg. Kalksten är skelett från kräftdjur, musslor och andra djur som när de hamnar på botten pressas ihop till en bergart. Jordarten morän är ”söndersmulad berggrund”. Stenar, sand, grus och små korn av lera.
• giftiga ämnen i naturen Vi människor sprider miljögifter. Så kallas ämnen som är giftiga för levande varelser och som finns kvar i naturen under lång tid.
• Växthuseffekten Det lager av luft som finns runt jorden kallas atmosfären. Ljuset från solen kommer lätt igenom atmosfären och träffar jordytan som då blir uppvärmd. Ljusenergin omvandlas nämligen till värme i mark, sjöar och hav. Sedan strålar värme ut från jordytan och vidare ut i rymden. Värmestrålningen passerar dock inte lika lätt genom atmosfären som ljuset gör. Det beror på att vissa gaser i atmosfären tar upp värmestrålning och ”reflekterar” en del av denna tillbaka mot jordytan. Det är bl.a. gaserna vattenånga och koldioxid som på så sätt fördröjer värmestrålningen mot rymden. Man kan likna dessa gaser vid glaset i ett växthus. De släpper lättare in ljus än vad de släpper ut värmestrålning. Detta kallas växthuseffekt och man säger att vattenånga och koldioxid är exempel på växthusgaser.
• Näringsfattiga sjöar har: Lite närsalter, pH mindre än 7, Glest med växter på stranden, Lite plankton Stort siktdjup
• Näringsrika sjöar har: Mycket närsalter, pH större än 7, Tätt med växter på stranden, Mycket plankton, Litet siktdjup
• skogen som ekosystem Skogens ekosystem är mångfunktionella och bidrar med flera olika samhällsviktiga funktioner som till exempel produktion av träråvara. ... och återvinning av näring som skogen behöver ges av svampar och mikroorganismer i marken. genom lagring av kol i träd och mark samt temperaturutjämning.
• sjön som ekosystem Tillståndet i en sjö speglar miljön i omgivningen! Endast bakterier & djur lever under kompensationsnivån. Ingen ny syrgas produceras ju under kompensationsnivån!
• havet som ekosystem Livsmiljöerna i havet styrs i grunden av fyra viktiga faktorer: salt, syre, ljus och bottenförhållanden. Med hjälp av dessa faktorer har forskarna delat in våra svenska havsområden i ungefär 60 olika landskap eller naturtyper.
• Kalfjäll Fjällområde ovanför skogsgränsen.
• Fjällbjörkskog Fjällbjörk är numera kategoriserad som en varietet eller underart av glasbjörk som återfinns i fjälltrakterna, vanligtvis som skogsgräns vid trädgränsen
• Norra Barrskogsområdet Det Norra barrskogsområdet breder ut sig över norra Nordamerika, norra Ryssland (taigan), och i norra Skandinavien samt Finland. Den svenska delen omfattar de norrländska skogarna. De djur som finns här är i första hand anpassade till ett tufft vinterklimat.
• Södra barrskogsområdet Den södra barrskogsregionen har som sydvästgräns den naturliga utbredningen för gran. Tall och gran dominerar i stort, men på bördiga marker kan man hitta bestånd med ädlare lövträd som bok, ek, ask och alm.

Alla Inga Spara