Dugga 3 Biologi

Övningen är skapad 2025-02-18 av PetterMyrsj. Antal frågor: 52.




Välj frågor (52)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Flerårig växt Kan leva mycket länge, blommar varje år.
  • Totipotenta celler Växtcellerna kan dela och specialisera sig till alla typer av celler i en växt.
  • Meristem Delnings- eller tillväxtvävnad
  • Kambium Delningszonen i en stam, i träd mellan bark och ved.
  • Lignin Ämne som håller ihop cellväggens cellulosa.
  • Ettårig växt På ett år gror den, växer till, blommar, bildar frön och dör.
  • Perenna växter Fleråriga örtartade växter som övervintrar (vissnar ned) och skjuter nya skott varje år.
  • Frukt Den bildning som fröna finns inuti.
  • Pistill Det organ i en blomma där fröna bildas.
  • Ståndare Det organ i en blomma där pollenkorn bildas.
  • Pollenkorn Egentligen sporer till små handplantor, som ungefär motsvarar spermier.
  • Fruktämne Den del av pistillen som utvecklas till frukt.
  • Embryo Den befruktade äggcellen utvecklas till ett embryo som kan sägas vara en ny planta i miniatyr (grodden).
  • Pollinering Pollenkornen, ofta med vinden eller med djurs hjälp, förs över till pistillens märke. Pollenkornen gror till en pollenslang som tar sig ned genom pistillens stift.
  • Sporkapsel Växer ut från den gröna mossplantan och här bildas sporer genom meios.
  • Kloroplast Den organell i växtceller där fotosyntesen sker.
  • Tylakoider Membranblåsor inne i kloroplast. De fotokemiska reaktionerna sker här.
  • Stroma Utrymmet mellan tylakoiderna i en kloroplast. Här sker koldioxidfixeringen.
  • Proplastider Förstadie till plastider ex. i groende frön.
  • Plastider Samlingsnamn för kloroplaster och andra liknande organeller, som har andra uppgifter än fotosyntes.
  • Fotosyntes Summaformel: Koldioxid + Vatten = Kolhydrater + Syrgas
  • Amyloplast Vit underjordisk plastid som lagrar stärkelse.
  • Klorofyll Nödvändigt grönt färgämne för fotosyntes.
  • Fotokemisk reaktionsserie Med hjälp av solenergi bildas energiförmedlarna NADPH och ATP samtidigt som syret i vattnet blir till syrgas.
  • Koldioxidfixerande reaktionsserie De energiförmedlande ämnena från den fotokemiska reaktionen används till att ta in koldioxid och omvandla den till socker.
  • Rubisko Det enzym som fångar in koldioxid så att det kan bildas organiska molekyler.
  • Fotorespiration När rubisko tar in syrgas istället för koldioxid, då går fotosyntesen med förlust.
  • Calvincykeln Del av fotosyntesen där koldioxid omvandlas till socker.
  • Klyvöppning Hål i blad som kan öppnas och stängas med hjälp av rörelser i slutcellerna. Dess funktion är att ta in koldioxid till fotosyntesen med öppna gör de också att växten förlorar vatten.
  • Ljuskompensationspunkt Den ljusstyrka där fotosyntes och cellandning hos växten går jämt upp, så att nettoutbytet av koldioxid blir noll.
  • Koldioxidkompensationspunkt Den halt koldioxid i luften där fotosyntesen och andningen (cellandning och fotorespiration) går jämnt upp. Nettoutbytet av koldioxid blir noll.
  • C4-växter Dessa växter har påbyggnad på Calvincykeln som gör fotosyntesen mer effektiv. Bladen har två typer av celler, inre och yttre. I de yttre tas koldioxid upp av en förening med tre kolatomer varefter en molekyler med fyra kolatomer bildas. Koldioxiden har koncentrerats och risken för fotorespiration har minskat. Kräver mer ATP.
  • C3-växter Har enbart Calvincykeln
  • CAM-växter Växter med utbyggnad av fotosyntesen. Koldioxid tas in på natten byggs in i syror och utnyttjas på dagen för att bilda kolhydrater i fotosyntesen. Fetbladsväxter i torr miljö, minst effektiv fotosyntes.
  • Mineralnäringsämnen De grundämnen som växter behöver.
  • Begränsande faktor Det mineralnäringsämne som finns i relativt sett minst mängd för en växt.
  • Makronäringsämnen Grundämnen som växter behöver i stora mängder
  • Mikronäringsämnen Grundämnen som växter absolut behöver fast i små mängder.
  • Xylem eller veddel Rörsystem i en växt för transport av vatten och lösta mineralämnen.
  • Trakeider Långsmala vattentransporterande celler i xylemet.
  • Kärl Rymliga vattentransporterande celler i xylemet, finns hos lövträd.
  • Transpiration När vatten avdunstar från blad och andra växtdelar ovan jord.
  • Floem eller sildel Transportsystem i en växt för socker och andra organiska ämnen.
  • Silceller Levande celler utan cellkärna som bygger upp floemet.
  • Fototropism En växt reagerar på ljusets riktning. Oftast böjer sig skottet mot ljusets riktning.
  • Auxin Ett viktigt växthormon som bland annat stimulerar cellsträckning i skottet.
  • Fytokrom Ämne i växter som reagerar på rött ljus och kan styra olika händelser i växten.
  • Långdagsväxter Blommar när dagarna är långa, egentligen när nätterna är korta.
  • Kortdagsväxter Blommar när dagarna är korta, egentligen när nätterna är långa.
  • Gravitropism Att en växt reagerar på tyngdkraften - skottet växer uppåt, rötterna nedåt. Pga att stärkelsekorn omfördelas i cellerna.
  • Växthormoner Signalämnen som bildas på ett ställe i växten och har effekter på andra ställen. Mängdförhållandet är det viktigaste!
  • Tillväxtregulatorer Annat namn på växthormoner

Alla Inga

(
Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/dugga-3-biologi.12443728.html

)