Ekologi - begrepp (-sjö)

Alla Inga Spara

• Fotosyntes Reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Själva reaktionsformeln ser ut så här: koldioxid + vatten + solenergi → socker + syrgas. 6 CO2 + 6 H2O + solenergi → C6H12O6 + 6 O2
• Cellandning / Förbränning Processen som ger cellerna i ALLA organismer energi från socker. Fotosyntesen baklänges. socker + syrgas → koldioxid + vatten + energi C6H12O6 + 6 O2 → 6 CO2 + 6 H2O + energi
• Ekologi Vetenskapen om hur organismer samspelar med varandra och sin omgivning.
• Ekosystem Ett begränsat område där samspelet mellan djur, växter, nedbrytare och deras miljö studeras. Ex: en sjö, en skog, ett akvarium, hela jordklotet….
• Samhälle Alla arter av organismer inom ett ekosystem.
• Population Alla individer av en art inom ett ekosystem, till exempel alla harar i ett ekosystem.
• Individ Den enskilda organismen, t.ex en speciell fågel, en speciell blomma
• Nedbrytare Bakterier, svampar, insekter, maskar och andra smådjur som bryter ned döda växter och djur samt spillning så att de enkla näringsämnena frigörs igen.
• Nisch Det utrymme där en organism har de bästa förutsättningarna att överleva och utvecklas.
• Producent Den som tillverkar något, ex: de gröna växterna tillverkar socker i fotosyntesen.
• Konsument De som förbrukar det som tillverkats, exempelvis de betande djuren och rovdjuren.
• Näringskedja Näringens väg (energin) från växt till växtätare till rovdjur och så vidare. ex. Gräs → Hare → Räv
• Näringsväv Flera sammankopplade näringskedjor.
• Näringspyramid En näringspyramid beskriver hur energin överförs och fördelas. Den visar också hur många det finns av varje sort i en näringskedja, eller ett helt ekosystem. Antalet organismer minskar för varje steg uppåt i pyramiden.
• Kretslopp Näringens flöde (ämnen ej energi) mellan producenter, konsumenter och nedbrytare. Ex. närsalternas kretslopp, vattnets kretslopp, kolets kretslopp
• Kolföreningar Kolföreningar är kemiska föreningar där det finns kolatomer.
• Kolföreningar är kemiska föreningar där det finns kolatomer. Koldioxid är en gas som bildas när ämnen med kolatomer brinner. Kolatomerna reagerar med syreatomer från syrgasmolekylerna i luften. Molekylformeln är CO2. Koldioxid bildas också då organismer cellandas och nedbrytarna jobbar.
• Kolets kretslopp Koldioxid i luften tas upp av växter via fotosyntes. Koldioxiden blir i fotosyntesen till socker (druvsocker). Växterna äts av djur som då får i sig det kolrika sockret. Sockret omvandlas via cellandningen till koldioxid som kommer ut i luften igen. När djur och växter dör kan det socker som finns i organismerna blir näring åt nedbrytare. Nedbrytarna omvandlar sockret till koldioxid via cellandningen. Om organismer som dör hamnar i syrefattig eller kall miljö så kan de sockret de innehåller omvandlas till stenkol, olja eller naturgas. Om man eldar stenkol, olja eller naturgas så omvandlas kolet till koldioxid.
• Fossila bränslen Kol, olja och gas som bildats av döda växtdelar genom många hundra miljoner års omvandling i jordens innandöme.
• DDT/ Bekämpningsmedel Kemiska eller biologiska produkter som är till för att förhindra djur, växter eller mikroorganismer som orsakar skada på växter eller skadar människors eller djurs hälsa. Tex bekämpning av skadliga insekter (DDT), ogräs eller svamp.
• Tungmetall Grundämnen som är giftiga för allt levande. Dessa finns naturligt i berggrunden men de kan läcka ut i naturen, tex från gruvor. Ex på tungmetaller; Bly som används i blybatterier, kvicksilver som kan finnas i lampor, kadmium.
• Läkemedel Mycket läkemedel finns i avloppsvattnet, detta påverkar ex. fiskar och miljön i sjöar. Det finns samband mellan ämnen från p-piller som finns i avloppsvattnet och fiskar som får svårt att fortplanta sig.
• Återvinning System för att ta vara på sådana material som använts i varor och som kan användas igen.
• Miljöfarligt avfall De typer av avfall som är direkt farligt för sin omgivning, som spillolja, lysrör och vissa batterier.
• Miljö- och rättvisemärkning Varor kan innehålla ämnen som påverkar miljön, därför finns miljömärkning som hjälper oss att välja de minst skadliga ämnena.
• Växthuseffekten I atmosfären finns de tre växthusgaserna koldioxid, metan och vattenånga. Dessa växthusgaser gör att lagom mycket värme från solen stannar kvar på jorden. Solenergin omvandlas till värme i mark, sjö och hav. Värmen strålar ut från jordytan ut i rymden, men har svårare att ta sig förbi vattenånga och koldioxid som finns i atmosfären. Dessa gaser tar upp värmestrålningen och reflekterar en del tillbaka till jordytan. Växthuseffekten behövs, annars hade det varit -18 grader i medeltemperatur.
• Global uppvärmning/förstärkt växthuseffekt Det är när det blir för mycket växthusgaser i atmosfären som det blir tokigt. Vi använder kol, olja, fossila bränslen som lagrats länge (miljontals år) men nu förbränns på kort tid av människan. Den ökade mängden koldioxid hinner inte växterna ta upp och koldioxidhalten ökar i atmosfären. Följden är att det blir varmare, isar smälter, vattennivåerna höjs, mer extremväder, torka, brist på dricksvatten, brist på mat, svält osv vilket kan leda till politisk oro och krig. Den ökade koldioxidhalten kommer från att vi använder mer bil, flyg, kolkraftverk samt från metanutsläpp från idisslande djur och soptippar.
• Ekologiska fotavtryck Ett mått på de resurser vi tar i anspråk för att leva våra liv. Exempelvis när vi åker bil kan vi medverka till utsläpp av växthusgaser som sprids i atmosfären och påverkar hela jordens klimat.
• Hållbar utveckling En utveckling där kommande generationers behov ska kunna tillgodoses, inte bara våra egna.
• Ekosystemtjänst En tjänst som ekosystemen tillhandahåller utan att vi riktigt tänker på det: Haven och sjöarna ger oss fisk, skogen ger oss virke, åkrarna ger oss mat. Rena sjöar ger oss vatten att dricka.
• Biologisk mångfald Mängden av arter och livsformer som uppkommit genom evolutionen.
• Ekoturism Turism som innebär att man turistar på ett sätt att man inte påverkar naturen negativt. Detta innebär att man bara äter lokal mat, använder och använder minimalt med resurser som fossila bränslen, förpackningar etc.

Alla Inga Spara