Ekologi begrepp

Alla Inga Spara

• Abiotisk faktor En icke-levande faktor i miljön, till exempel temperatur eller ljus.
• Biotisk faktor En levande faktor i miljön, till exempel konkurrens eller predation.
• Population Alla individer av samma art inom ett visst område.
• Organismsamhälle Alla populationer av olika arter som lever tillsammans i ett område.
• Ekosystem Organismerna i ett område tillsammans med den icke-levande miljön och samspelet mellan dem.
• Biologisk mångfald Variationen av liv på genetisk nivå, artnivå och ekosystemnivå.
• Ekosystemtjänster Nyttor som människan får från naturen, till exempel pollinering och rening av vatten.
• Biosfär Alla områden på jorden där liv finns.
• Klimatzoner Områden med liknande klimat, exempelvis tropisk, tempererad och polar klimatzon.
• Biom Ett stort område med liknande klimat, vegetation och djurliv.
• Förna Döda växt- och djurrester på markytan.
• Humusämnen Organiska ämnen som bildas när dött material bryts ner i marken.
• Jordmån Det översta jordlagret där organiskt material blandas med mineraler.
• Ljuskompensationspunkt Den ljusnivå där fotosyntesen producerar lika mycket energi som cellandningen förbrukar.
• Funktionell grupp Arter som har liknande funktion eller påverkar ekosystemet på liknande sätt.
• Autotrof En organism som själv producerar organiska ämnen från oorganiska ämnen.
• Heterotrof En organism som får energi genom att äta andra organismer eller organiskt material.
• Näringsväv Flera sammankopplade näringskedjor i ett ekosystem.
• Näringskedja En linjär serie som visar vem som äter vem.
• Näringspyramid En pyramid som visar energi, biomassa eller antal individer på olika trofinivåer.
• Trofinivå En organisms plats i en näringskedja.
• Biomassa Den sammanlagda massan av levande organiskt material i ett område.
• Betarkedjan En näringskedja som börjar med levande växter eller alger som äts av konsumenter.
• Nedbrytarkedjan En näringskedja som börjar med dött organiskt material som bryts ner av nedbrytare.
• Primärproduktion Bildandet av organiskt material, främst genom fotosyntes.
• Resiliens Ett ekosystems förmåga att återhämta sig efter en störning.
• Fotosyntes, formel 6CO₂ + 6H₂O + ljusenergi → C₆H₁₂O₆ + 6O₂.
• Cellandning, formel C₆H₁₂O₆ + 6O₂ → 6CO₂ + 6H₂O + energi.
• Kolets kretslopp Kolets cirkulation mellan atmosfären, organismer, mark, hav och berggrund.
• Energiprincipen Energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas.
• Energiomvandlingar Energi övergår från en form till en annan.
• Energi flödar genom ekosystemet Energi kommer främst från solen, förs vidare genom näringskedjor och lämnar ekosystemet som värme.
• Vegetationstyper Olika typer av växtlighet som kännetecknas av klimat och växtarter.
• Vittring När berg och mineraler bryts ner genom exempelvis vatten och frost.
• Joner på lerpartikel Laddade näringsämnen som binds till lermineral i marken.
• Podsolprofil En jordmånsprofil som är vanlig i barrskog och har urlaknings- och anrikningslager.
• Urlakning När vatten för med sig lösta ämnen ner genom marken.
• Anrikning När ämnen samlas och koncentreras i ett marklager.
• Jordmånsbildning Processen där jord utvecklas genom vittring, nedbrytning, urlakning och anrikning.
• Vegetationsskikt Olika höjdskikt av växtlighet i ett ekosystem, exempelvis trädskikt och bottenskikt.
• Östersjön Ett brackvattenhav med lägre salthalt än oceanerna.
• Ungt hav Ett hav som geologiskt sett har bildats relativt nyligen.
• Bräckt vatten Vatten med en salthalt mellan sötvatten och havsvatten.
• Osmotisk stress När en organism har svårt att reglera vatten och salter på grund av skillnader i salthalt.
• Övergödning För mycket näringsämnen i vattnet som leder till ökad algtillväxt och syrebrist.
• Miljögifter Giftiga ämnen som kan skada organismer och lagras i näringsvävar.
• Få arter Östersjön har relativt låg artrikedom eftersom få arter klarar det bräckta vattnet.
• Låg vattenomsättning Vattnet byts ut långsamt, vilket gör att ämnen kan stanna länge.
• Gles näringsväv En näringsväv med relativt få arter och kopplingar.
• Haloklin Ett vattenlager där salthalten förändras snabbt med djupet.
• Syrebrist När det finns för lite löst syre i vattnet för många organismer.
• Döda bottnar Bottenområden med så låg syrehalt att de flesta djur inte kan överleva.
• Svavelväte En giftig gas som kan bildas i syrefattiga bottnar.
• Utsläppskällor, exempel Jordbruk, avlopp och industrier som tillför näringsämnen eller miljögifter till Östersjön.
• Predation När ett djur fångar och äter ett annat djur.
• Herbivor När djur äter växter eller alger.
• Karnivor En organism som främst äter andra djur.
• Gallbildning När en växt bildar en onormal utväxt, ofta på grund av insekter.
• Parasitism En relation där en organism gynnas och den andra skadas.
• Omnivor En allätare som äter både växter och djur.
• Producent En organism som producerar organiskt material, oftast genom fotosyntes.
• Konsument En organism som får energi genom att äta andra organismer.
• Nedbrytare Organismer som bryter ner dött organiskt material.
• Toleransområde Det intervall av en miljöfaktor som en art klarar av att leva inom.
• Optimum Den nivå av en miljöfaktor där en organism fungerar som bäst.
• Ekologisk nisch En arts sätt att leva och dess roll i ekosystemet.
• Habitat Den plats eller miljö där en organism lever.
• Generalist En art som klarar många olika miljöer och kan utnyttja många resurser.
• Specialist En art med snäva miljökrav eller som är beroende av särskilda resurser.
• Metapopulation Flera lokala populationer av samma art som är separerade men har kontakt genom spridning.
• Täthetsberoende När populationens tillväxt påverkas av hur många individer som finns.
• Inomartskonkurrens Konkurrens mellan individer av samma art.
• Miljöns bärkraft Det största antal individer av en art som miljön långsiktigt kan försörja.
• K-selekterad En art som ofta får få avkommor och investerar mycket i varje avkomma.
• r-selekterad En art som ofta får många avkommor och investerar mindre i varje avkomma.
• Populationscykler Återkommande förändringar i en populations storlek över tid.
• Exponentiell tillväxt Populationstillväxt där antalet individer ökar med en konstant procentuell takt.
• Fitness En individs relativa reproduktiva framgång.
• Provrutemetoden En metod där man undersöker arter inom avgränsade provrutor.
• Linjetaxering En metod där man inventerar arter längs en bestämd linje.
• Fångst–återfångstmetoden En metod för att uppskatta populationsstorlek genom att märka individer och fånga dem igen.
• Samhällsekologi Studiet av hur olika arter samspelar med varandra och med sin omgivning.
• Ö-biogeografi Studiet av hur öars storlek och avstånd från fastlandet påverkar artrikedom.
• Mellanartskonkurrens Konkurrens mellan individer av olika arter om samma resurser.
• Fundamental nisch De miljöförhållanden och resurser en art skulle kunna utnyttja utan konkurrens.
• Realiserad nisch Den del av den fundamentala nischen som arten faktiskt utnyttjar.
• Nischdifferentiering När arter använder olika resurser eller miljöer för att minska konkurrensen.
• Evolutionär kapprustning När två arter utvecklar anpassningar som svar på varandras anpassningar.
• Nyckelart En art som har mycket stor betydelse för ekosystemets struktur och funktion.
• Primär succession Ekosystemutveckling på en plats där det tidigare saknats jord och organismer.
• Sekundär succession Ekosystemutveckling efter en störning där jord och vissa organismer finns kvar.
• Störning En händelse som förändrar ett ekosystem.
• Diversitetsindex Ett mått på biologisk mångfald som tar hänsyn till antal arter och jämnhet.
• Kommensalism En relation där den ena arten gynnas och den andra inte påverkas.
• Amensalism En relation där den ena arten skadas och den andra inte påverkas.
• Samevolution När två eller flera arter påverkar varandras evolution.
• Törnskogen Ett skogsområde som används för att studera ekologiska processer och arter.
• Lav – dubbelorganism En lav består av en svamp och en fotosyntetiserande partner som lever i symbios.
• Fönsterlav, grå och gulvit renlav Lavarter som förekommer i torra och näringsfattiga miljöer.
• Fakultativ mutualism En ömsesidigt gynnsam relation som inte är nödvändig för arternas överlevnad.
• Obligat mutualism En ömsesidigt gynnsam relation som är nödvändig för minst en arts överlevnad.
• Kolkälla Något som tillför kol till ett system.
• Kolsänka Ett system som tar upp mer kol än det släpper ut.
• Grenarv En lavart som kan förekomma i skogsmiljöer.
• Oligotrof sjö (Snuggan) En näringsfattig sjö med låg algproduktion och ofta klart vatten.
• Vitmossa En mossart som växer i fuktiga miljöer och kan bidra till torvbildning.
• Torv Delvis nedbrutet organiskt material som samlas i syrefattiga, våta miljöer.
• Syrerik (aerob) och anaerob (syrefattig) Aerob betyder syrerik miljö och anaerob betyder syrefattig miljö.
• Återställ våtmarkerna Att återskapa eller bevara våtmarker för att gynna biologisk mångfald, vattenrening och kolinlagring.
• Nisch hos gran och tall Gran trivs ofta bättre i fuktigare och mer näringsrika miljöer, medan tall klarar torrare och näringsfattigare miljöer.
• Mosse, kärr, myr Mosse får främst vatten från nederbörd, kärr får vatten från grundvatten och myr är ett samlingsnamn för våtmarker med torvbildning.
• Nedbrytare, exempel Svampar, bakterier och vissa smådjur.
• Mänsklig (antropogen) påverkan Förändringar i naturen som orsakas av människor.
• Ekosystemtjänster Nyttor som människan får från ekosystem, exempelvis mat, pollinering och vattenrening.
• Naturreservat Ett skyddat naturområde där naturvärden bevaras.
• Hällmarkstallskog En gles tallskog på bergig och näringsfattig mark, ofta med lavar och mossor.

Alla Inga Spara