Dp 9

Klaffar i venen som inte artärer har backventiler

Glatt muskulatur i arteriol som kan klämma åt sfinkter

Hjärtat ligger inneslutet i en: hjärtsäck

musklen hjärtat består till störst del av: hjärtmuskelvävnad

de stora hjärtklaffarna (ser ut som segel) segelklaff

segelklaff mellan vänster förmak och kammare bicuspidalisklaff

Fickklaff ut till aorta aortaklaff

Fickklaff ut till lungartären pulmonalisklaff

Segelklaff mellan höger förmak och kammare tricuspidalisklaff

Cell som kan bilda spontan aktionspotential i hjärtat hjärtmuskelcell

I hjärtat där aktionspotential sker spontant sinusknutan

Skiva som skiljer förmak från kammare bindvävsskiva

Ombildade muskelceller som kan leda aktionspotential AV-knutan

Hålet i hjärtats bindvävsskiva har ett hål för: his-bunt

Mått på hur aktionspotential sprider sig över hjärtat EKG

Hjärtat vilar diastole

Hjärtat kontraherar systole

Celler som sprider aktionspotential snabbt retledningsceller

Na+ rusar IN depolarisering

K+ rusar UT repolarisering

Hjärtmuskelceller med läckagekanaler som hjälper nå tröskelvärde pacemakerceller

Anledning till fördröjning i hjärtmuskelns aktionspotential efter depolarisering öppnas Ca2+ kanaler under lång tid, kalcium rusar in

His-bunt består av purkinjefibrer

(EKG kurva) spridning av aktionspotential i förmak P

(EKG kurvan) fördröjning P-Q

(EKG kurvan) depolarisering, spridning över kamrarna Q-R-S

(EKG kurvan) ingen spridning, fortfarande depolarisation S-T

(EKG kurvan) repolarisation, kalium rusar ut T

annat ord för av-knuta AV-nod

epitelceller i kapillär endotel

lymfa rinner igenom lymfknutor

aortabågen arcus aorta

kranskärl arteria coronaria

artär från aorta till vänster arm a. subclavia sinister

artär från aorta till höger arm a. subclavia dexter

höger halspulsåder a. carotis communis dexter

vänster halspulsåder a. carotis communis sinister

stam innan artären grenar sig (arm/huvud) truncus brachiocephalicus

artär till skallben som förser hjärnan med blod a. carotis interna

artär som förser (ansiktet) med blod a. carotis externa

artär mellan sidoutskottet på cervikalkotorna a. vertebralis

”ringen” under hjärnan circulus arteriosus cerebri

artär överarmen a. brachialis

artär radius a. radialis

artär ulna a. ulnaris

stam för artär lever magsäck mjälte truncus coeliacus

artär njure a. renalis

artär till tunntarm bukspottkörtel högra delen av tjocktarmen a. mesenterica superior

artär till tjocktarm vänstra den ändtarm a. mesenterica inferior

artär vid bäcken a. ilica communis

artär överben a. femoralis

artär tibiabenet a. tibialis posterior

artär vid fotrygg a. dorsalis pedis

undre hålven vena cava inferior

övre hålven vena cava superior

leverven venae hepatica

ven vid bäcken vena ilica (externa/interna)

portven vena portae

ven från huvudet vena jugularis

Ven under nyckelben vena subclavia

stora vänstra lymfstammen ductus thoracicus

finns i lymfknutor lymfocyter

brässen thymus

mjälte lie

fett som lymfan transporterar kylomicroner

1/2 faktorer som bestämmer blodtryck hjärtminutvolym

motstånd när blodet går igenom arterioler perifier resistans

hur ihopdragna musklerna i arteriolerna är kärldiameter

hur man ökar hjärtminutvolym hjärtfrekvens, volym blod/slag

slutet på hjärtats vilofas enddiastolisk volym

slutet på hjärtats kontraktionsfas endsystolisk volym

slagvolym påverkas mest av venöst återflöde

venöst återflöde beror på (2 saker) skelettmuskelpump, venernas diameter

när blodtrycket faller måste det höjas blodtrycksreflex

får signaler om hjärtat, sitter i medulla oblongata cirkulationscentra

receptorer för cirkulationscentra baroreceptorer

reglerar blodvolym långsiktig blodtryckreglering

ADH, aldosteron och törstcentra stimuleras av detta hormon angiotensin 2

”kissa-mindre” hormon ADH

spara natrium hormon aldosteron

startar processen att tillverka angiotensin 2 angiotensinogen

enzymet som startar processen till angiotensin 2 renin

lägre blodvolym betyder att vi behöver tillverka angiotensin 2

klipper angiotensin 1 —> 2 ACE angiotensinconvertingenzym

systemet som ökar blodvolym och blodtryck RAAS

blodplasma består av 92% vatten 7% protein albumin och näringsämnen

största delen av proteinet i blodplasman albumin

albuminets uppgifter transporterar fettlösliga ämnen, är kolloidosmotiskt och styr den kolloidosmotiska kraften

proteiner som koagulerar blod, bildas i levern koagulationsproteiner

albumin bildas i hepar

antikroppar immunglobuliner

röda blodkroppar erytrocyter

vita blodkroppar leukocyter

blodplättar (cellfragment) trombocyter

erytrocyterna bildas i röd benmärg

innan erytrocyt är den en erytroblast

protein i erytrocyt hemoglobin

omogen erytrocyt retikulocyt

vita blodkroppar som dödar gamla erytrocyter makrofager

hemoglobinmolekyl består av 4 peptidkedjor med 1 hem i varje

grundämne i hem som binder syre järn (en hem binder en syremolekyl)

stimulerar produktion av erytrocyter erytropoetin

gult färgämne som bildas av döda erytrocyter bilirubin

blodstillning hemostas (koagulerat blod)

3 faktorer som gör hemostas kärlkontraktion trombocytplugg koagulation

vad ska ske när vi vill stoppa en blödning trombos

trombocyter som tillverkats och börjar mogna på visst sätt i benmärgen megakaryocyt

megakaryocyten släpper av små bitar som blir trombocyter

glatt muskulatur som drar samman ett blodkärl vid hemostas vasokonstriktion

icke aktiverad trombocyt till aktiverad träffar på kollagen i bindväv och får bläckfiskarmar

förstastadieprotein som bildas av vitamin K i levern vid hemostas fibrinogen

2 bitar på fibrinogen klipps av och bildar fibrin

fibrin sätter ihop sig och fångar upp blodceller och bildar koagulation fibrinnätverk

enzym som klipper fibrinogen till fibrin trombin

trombin i inaktiv form protrombin, aktiveras till trombin med faktor X

kroppen bryter ner fibrin efter färdig koagulation fibrinolys

ett protein som är formad som hummer utan ben antikropp

den delen på cell/bakterie/virus som antikropp fastnar på antigen

fel blod till fel blodgrupp kan leda till agluttination

om du har D-antigen är du Rh+ annars Rh- Rh-systemet

övre luftvägar munhåla näshåla svalg

nedre luftvägar strupe luftstrupe bronker lungor

näshåla cavum nasi

munhåla cavum oris

svalg pharynx

vi använder de övre luftvägarna för att ventilera

hålrum i pannben och längre bak bihålor

i bihålorna tillverkas detta som gör att bronkiolerna bildas kvävemonoxid

bihålor i frontalloben sinus frontalis

bihålor i överkäkens ben sinus maxillaris

mjuka gomen pallatum molle

struphuvud larynx

luftstrupe trachea

ovanför och nedanför stämbanden glottis

struplock på glottis epi-glottis

”diskmedel” i alveolerna som gör att de inte sjunker samman surfaktant

inandning inspiration

utandning expiration

den viktigaste inandningsmusklen diafragma

lungorna är som en ballong

lungsäck pleura

blad som är fastklistrat på lungan på lungsäcken viscerala bladet

mellanrummet mellan lungsäckens två blad intrapleurala rummet

bladet längst ut (lungsäcken) partiella bladet

anledning till att lungorna alltid är utspända lägre tryck i intrapleurala rummet

andra andningsmuskler yttre interkostalmuskler

varför drar lungan ihop sig elasticitet

muskler vid forcerad utandning bukmuskler inre interkostalmuskler

hur mycket luft som gick in och ut i ett andetag tidalvolym

hur mycket luft man kan byta ut totalt i lungorna vitalkapacitet

gammal luft i trochea döda rummet

syrets andel av trycket partialtryck för syre

partialtryck i alveol 13.3 kPa

partialtryck i blodplasma 5, 3 kPa

partialtryck koldioxid 6, 1 kPa

andningscentra finns i medulla oblongata

receptorer i m.o som mäter CO2 halt i blodet centrala kemoteceptorer

andra kemoteceptrorer ute i kroppen perifera kemoteceptorer

energi vi har om vi inte rör oss basalmetabolism

energi som går till värme i mag/tarm matens termogena effekt

rak fettsyra mättad fettsyra

fettsyra med en böj enkelomättad fettsyra

fettsyra med FLERA böjar fleromättad fettsyra

fettsyror vi måste få in via föda essentiella fettsyror

aminosyror kroppen inte kan tillverka själv essentiella aminosyror

protein som innehåller essentiella aminosyror i tillräcklig mängd fullvärdigt protein

vete råg havre ris ceralier

kroppsvikt/längd^2 BMI

grundämne (stjärnstoff) mineraler

mineraler är viktiga för osmolaritet, skelett, membranpotential

njurarna omvandlar D3 till kalcitriol, säger till tarmen ta upp mer kalcium

viktigt för erytrocyter och bildning av DNA/RNA folsyra/folat

brist på detta kan leda till perniciös anemi B12

behövs för att B12 ska absorberas intrinsic factor

mineral som behövs för sköldkörtelhormon T3 T4 jod

enzym i saliv som spjälkar stärkelse till maltos amylas

gör att proteiner koagulerar HCl (saltsyra)

enzym som klipper protein till kortare kedjor pepsin

finns i galla bilirubin, gallsalter

i bukspott finns vätekarbonat enzymet lipas amylas

bukspottet skickar ut enzymer som klipper aminosyror trypsin chymotrypsin (klipper på vissa ställen) karboxipeptidas aminopeptidas (klipper från varsin ände)

spjälar sönder sackaros till fruktos + glukos sackaras

spjälkar sönder laktos till galaktos + glukos laktas

spjälkar sönder maltos till glukos maltas

spjälkar sönder det sista av aminosyror i tunntarmen peptidaser

tarmludd villi

på villi sitter microvilli

tjocktarm drar tillbaka vätska förpackning

bakterier i tjocktarmen som bildar vitamin B och K

matstrupe esophagus

tolvfingertarm duodenum

tunntarm jejunum/ilium

tjocktarm kolon

bukspottkörtel pancreas

lever hepar

”tugga knåda” mekanisk bearbetning

tillverka matspjälkningsvätskor produktion, sekretion av enzymhaltiga matspjälkningsvätskor

klippa sönder makromolekyler enzymstisk spjälkning av näringsämnen

ta upp spjälkad mat till blodet absorption

mag/tarmkanals nätverk av nervceller enteriska nervsystemet

innersta lagret i tarmen mucosa

lager 2 i tarmen submucosa (bindväv)

3 e lagret i tarmen miscularis (muskellager)

yttersta lagret i tarmen serosa

drar ihop sig och gör tarmlumen mindre ringmuskler

drar ihop sig och tarmlumen blir större längsmuskler

bukhinna peritoneum

tarmkäx mesenterie

öronspottkörtlar grandula parotis

slemämne i saliv mucin

sväljningsmusklerna styrs i CNS

när man tuggar färdigt trycks maten mot: och medulla oblongata styr sväljning mjuka gomen

muskelrörelse som trycker ner mat i matstrupe peristaltiska muskelrörelser

magsäck ventrikel

övre magmun cardia

nedre magmun pylorus

muskelrörelse som ger portioner från pylorus till duodenum peristaltisk muskelrörelse (stor omblandning, knåda)

allt sekret som bildas i magslemhinna och töms i ventrikel magsaft

saltsyreproducerande celler parietalceller

pepsinogenproducerande celler huvudceller

gör pepsinogen aktivt HCl

nervimpuls i magsäcken gör att: bildas gastrin histamin

gör att HCl bildas kontraktion i magsäcken

skickar aktionspotential att tömma magsäck var 20:e sekund glatt muskulatur pacemakerceller

magsäcken känner av peptider magsäckstömning ökar

basiskt ämne i bukspott vätekarbonat

många och korta kedjor aminosyror polypeptider

emulgeringsmedel i galla gallsalter

celler som tillverkar vätekarbonat celler i utförsgången

sinnesceller i pancreas avger hormonet sekretin

celler i pancreas som avger enzym som ska spjälka fett kolhydrater protein körtelceller

celler i duodenum avger hormonet: som känner av fettsyror och peptider CCK

hepar gör detta med fettlösliga ämnen vattenlösliga

leverceller runt sinusoiden hepatocyter

makrofager i sinusoiden kupfferceller

tarminnehåll kymus

mindre fettdroppar miceller

fettdroppe med proteinkappa kylomicron

blindtarm ceacum

blindtarmsbihang appendix veriformis

tjocktarmen jobbar i dessa rörelser segmenteringsrörelser

rörelser bakåt i tjocktarmen för att få upp mer vatten massrörelser

avföringsreflex gastrokoliska reflexen

tarmtömning defekation

njure ren

urinledare ureter

urinblåsa vesica urinaria

urinrör urethra

artär till njure arteria renalis

njurven vena renalis

njurbäcken pelvis renalis

njurbark cortex renalis

njurmärg medulla renalis

Muskel i urinblåsa detrusomuskel

glatt muskulatur i urinblåsa inte sfinkter

yttre muskulatur vid urinöppning som vi kan styra yttre sfinkter

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut