Dugga redovisningsrätt

Alla Inga Spara

• 1. När inträder bokföringsskyldighet? 1. 2:1 BFL juridiska personer 2. 2:6 BFL fysiska personer, bedriver näringsverksamhet 3. 4:1, 5:1, 1:2 p. 7 bokföra löpande affärshändelser
• 14. Förklara innebörden av ”realisationsprincipen” både i generella termer och genom att använda ett exempel. 1. Realisationsprincipen sätter ramarna för vad som får tas med i resultaträkningen, enligt 2:4 ÅRL får endast konstaterade intäkter under räkenskapsåret tas med i resultaträkningen. Principen är ett krav på att en värdeförändring ska ha omsatts i likvida medel för att den ska få redovisas som intäkt i resultaträkningen. 2. exempel - om jag köper en klump glas för att sedan blåsa glaset till vaser i mitt glasblåseri, ska jag inte ta upp dem som en intäkt bara därför att jag bearbetat dem. Utan jag ska ta upp dem i resultaträkningen som en intäkt, när jag sålt, fått betalt och levererat dem till kunden. 3. Realisationsprincipen ger även uttryck för försiktighetsprincipen, följden av den principen är att inte “för höga” resultat redovisas i resultaträkningen
• 3. Vad ingår i resultaträkningen och vad kan utläsas ur den? 1. 3:2 ÅRL redovisning av intäkter och kostader under det gångna räkenskapsåret. Skillnaden = årets resultat 2. intäkter =ökning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av inbetalningar eller en ökning av tillgångars värde eller en minskning av skulders värde som medför en ökning av eget kapital. Krav för att ingå: prestation fullgjorts (realtisationsprincipen) + erkännandekriterierna, kostnader = minskning av ekonomiska fördelar under ett räkenskapsår till följd av utbetalningar eller en minskning av tillgångars värde eller en ökning av skulders värde som medför en minskning av eget kapital. Krav för att ingå: förbrukad resurs (matchningsprincipen) + erkännandekriterierna 3. utläsas - årets resultat (vinst eller förlust) genom att addera intäkterna och dra bort kostnaderna + intjänandeförmåga + hur välskött
• 4. Vilka olika sätt finns det att avsluta den löpande bokföringen på? Förklara översiktligt vad som skiljer mellan de olika alternativen. 1. 6:1 BFL årsredovisning, 6:3 BFL årsbokslut, 6:3 st. 2 förenklat årsbokslut 2. skillnaden = hur omfattande innehållet som ej är BR och RR ska vara + årsredovisning ska till skillnad från de andra avsluten offentliggöras 3. årsbokslut innehåll 2:1 ÅRL: balansräkning, resultaträkning, noter, förvaltningsberättelse samt för större företag även en kassaflödesanalys. Större företag kan även vara tvungna att lämna en hållbarhetsrapport, samt en bolagsstyrningsrapport. Årsbokslut innehåll BFL 6:4 och 6:5: det ska finnas en balansräkning och en resultaträkning, samt tilläggsupplysningar. Förenklat årsbokslut innehåll 6:6 BFL: det ska finnas en resultaträkning och en balansräkning. 4. Årsredovisning = större företag och aktiebolag, årsbokslut = företag som ej omfattas av 6:1, förenklat årsbokslut = årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kr och som inte är skyldiga att upprätta årsredovisning. OBS att man kan välja ett "mer omfattande" alternativ
• 5. Förklara begreppen ”anläggningstillgång” och ”omsättningstillgång”. 1. 4:1 ÅRL anläggningstillgång = tillgång som avsedd för stadigvarande bruk eller innehas i verksamheten. Tumregel - om 1 år efter RÅ. T.ex. hyllorna i skobutik. Omsättningstillgång = negativt definierat, dvs. tillgång som inte är anläggningstillgång. 2. Det avgörande är SYFTET: Syftet med en anläggningstillgång är att den ska finnas inom företaget en längre tid och på så sätt generera ett ekonomiskt flöde. Syftet med en omsättningstillgång är att den ska säljas vidare, det finns sålunda inga planer på att den ska “stanna” inom företaget en längre tid
• 6. Förklara begreppen ”grundbokföring”, ”huvudbokföring” och ”verifikation” 1. Grundbokföringen och huvudbokföringen är utgångspunkten för den löpande bokföringen. I princip innehåller de samma uppgifter, det som skiljer dem åt är hur de är strukturerade. 2. 5:1 BFL grundbokföring: affärshändelserna ska kunna redovisas i registerordning, huvudbokföring = bokföring utifrån typ av affärshändelse, systematiskt ordning. 3. Verifikation = Underlaget för en affärshändelse, normalt sett en mottagen uppgift som manifesteras på ett teknikneutralt sätt, 1:2 BFL. Bevis på affärshändelse, t.ex. kvitto, ska finnas dokumenterat 5:6-7 BFL.
• 7. Förklara dubbel bokföring och hur detta appliceras på T-konton. 1. systematisering av ett företags affärshändelser, som bygger på att alla konton har två sidor, en debet- och en kredit, där varje affärshändelse ska redovisas med samma belopp varför det ska råda balans mellan debet och kredit. ebiteringen och krediteringen sker alltid i minst två konton. 2. Vid t.ex. en försäljning ska affäreshändelsen redovisas både som förlusten av en tillgång, samt ett inflöde av inkomst/intäkt, t.ex. 3. Är en tabell som används som pedagogiskt verktyg för att illustrera affärshändelser två "sidor". Debet till vänster och kredit till höger - en affärshändelse bokförs alltid i både debet och kredit med samma belopp - det ska råda balans.
• 8. På T5 använder vi fyra kontoklasser. Beskriv hur de olika kontoklasserna ökar, respektive minskar, i debet och kredit. 1. De fyra kontoklasserna är tillgångar (Ökar i debet och minskar i kredit (avslutas mot balansräkningen), Kostnader/Utgifter: Ökar i debet och minskar i kredit (avslutas mot resultaträkningen), nkomster/Intäkter: Minskar i debet och ökar i kredit (avslutas mot resultaträkningen) och Eget kapital/Skulder: Minskar i debet och ökar kredit (avslutas mot balansräkningen).
• 9. Förklara begreppet ”god redovisningssed”. 1. Både BFL och ÅRL är ramlagar och utgör endast den yttersta ramen av regelverket - alltså behövs utfyllande normer. På flera ställen i dessa lagar, t.ex. 2:2 ÅRL, nämns att god redovisningssed ska beaktas. 2. Begreppet har ingen normativ innebörd, och vad som är god redovisningssed "bestäms" därför av den kompletterade normgivningen som skapas av BFN och FI, t.ex. K3-regelverket, och av de genom de principer som har upprättats för redovisning. 3. God redovisningssed syftar till att säkerställa att redovisningen är relevant och tillförlitlig.
• 10. Vad är syftet med att upprätta en årsredovisning? Vad måste den enligt lag innehålla? 1. Syftet med en årsredovisning ge en informationskälla om företagets resultat, ställning och utveckling, till olika intressenter, t.ex. banker, ägare, konkurrenter, investerare och staten - både till interna och externa intressenter av olika slag. 2. kan också fungera som marknadsföring och locka nya intressenter 3. särskilt nämnas - är ett underlag (i periodiseringshänseende) för skatteuttag, 14:4 IL 4. syftet med just årligen - informationen är en färskvara och måste delas frekvent och löpande för att den ska ha relevans + alternativet att att t.ex. vänta till företaget upphört sin verksamhet vore opraktiskt och svårhanterligt
• 11. Förklara ”balansekvationen”. 1. Balansekvationen visar förhållandet mellan företagets tillgångar och hur företagets tillgångar är finansierade (med eget eller främmande kapital, ek/skulder), dvs förhållandet mellan balansräkningens aktiv- och passivsida som kan utläsas genom ekvationen. 2. ekvationen: T = EK + S, EK = T - S, S = T - EK
• 12. Förklara nyckeltalen ”likviditetet” och ”soliditet”. Förklara dem både i generella termer och hur de används. SEN
• 13. Förklara skillnaderna mellan en skuld och en avsättning. Beakta både definitioner och funktion. 1. En skuld är i allmänspråklig betydelse en skyldighet för ett subjekt att prestera till förmån för ett annat subjekt - definieras i K3-regelverket 2.13 som ett befintligt åtagande (1) som uppkommit till följd av inträffade händelser (2) som förväntas leda till ett utflöde av resurser innefattande ekonomiska fördelar (3). För att en affärshändelse ska redovisas som en skuld måste också erkännandekriterierna vara uppfyllda (krav på sannolikhet och mätbarhet). Här kan också nämnas principen om substans före form - dvs att skulden måste inte vara rättsligt bindande, då den ekonomiska innebörden går före skuldens legala form. 2. en avsättning definieras enligt 3:9 ÅRL som en förpliktelse hänförlig till det aktuella räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som på balansdagen är säker eller sannolik till sin förekomst, men oviss till belopp eller till den tidpunkt som den ska infrias. Man kan säga att avsättningar är sådana förpliktelser som inte uppfyller definitionen för en skuld. 3. för att skapa en rättvisande bild av företagets ekonomiska ställning är det viktigt att även ta upp avsättningar i balansräkningen, det kan t.ex. röra sig om att ett företag är inblandade i en rättslig tvist där de förmodligen kommer att betala ett skadestånd. Företaget vet dock inte om hur mycket de ska betala eller när de ska betala, då kan det inte redovisas som en skuld men det kan redovisas som en avsättning.
• 19. Hur värderas ett lager? Hänvisa till relevanta principer. SEN
• 18. Förklara begreppet ”avskrivning” både i generella termer och genom att använda ett exempel. SEN
• 15. Förklara innebörden av ”försiktighetsprincipen” både i generella termer och genom att använda ett exempel. 1. Försiktighetsprincipen innebär att man ska iaktta rimlig försiktighet när man värderar tillgångar, ÅRL 2:4 st. 1 p.3 samt K3-regelverket 2.4. 2. tillgångar får inte medvetet undervärderas och skulder inte medvetet övervärderas. Därtill ska företaget ta hänsyn till all osäkerhet och risk vid bedömningen av hur inkomster och utgifter ska redovisas och tillgångar och skulder ska värderas. Missbedömer man detta riskerar man t.ex. att skada borgenärerna genom att dela ut övervärden. Man bör vid redovisningen av en utgift redovisa den som en kostnad i resultaträkningen snarare än en tillgång i balansräkningen om det är t.ex. osäkert om tillgången sannolikt kommer tillföra ekonomiska fördelar i framtiden eller osäkert vad tillgången är värd. 3. exempel - om ett företag äger en aktiepost bör vinster då tas upp först när de realiseras och förluster redan då de befaras. 4. Annat exempel - när lägsta värdets princip används vid värdering av en omsättningstillgång till det lägsta av det historiska anskaffningsvärdet och aktuella värdet.
• 16. Förklara innebörden av ”matchningsprincipen” både i generella termer och genom att använda ett exempel. Matchningsprincipen utgör grunden för när ett företag ska redovisa en kostnad i resultaträkningen. Matchningsprincipen bygger på ett samband mellan intäkter och kostnader; kostnader som orsakar intäkter ska redovisas samtidigt som intäkter. En utgift gällande en tillgång som används flera år ska redovisas fördelat över den tid som tillgången förväntas leda till att företaget får intäkter i framtiden. Den del av utgiften som anses hänförlig till intäkter ska alltså kostnadsföras det året, som en kostnad i resultaträkningen. Resterande är en tillgång, som redovisas i balansräkningen. En kostnad redovisas först när resursen är förbrukad! 2. exempel - Ett exempel är att ett företag köper in 10 stycken träd som de ska tillverka bord av. De säljer sedan 5 bord under ett räkenskapsår, vilket motsvarar 1 träd, värdet av detta träd ska då redovisas som en kostnad i resultaträkningen. Resterande 9 träd är tillgångar, och redovisas som tillgång i balansräkningen.
• 17. Förklara innebörden av ”substans före form” både i generella termer och genom att använda ett exempel. 1. Substans före form innebär att man vid bedömningen av huruvida ett företag har en tillgång eller skuld ska ta hänsyn till “den aktuella postens underliggande ekonomiska innebörd och inte enbart till dess juridiska form”. 2. T.ex innebär det innebär detta: äganderätten eller en legal rättighet till en resurs är inte avgörande för om ett företag anses ha en tillgång. råder företaget över det ekonomiska värdet och avkastningen från en resurs under huvuddelen av den tid som resurser kan utnyttjas i företags verksamhet är den en tillgång. → OBS: gäller ej K2-regelverket!! 3. exempel - vid finansiell leasing innehar man inte äganderätten, men man ska ändå ta upp det i balansräkningen som en tillgång. Exempelvis om jag driver ett bageri och leasar ett antal kylar, ska de skrivas upp som en tillgång i balansräkningen även om jag inte innehar äganderätten till dem. Detta förutsatt att jag råder över det ekonomiska värdet och avkastningen från kylarna under huvuddelen av den tid som kylarna kan utnyttjas i bageriets verksamhet.
• 20. Förklara vad en tillgång är redovisningsrättsligt, både i generella termer och genom att använda ett exempel. 1. Det finns dels finansiella tillgångar, materiell tillgångar och immateriell tillgång. Dessa kan i sin tur även kategoriseras som antingen anläggnings- eller omsättningstillgångar. 2. Finansiell → Pengar, aktier. Materiell → Maskiner, fastigheter, lastbilar. Immateriella → Kunskap, nyttjanderätt, panträtt, patent. Kan även kategoriseras som anläggnings eller omsättningstillgångar, beroende på syftet med innehavet av tillgången. Om syftet är att den ska brukas/innehas i verksamheten är det en anläggningstillgång. Om syftet istället är att den ska säljas är det en omsättningstillgång. 3. Det saknas kriterier i ÅRL och BFL för vad en tillgång är, men K2/K3:s definition är: en resurs (1) som företaget har kontroll över (2) till följd av inträffade händelser (3) som förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden (4). Även erkännandekriterierna (sannolikhet och mätbarhet) (5). 3. exempel - En tillgång kan vara en maskin, som jag har förvärvat genom en inträffad händelse t.ex. ett köp. Maskinen producerar varor i min verkstad - den är användbar, jag kontrollerar maskinen och dess produktion och den förväntas genom min användning ge avkastning. Det är sannolikt att den kommer tillföra ekonomiska fördelar, eftersom att den producerar de varor jag säljer och den kan mätas på ett tillförlitligt sätt, genom anskaffningsvärdet.
• 2. Vad ingår i balansräkningen och vad kan utläsas ur den? 1. Balansräkningen ska enligt 3:1 ÅRL i sammandrag redovisa företagets samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital på balansdagen. 2. På aktivsidan debet redovisas tillgångar, och på passivsidan kredit redovisas skulder, eget kapital, avsättningar och obeskattade reserver. Det ska som vanligt råda balans mellan debet och kredit. 3. Balansräkningen syftar till att ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning och ur den kan en ögonblicksbild av företagets förmögenhet på balansdagen utläsas. Av balansräkningen kan således även utläsas hur företagets förmögenhet, dvs. tillgångar, är finansierade, antingen med eget eller främmande kapital.

Alla Inga Spara