Dugga 1 Biologi

Alla Inga Spara

• Aminosyra Amfolyt som består av en karboxyl och aminogrupp. Kopplas ihop med peptidbindningar.
• Polypeptid Kedja av maximalt ca 50 aminosyror.
• Enzymer Proteiner som fungerar som katalysatorer dvs påskyndar reaktioner utan att förbrukas..
• Prostetisk grupp Del av protein som inte består av aminosyror.
• Coenzym Ganska fast bunden molekyl eller jon som behövs för att ett enzym ska fungera.
• Cofaktor Löst bunden molekyl eller jon som behövs för att enzym ska fungera.
• Kolhydrat Består av kol, väte och syre.
• Monosackarid Kolhydrater som består av en enkel kedja av 3 till 7 kolatomer bundna till syre eller väte. Bildar ofta ring.
• Polysackarid Kolhydratmolekyl som består av upp till 50 sammankopplade monosackarider med syrebryggor.
• Sackaros Även kallat rörsocker, en disackarid bestående av fruktos och glukos.
• Laktos Mjölksocker som består av glukos och galaktos.
• Stärkelse Kolhydrat som består av långa glukoskedjor och fungerar som energireserv hos växter.
• Glykogen Kolhydrat som består av glukoskedjor och lagrar energi i levern och muskler.
• Lipider Opolära biomolekyler som inte är lösliga i vatten.
• Fetter Ämnen som består av 3 fettsyror bundna till glycerol med esterbindning.
• Fettsyra Organisk syra med lång kolvätekedja.
• Cellulosa Långa kedjor av glukos som tillsammans med andra sockerarter bygger på växters cellväggar.
• Disackarid Kolhydrat som består av två sammankopplade monosackarider.
• Fosfolipid Molekyl där glycerol bundit sig till fosforsyra tillsammans med alkohol i ena änden. Därför är molekylen mer vattenlik vid fosfor sidan och mer fettlik vid fettsyrorna vilket är en användbar egenskap i biologiska membran.
• Omättad fettsyra Sådan är fettsyran om det förekommer dubbelbindningar i kolvätekedjan.
• Fleromättad fettsyra Fettsyror som har minst två dubbelbindningar i kolvätekedjan.
• Mättad fettsyra Fettsyra helt utan dubbelbindningar.
• Steroid Lipidmolekyl vars skelett består av 3 sexkantiga ringar och 1 femkantig.
• Kolesterol Steroid som inte är ett hormon, är viktig för cellmembran men höga halter kan leda till åderförfettning.
• Klorofyll Grön lipid i blad som är viktigt för fotosyntesen.
• Karotenoider Gula, orangea, röda lipider som finns hos växter och djur. B.la äggula.
• Nukleotid Molekyl som består av en kvävebas, pentos och fosfatjon (er).
• Bärarmolekyler Nukleotider som samverkar med enzymer och bland annat kan överföra väteatomer och elektroner.
• ATP (adenosintrifosfat) Nukleotid och bärarmolekyl som är cellernas viktigaste energiförmedlare.
• Vätebärare Nukleotider som överför väteatomer mellan molekyler under b.la cellandning och fotosyntes.
• Biomolekyler Molekyler av ämnen som förekommer i levande organismer.
• Selektivt permeabel Egenskap hos cellmembranet som gör att endast vissa ämnen släpps igenom.
• Kärnspole Byggs upp av centrioler i djurceller och används för att transportera kromosomer under celldelningen.
• Flageller Färre längre rörliga utskott på celler.
• Växtcell Finns inte hos djurceller är ett skyddande lager utanför cellmembranet.
• Vakuol Utgör största delen hos växtceller. Här lagras ämen och avfall tas om hand. Kan även ge växter stadga.
• Cellmembran Dess viktigaste funktion är att upprätthålla olika kemisk miljö inuti respektive utanför cellen. Det består av fosfolipider.
• Mitokondrie Organell hos både djur och växter. Härstammar från bakterier. Här bildas energiförmedlaren ATP och citronsyracykeln sker.
• Kloroplast Organell hos växter. Härstammar från bakterie. Här sker fotosyntesen vilket gör att växter kan tillverka kolhydrater.
• Endoplasmatiska nätverket Här sker tillverkning och transport av nya ämnen i cellen. I det slätet området tillverkas b.la lipider och i det sträva bearbetas proteiner.
• Golgiapparaten Del av endoplasmatiska nätverket. Här bl.a lagras och transporteras ämnen.
• Lysosomer Organell som kan bryta ned skadade organeller och utföra programmerad celldöd.
• Endoplasmatiska systemet Membransystem inuti cellen som består av endoplasmatiska nätverket, golgiapparaten, lysosomer samt kärnmembranet.
• Fria radikaler Atomer eller molekyler med minst en oparad elektron vilket gör dem mycket reaktiva och skadliga för cellen.
• Cellskelett Består av proteintrådar inuti i cellen och ger den bestämd form samt förmåga att röra sig.
• Mikrotubuli (tubulin) Del av cellskelettet och ger form, stadga samt fungerar som "räls" när ämnen och organeller transporteras inom cellen.
• Aktin Protein som bygger upp mikrofilament i cellskelett. Därifrån för cellen sin form och även bidrag till rörelse.
• Lamin Intermedimiärt filament i cellskelettet som ser till att organeller befinner sig på bestämda platser.
• Keratin Intermediärt filament som bygger upp naglar och hår.
• Cilier Många kort rörliga utskott på cellen.
• Diffusion Ett löst ämne sprider sig spontant i gas eller vätska.
• Passiv transport Transport genom proteinkanal i cellmembran från högre till lägre koncentration. Processen kräver ingen energitillförsel.
• Osmos Vattnets rörelse genom ett cellmembran från högre vattenkoncentration till lägre.
• Aktiv transport Transport av ämnen genom cellmembranet från lägre till högre koncentration. Här krävs energitillförsel med hjälp av proteinpumpar.
• Membranpotential Aktiv transport leder till att det blir olika jonkoncentration på olika sidor om cellmembranet vilket gör att cellens inre blir något negativt laddad.
• Exocytos En membranblåsa bildas och transporteras till cellmembranet och sammansmälter för att blåsans innehåll ska tömmas utanför cellen.
• Endocytos Cellmembranet sträcker ut podier som omsluter en partikel utanför cellen. Fagocytos = fasta partiklar, Pinocytos = vätskedroppar.
• Akvaporiner Speciella proteinkanaler för vatten
• Vattenpotential Tryck och koncentration som påverkar vattnets rörelse vid osmos
• Receptor Mottagarmolekyl på cellens utsida som signalämnen binder till vilket skickar en signal till cellens insida.
• Sekundära budbärare Molekyler som överför en signal från receptorn till t.ex ett enzym eller DNA-avsnitt.
• Steroid Steroider kan tränga igenom cellmembranet då de är lipider och inne i cellen binder de till en receptor för ändrad genaktivering.

Alla Inga Spara