Dugga

Alla Inga Spara

• Funktionell språkundervisning undervisningsmetod genom att forska verkligheten
• Formalistisk språkundervisning undervisningsmetod där eleverna träna på en teknik för att skapa färdighet.
• Läsförståelse mening som konstruerad mellan läsare och text i en given kontext
• Lässtrategi hur läsaren bearbetar text, dessa är specifika kognitiva strategier är mentala operation som individer använder för att nå läsförståelse.
• Läsflyt att läsa text i det korrekt takt, avkodning, gör pauser vid rätt tillfället och visa förståelse för det som är läst. Arbetsminne är befriad att förstå innehållet
• Meningsskapande en text läsas i syftet att läsare ska ge mening till texten.
• Multimodalitet text som innehåller olika teckensystem, såsom: ord, bild, grafer, ljud, tabell, mm.
• Literacy Färdigheten att kunna röra sig i en skriftvärld. Man kan hantera olika läs och skrift aktiviteter. Man förstår vad språket är till för och tillämpa detta. Att kunna läsa och skriva i målinriktade kommunikativa praktiker i ett socialt sammanhang i autentiska syften.
• Genrer fantasy, sagor, fabel, artiklar, myter
• texttyper beskrivande, instruerande, argumenterande
• Reciprok undervisning undervisning som bedrivs i dialogform mellan läraren och elever i syftet att öka läsförståelse av texter.
• Ämneskonceptioner de 3 olika syn på vad ska svenska ämnet ska bygga på och ska läras ut. Dessa är färdighetsämne (formalisering), erfarenhetspedagogiska ämne (funktionellisering), Litterärhistoriska ämne (alla ska läsa klassiska verk).
• kumulativt samtal samtalsform i klassrum där information och kunskap samlas och skapas i en grupp sammanhang
• konfrontativt samtal man konfronteras om den kunskap man tillföra
• utforskande samtal vidare spinna tillsammans för att skapa och utforska nya vägar till nytt kunskap tillsammans.
• IRE – initiative, response, evaluation en klassrumsinteraktion där lärare stämma står i centrum. Lärare frågar, stämma av, och elever svarar
• Lyssnarsignal nyckning eller ”mu” minimal respons att man lyssanr och förstår
• Minimal respons ord som visar förståelse från lyssnaren
• fokal anknytning när lärare snappar upp det elev säger och spinna vidare i samma tema
• icke-fokal anknytning lärare ignorerar eleven kommentar för att behålla fokus i rätt spår.
• Vardagsspråk språk som är knutet till hemmamiljö har med görande
• kunskapsspråk språk som används i skolmiljö, teoretiska begrepp, skrift, abstrakt.
• Sociolekt språklig variation som utmärker en social grupp
• Flerspråkighet När man har mer en ett språk som används dagligen
• Modersmål första språket eller L1
• Inferenser : att förstå budskapet i en text som inte står i texten, att läsa mellan raderna.
• Schemateorin en teori där läsaren aktiverar sina bakgrundskunskaper, erfarenheter, uppfattning om ord och begrepp, mm vid läsning som påverkar läsförståelsen, olika schema aktiveras vid olika situationer
• Vokabulär synonym till ordförråd, består av olika ordklasser.
• Kontext synonym till sammanhang, bakgrundskunskaper för att skapa en förståelse
• Kanon urval av litterära verk och författare som litteraturhistoriker fastnat som mest värdefulla.
• Avkodning förståelse för hur ord byggda och hur ska man uttala de. Färdigheten att tolka tecken till ord.
• Fonologi beskriver hur språk fungerar inom språksystem. Att uppfatta, minnas och uttala språkljud
• Estetik subjektiv, abstrakt, eget sätt för tolkning. Förmåga att uppfatta sinnesintryck.
• Processdrama en metod där båda elever och lärare är delaktig i skapandet av dramascen.
• Sakprosa informationstext, faktatext, opersonlig, vetenskaplig text
• skönlitteratur texter som skrivs i konstnärliga mål, fiktiva eller baserade på verkligheten, läses för nöjesskull.
• estetiskläsning textläsning genom personliga känslomässiga och subjektiva perspektiv
• efferent läsning analytisk läsning ur olika perspektiv.
• Explicit språkundervisning undervisning där läraren förklarar tydligt målet med lektionen, ger tydliga instruktioner, där eleverna förstår det som förväntas av de
• Lexikogrammatik; tegelstenar och murbruk Tegelstenar: ämnesord, murbruk: allmänna nyttoord (sambandsord, prepositioner, verb, pronomen. Tillsammans bygger man ämnesspråket.
• Metaspråk språk om språk och text, ger perspektiv, syfte med text, värde och retoriska strategier
• Semantik studiet om ord och fraser betydelse
• Morfologi Läran om hur orden är uppbyggda av mindre betydelsebärande enheter som kallas morfem. Böjning
• Syntax en del av grammatikregler hur man sätter ord i rätt ordning och ordföljd i en mening. Satslära
• Pragmatik att använda språk i anpassat till sammanhang och samtalspartner
• Textrörlighet läsaren förhållningsätt till text id samtal och diskussioner. Det finns tre olika textrörligheter: texten i fokus (i texten), läsaren upplevelse och erfarenheter i fokus (i läsaren), författaren i fokus (ut ur texten).
• Skrivdiskurs det centrala som läraren undervisar under en lektion. Det är 6 centrala diskurser: färdighetdiskurs, kreativitet, process, genre, sociala-praktik, social-politiska diskurs handlar om olika socialt accepterade sätt att använda språk när det kommer till att tänka, känna, tro, värdera och agera.
• Lyssningsläsa när elever har självständigt läsning och de få välja om de vill ha fysisk bok eller lyssna på inlästa böcker.
• interdependencehypotesen en teori som säger att när flerspråkiga elever får använda båda sina språk i klassrummet kommer språken stödja varandra i elevens kunskapsutveckling.
• Tröskelhypotesen Hypotesen där man behöver tillräckligt med kunskaper (tröskel) i ett språk för att kunna göra en Transfer till ett nytt språk.

Alla Inga Spara