DSS Dodos2 Klinisk nutrition (fyll i lucka)

Alla Inga Spara

• Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med en måttlig halt fett.
• Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med högt smältbart protein.
• Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med en relativt låg halt fibrer.
• Vid akut diarré (gastroenterit) vill vi ge ett foder med lämpliga nivåer (över minimibehovet) av K, Na, P (elektrolyter).
• Vid akut diarré (gastroenterit) kan man eventuellt ge tillskott av glutamin i fodret.
• Vid kronisk diarré vill vi ge ett foder med relativt låg halt fett.
• Vid kronisk diarré kan man eventuellt ge omega-3 tillskott.
• Vid kronisk diarré kan fibrer vara fördelaktigt.
• Vid kolit vill vi ge ett foder med måttligt energiinnehåll.
• Vid kolit vill vi ge ett foder med medel till högt proteininnehåll.
• Vid kolit vill vi ge ett foder med en måttlig halt fett.
• Vid kolit vill vi ge ett foder med högt eller lågt innehåll av fibrer (beroende på patientens kliniska svar).
• Vid gastrit vill vi ge ett foder med måttlig halt protein.
• Vid gastrit vill vi ge ett foder med en måttlig halt fett.
• Vid gastrit vill vi ge ett foder med Cl, K, Na (elektrolyter), (viktigt att komma över miniminivå)
• Vid gastrit är våtfoder att föredra.
• Vid pancreatit (hund) vill vi ge ett foder med en fetthalt på <10% av TS.
• Vid pancreatit (hund) vill vi ge ett foder med en proteinhalt på ca 15-30% av TS.
• Vid pancreatit (katt) vill vi ge ett foder med en fetthalt på ca 15-25% av TS. (lägre vid övervikt/hypertriglyceridemi
• Vid pancreatit (katt) vill vi ge ett foder med en proteinhalt på ca 30-40% av TS.
• Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med högt energiinnehåll.
• Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med måttlig fetthalt.
• Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med hög kolhydrathalt.
• Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med måttlig proteinhalt.
• Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med ökad mängd vattenlösliga vitaminer.
• Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med ökad mängd fettlösliga vitaminer.
• Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med lägre halter Cu, I (mineraler).
• Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med högre halter vitamin C, vitamin E, zink (antioxidanter).
• Vid leversjukdom vill vi ge ett foder med tillskott av silymarin och SAMe då detta kan vara fördelaktigt.
• Vid höga levervärden vill vi inte ge lever -foder.
• Vid höga levervärden kan det vara lämpligt att ge GI -foder.
• Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med relativt högt energiinnehåll.
• Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med måttlig- lite högre proteinhalt.
• Vid hepatisk lipidos är tillräckliga mängder arginin och taurin viktigt!
• Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med relativt hög kaliumhalt.
• Vid hepatisk lipidos vill vi ge ett foder med relativt låg kloridhalt.
• Vid hepatisk lipidos har L-karnitin visat god effekt.
• Vid portosystemiska shuntar (PSS) vill vi ge ett foder med relativt högt energiinnehåll.
• Vid portosystemiska shuntar (PSS) vill vi ge ett foder med relativt högt kolhydratinnehåll.
• Vid portosystemiska shuntar (PSS) vill vi ge ett foder med lågt proteininnehåll.
• Vid portosystemiska shuntar (PSS) kan vegetabiliskt- eller mjölkprotein vara bättre.
• Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med låga nivåer Na och Cl.
• Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med K, Mg (elektrolyter).
• Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med taurin och L-karnitin tillsatt.
• Vid hjärtsjukdom kan det vara bra med omega-3 tillskott.
• Vid hjärtsjukdom vill vi ge ett foder med hög kvalitativt protein.
• Låga halter av taurin är kopplat till dilaterad kardiomyopati (DCM) hos katter och vissa hundraser.
• Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med högt energiinnehåll.
• Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med ökat innehåll omega-3.
• Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med lite lägre proteinhalt.
• Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med hög palatabilitet då ofta inappetenta patienter.
• Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med lågt P innehåll.
• Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med högre K innehåll.
• Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med lägre NaCl innehåll.
• Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med relativt hög halt lösliga fibrer.
• Vid njursjukdom är ett våt -foder att föredra.
• Vid njursjukdom vill vi ge ett foder med högre halt vitamin B.
• Vid njursjukdom vill vi eventuellt ge ett foder med högre halt vitamin D.
• Vid struvitsten vill vi ge ett foder med lågt proteininnehåll.
• Vid struvitsten vill vi ge ett foder med lågt P innehåll.
• Vid struvitsten vill vi ge ett foder med lågt Mg innehåll.
• Vid struvitsten vill vi ge ett foder som ger ett svagt surt urin-pH.
• Vid struvitsten vill vi ge ett foder med högt vatteninnehåll.
• Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med högt vatteninnehåll.
• Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med relativt högt proteininnehåll.
• Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med tilräcklig mängd vitamin B6.
• Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder med relativt lågt Ca och P innehåll.
• Vid kalciumoxalatstenar vill vi ge ett foder utan vitamin D och C tillskott.
• Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med högt vatteninnehåll.
• Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med relativt lågt proteininnehåll.
• Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med lågt purininnehåll.
• Vid purin- och cystinstenar vill vi ge ett foder med relativt lågt Na innehåll.

Alla Inga Spara