Cell & vävnad LAID03

Alla Inga Spara

• Cell/Vävnad Livets grundläggande enhet. När (C) dem arbetar tillsammans för att utföra samma funktion bildar vävnad, som kan vara t.ex. muskelvävnad eller nervvävnad.
• Atom Den minsta enheten av ett grundämne, bestående av protoner och neutroner i en kärna med elektroner som cirkulerar runt den. Atomer bygger upp alla ämnen och levande organismer.
• Elektron En negativt laddad partikel som rör sig runt atomens kärna. De (E) är viktiga för kemiska reaktioner.
• Proton En positivt laddad partikel i atomens kärna. Antalet (P) bestämmer vilket grundämne atomen tillhör.
• Neutron En partikel utan laddning som också finns i atomens kärna. De (N) hjälper till att stabilisera kärnan.
• Molekyl När två eller fler atomer binds samman bildar de en molekyl, som kan vara enkel (t.ex. syre, O₂) eller komplex (t.ex. DNA).
• Aminosyra Byggsten för proteiner. Det finns 22 olika och deras olika kombinationer skapar alla kroppens proteiner.
• Protein Stora molekyler som består av långa kedjor av aminosyror. De utför många funktioner i kroppen, från att bygga upp celler till att fungera som enzymer.
• DNA En molekyl som innehåller den genetiska koden för alla levande organismer. Deoxiribonukleinsyra bestämmer våra arvsanlag.
• RNA En molekyl som överför information från DNA och hjälper till att bygga proteiner i cellen, Ribonukleinsyra
• Cellmembran Tunn hinna som omger cellen och fungerar som en barriär. Den släpper in näring och släpper ut avfallsämnen.
• Cellvätska (Cytoplasma) En geléaktig vätska inuti cellen där alla organeller och proteiner flyter och många kemiska reaktioner sker.
• Organell Små strukturer i cellen som har olika funktioner, som att producera energi (mitokondrier) eller tillverka proteiner (ribosomer).
• Nucleus Cellens "hjärna" där DNA finns. Den styr cellens aktiviteter och lagrar genetisk information.
• Mitokondrie Cellens "kraftverk" som producerar energi i form av ATP från sure och kolhydrater, som cellen använder för sina aktiviteter.
• Ribosom Liten struktur i cellen som ansvarar för att sätta ihop aminosyror till proteiner.
• Intercellulärsubstans Material mellan cellerna i en vävnad, som ger stöd, skydd och hjälper celler att kommunicera.
• Grundsubstans Den geléliknande delen av intercellulärsubstansen, fungerar som en stötdämpare och hjälper till att transportera näringsämnen.
• Kollagen Ett starkt, fiberaktigt protein som ger stadga och stöd i bindväv och andra vävnader.
• Elastin Ett elastiskt protein som gör vävnader töjbara, som huden och blodkärlen.
• Tät/Lucker bindväv Bindväv med täta fiberstrukturer (ger styrka) eller löst packade fibrer (ger flexibilitet).
• Hyalint brosk/Fibröst brosk Hyalint brosk är glatt och skyddar leder, medan fibröst brosk är starkt och används där det krävs mycket hållfasthet.
• Rörben Långa ben och används för rörelse (t.ex. lårben), medan platta ben (t.ex. skallben) skyddar inre organ.
• Spongiöst ben Svampig ben är poröst och lätt/ tätt ben och ger styrka.
• Benmärg Finns inuti benen och producerar blodceller som röda och vita blodkroppar.
• Epifys Benets änddel där det ansluter till andra ben. är skaftet på ett långt ben.
• Epifysplatta En tillväxtzon mellan epifys och diafys där benet växer hos barn och ungdomar.
• Benhinna (Periost) Hinna som täcker benet och ger näring till det samt skyddar och hjälper till vid läkning.
• Synovialled En led som tillåter stor rörelse och innehåller ledvätska som smörjer leden, t.ex. knäled.
• Fibrös led En led där ben hålls ihop av fibrös vävnad och som oftast inte tillåter rörelse, som suturerna i skallen.
• Broskled En led där benen är sammanfogade med brosk, som mellan ryggradens kotor.
• Tvärstrimmig (skelett) muskel Viljestyrd muskel med tvärgående ränder, fäster vid skelettet och möjliggör rörelse.
• Neuron Nervcell som skickar elektriska impulser i kroppen för att överföra information.
• Soma Cellkroppen hos ett neuron, där cellens kärna och största del av cytoplasman finns.
• Axon Lång utskjutande del av neuronet som skickar signaler till andra celler.
• Dendrit Kortare utskott från neuronet som tar emot signaler från andra celler.
• Synaps Kontaktpunkten där signalen överförs från ett neuron till nästa cell.
• Motorneuron Nervcell som överför signaler från centrala nervsystemet till muskler, vilket gör att vi kan röra oss.
• Motorisk enhet Ett motorneuron och alla de muskelfibrer det styr. Större motoriska enheter innebär starkare men mindre precisa rörelser.
• Fusiform muskel Muskler som är spolformade och tillåter snabb rörelse
• Vävnad Flera celler sitter ihop tillsammans som har liknande utseende och samma egenskaper. Olika vävnader bygger sedan upp organen och kroppsdelarna. Kroppens vävnader kan delas in i fyra grupper: epitelvävnad.
• Diafys Skaftet på ett långt ben.
• Kompakt ben Tätt ben och ger styrka.
• Platta ben Ben (t.ex. skallben) som skyddar inre organ.
• Pennat muskel Muskler som är fjäderformade och har mer styrka men mindre rörelseomfång.

Alla Inga Spara