biologi prov ekologi

Alla Inga Spara

• Hur fungerar fotosyntesen? Ljusenergin från solen omvandlas till kemiskt bunden energi i kolhydrater, alltså CO2 + H2O + ljus – syre + glukos
• Vad är cellandning? Kolhydraternas energi som frigörs, glukos + syre förbränns till kemisk energi (ATP).
• Vad är klorofyll? Det gröna färgämnet som gör växterna gröna. Klorofyll fångar bl.a upp solljus alltså hjälper det till med fotosyntesen.
• Hur kommer jorden att påverkas av kalhuggningen av regnskog? Mindre regnskog betyder mindre syrgasproduktion. Det blir även ökad halt av CO2 eftersom färre träd tar upp CO2, därefter kan det bli en förstärkt växthuseffekt.
• Vad är glukos? Används som byggstenar, träden använder detta som byggmaterial för att växa alltså bilda cellulosa. Glukos bildas i kedjor och det är koldioxiden som bildar glukos.
• Kretslopp Ett kretslopp är när något går runt och runt i en ständig cykel eller återkommer igen och igen.
• Biologisk mångfald Ett område med många olika naturtyper, arter och stor genetisk variation inom arter.
• Ekosystem Olika system i naturen som hänger ihop exempelvis djur samt växter osv, i princip allt levande. Organismsamhället (det levande, biotiska) tillsammans med det icke levande (abiotiska) inom ett begränsat område.
• Ekologi Vetenskapen som behandlar samspelet mellan organismer och den miljön de lever i.
• Biosfären Där allt liv existerar på jorden, ett enda stort ekosystem. Biosfären existerar av litosfären (jord, berggrund), atmosfären (luft) och hydrosfären (vatten).
• Biom Distinkt (separata/skarpa gränser) skilda miljöer av abiotiska faktorer som i sin tur består av flera ekosystem.
• Abiotiska miljöfaktorer Miljöfaktorer som beror på sådant som inte är levande t.ex temperatur, pH, nederbörd, lufttryck, jordmån, fuktighet osv.
• Biotiska faktorer Levande organismer som påverkar andra levande organismer/arter genom predation (rovdjur påverkar bytesdjur).
• Toleransområde Olika organismer har olika toleransområden för olika abiotiska faktorer, alltså hur väl organismen är anpassad. Optimumet är där organismen trivs som bäst
• Utanför optimum Organismer som har dålig anpassning för en viss abiotisk faktor utsätts för stress.
• Begränsade resurser Miljöfaktorer som påverkar en organisms överlevnad (biotiska eller abiotiska) och som inte räcker till hur många som helst. Exempelvis mat, vatten, solljus, boplatser osv.
• Resurs Något som används av levande organismer för att överleva och växa. Resurser kan vara allt från mat och vatten till boplatser och skydd.
• Det som leder till konkurrens Konkurrens kan ske mellan arter eller inom samma art och det är en kamp om resurser.
• Habitat Innebär det område och den miljö en organism lever i.
• Nisch Det specifika levnadsområdet och beteende som en viss art anpassat sig till.
• Population Individerna av en viss art inom ett visst område. Populationens storlek och livskraft påverkas av olika miljöfaktorer som exempelvis mängden resurser.
• Miljöns bärförmåga Hur stor population ett visst områdes resurser räcker till/för.
• S-formad tillväxtkurva Populationen stabiliseras kring områdets bärkraft.
• J-formad tillväxtkurva Populationen växer exponentiellt kraftigt över områdets bärkraft och kraschar.
• Täthetsberoende Resurser som mat, boplatser, vatten m.m. är beroende av populationens storlek.
• Täthetsoberoende Vissa miljöfaktorer är oberoende av hur tät en population är ex. Klimatet/väder, pH, jordmån är oberoende.
• Cyklisk variation En population av bytesdjur (ex snöhare) växer sig stor, en predator (lodjur) drar nytta av detta och ökar i antal, populationen av bytesdjur minskar, predatorerna minskar och så går det runt igen.
• Invasiva arter Arter som sprider sig och etablerar sig i nya områden/ny miljö. Anpassningen sker på bekostnad av andra arter. Invasiva arter kan ha stor påverkan på ekosystem (samspelet/interaktionen med andra arter). De kan även sprida sjukdomar och parasiter ex. Kräftpest. Invasiva arter kan även vara en faktor för utrotning av andra arter.
• Risk för utrotning Om en populations storlek når farligt låga nivåer finns det risk att arten utrotas (lokalt i ett ekosystem eller helt och hållet, globalt).
• Vad leder till utrotning av arter? Klimatförändringar, habitatförlust, nya arter (invasiva arter), konkurrens/predatorer, försurning, mänsklig påverkan, begränsade resurser, naturligt urval, övernyttjande av resurser, föroreningar och mycket mer.
• Organismsamhälle En samling arter som alltid brukar finnas i en viss miljö ex. Svensk insjö eller alla populationer av samma arter inom ett begränsat område ex. Just den här insjön (mer specifikt).
• Nyckelart En art som har väldigt stor påverkan på andra arter i sin omgivning (direkt eller indirekt). De är viktiga för att upprätthålla strukturen i organismsamhället. Om en nyckelart försvinner sker stora förändringar i organismsamhället ex. Havsutter-kelpskog.
• Symbios Är en art som är beroende av en annan art för sin överlevnad/framgång. Finns fem varianter.
• Konkurrens Organismer “tävlar” om begränsade resurser som kan ske mellan arter eller inom arter. Ex kronhjortar som slåss om honor.
• Betande En art lever på att äta av en annan art utan att döda den. Ex växt och bladlöss.
• Predation En art som lever av att döda och äta individer av en annan art. Ex lodjur och skogshare.
• Parasiitism En organism som lever i eller på en annan levande organism och tar sin näring från denna samtidigt som den orsakar skada. Ex. Parasitsvamp på myra.
• Mutualism Ett samarbete mellan två arter som gynnar båda, ex. Människa och hund.
• Kommensalism En art som utnyttjar en annan art för överlevnad, en den andra arten påverkas inte. Ex fågelbo i träd.
• Producenter Växter, alger och blågröna bakterier använder solens energi för fotosyntes (CO2 + H2O + energi = Kolhydrater (socker) + O2) Producenter skapar organiskt material (lever/har levt) från icke organiskt material (icke levande)
• Konsumenter Organismer som måste leva av andra organismer (organiskt material). Producenterna gör det möjligt att överföra energi till konsumenterna.
• Näringskedja Är alltid linjär, flöder uppåt. Den illustrerar hur energi flöder mellan organismer.
• Trofisk nivå Vilket steg i näringskedjan/väven som en organism befinner sig i. I varje steg alltså trofisk nivå omvandlas 90% av energi till värmeenergi, resten används för att bygga upp organismer i nästa trofiska nivå.
• Näringspyramid En modell som visar hur biomassan (och därmed energin) minskar för varje trofisk nivå.
• Biomassa Mängden levande organiskt material i ett ekosystem.
• Näringsväv En näringsväv består av flera olika näringskedjor och illustrerar förhållanden mellan arter (vem äter vem?). OBS: Förenklingar av verkligheten förklarar endast predation, konkurrens och betande.
• Kaskadeffekter Uppstår i ekosystem som en händelsekedja när något förändras. Andra organismer påverkas direkt eller indirekt av förändringen.
• Kolets kretslopp CO2 i luft och vatten binds dåav producenter till organiskt material genom fotosyntes. Konsumenter “äter” producenter och frigör sedan CO2 genom cellandning <-- snabbkretslopp. Konsumenter och producenter dör och bryts ned, över lång tid bildas kol, olja, gas och kalksten. Kalksten vittrar sönder och CO2 frigörs. Stenkol, olja och gas förbränns och frigör CO2 <-- Långsamt kretslopp
• Vad gör producenterna Producenter gör fotosyntes där de använder sig av oorganiskt material såsom vatten, CO2 och solljus till att göra organiskt material såsom kolhydrater/glukos.
• Nämn olika konsumenter konsument, förstahands, tredjehands osv och toppkonsument

Alla Inga Spara