Biologi Prov 1 (Ekologi) (Kattedralskolan Lund)

Alla Inga Spara

• Tre domäner Alla organismer delas in i tre domäner: Arkeér, Eubakterier och Eukaryoter.
• Arkeér (prokaryot) Enkla, encelliga organismer utan cellkärna, ofta funna i extrema miljöer.
• Eubakterier (prokaryot) Vanliga bakterier, också encelliga och saknar cellkärna, de finns nästan överallt.
• Eukaryoter Organismer med cellkärna, inkluderar växter, djur, svampar och protister.
• Fem riken Liv delas in i fem riken: Bakterier, Protister (enkla eukaryoter), Växter, Svampar och Djur.
• Bakterier Encellig prokaryot organism, många är viktiga för nedbrytning och näringscykler.
• Enkla eukaryoter (protister) Oftast encelliga eukaryoter som lever i vattenmiljöer, exempelvis alger.
• Växter Flercelliga eukaryoter som utför fotosyntes för att producera energi.
• Svampar Eukaryoter som bryter ner organiskt material och absorberar näringsämnen.
• Djur Flercelliga eukaryoter som är heterotrofer, de får energi genom att konsumera andra organismer.
• Autotrofer Organismer som kan producera egen energi, exempelvis växter och vissa bakterier.
• Heterotrofer Organismer som får energi genom att äta andra, inklusive djur, svampar och vissa bakterier.
• Ekosystem Allt levande och icke-levande i ett område/ habitat under en viss tid.
• Organisationsnivåer Nivåer av biologisk organisation, från individ till ekosystem.
• Individ En enskild organism.
• Population En grupp individer av samma art inom ett område.
• Organismsamhälle Flera populationer av olika arter som lever i samma område.
• Abiotiska faktorer Icke-levande delar av ekosystemet som klimat och mark, det kan vara temperaturen, salthalten osv. Påverkar organismer.
• Biotiska faktorer Levande delar av ekosystemet som växter och djur. Som också påverkar andra organismer. Det kan vara konkurrens mellan organismer.
• Optimumkurva Graf som visar en organisms prestation vid olika miljöförhållanden. Som temperatur där den har ett optimum, minimum och maximum temperatur.
• Optimum De bästa förhållandena för en organism att överleva och föröka sig.
• Toleransområde Det gapet från miljöfaktorer som en organism överlever. Mellan exempelvis minimum- och maximumtemperaturen.
• Begränsade resurser Resurser som inte finns i obegränsad mängd, som vatten och näring.
• Energiflöden Hur energi överförs från en organism till en annan i ett ekosystem.
• Trofiska nivåer (T1, T2…) De olika nivåerna i en näringskedja, från producenter till toppkonsumenter.
• Producenter Organismer som skapar egen energi, oftast genom fotosyntes (t.ex. växter).
• Konsumenter (primär-, sekundär-) Organismer som äter andra organismer för energi, primära konsumenter äter producenter, sekundära konsumenter äter primära osv.
• Destruenter/nedbrytare Organismer som bryter ner dött organiskt material och återför näringsämnen till ekosystemet.
• Näringskedja En enkel serie av organismer som överför energi från en till en annan.
• Näringsväv Flera sammankopplade näringskedjor i ett ekosystem.
• Näringspyramid/Energipyramid Visar energiöverföring mellan trofiska nivåer i ett ekosystem. Det ser ut som en pyramid eftersom det sker energiförlust mellan varje trofisk nivå (ca 90%).
• Bioackumulering Fettlösliga miljögifter binds in i kroppen och kan inte utlösas (exempel kissas ut) och finns där tills du dör.
• Biomagnifikation Koncentrationen av ackumulerade miljögifter ökar ju högre upp i näringskedjan man kommer, alltså att miljögifterna anrikas.
• Kretslopp Hur ämnen som kol och kväve cirkulerar i naturen.
• Kolets kretslopp Hur kol cirkulerar mellan atmosfären, organismer och marken.
• Vattnets kretslopp Hur vatten rör sig genom avdunstning, kondensation och nederbörd.
• Kvävets kretslopp Hur kväve omvandlas och används av organismer i ett ekosystem.
• Svavens kretslopp Hur svavel cirkulerar genom atmosfären, marken och levande organismer.
• Fosforns kretslopp Hur fosfor rör sig från marken till organismer och tillbaka.
• Populationsekologi Studiet av hur populationer förändras och vad som påverkar deras storlek och struktur.
• Skrå Grupper av arter med liknande nischer eller funktioner i ett ekosystem.
• Habitat En organisms livsmiljö.
• Nisch En organisms roll eller funktion i ett ekosystem.
• Nyckelarter Arter som har en stor påverkan på ekosystemets struktur och funktion. Om den dör ut kan nästan hela ekosystemet kollapsa.
• Mellanartsrelationer Interaktioner mellan olika arter, som konkurrens eller predation. Alltså hur arter påverkar varandra och deras överlevnad i ett ekosystem genom olika typer av relationer.
• Konkurrens När arter tävlar om samma resurser. Båda missgynnas.
• Interspecifik Konkurrens mellan olika arter.
• Intraspecifik Konkurrens inom samma art.
• Predation När en organism äter en annan. En gynnas, en annan missgynnas.
• Parasitism En organism drar nytta av en annan på dess bekostnad. En gynnas, en annan missgynnas.
• Mutualism Båda organismerna tjänar på interaktionen. Båda gynnas.
• Kommensalism En organism drar nytta medan den andra inte påverkas.
• Populationstillväxt Förändringar i populationens storlek över tid.
• Nativitet Födelsetalet i en population.
• Mortalitet Dödligheten i en population.
• Imigration Organismer som flyttar in i ett område.
• Emigration Organismer som flyttar ut från ett område.
• J-kurva Populationstillväxt som ökar snabbt utan att stanna av. Fortsätter över miljöns bärkraft och kraschar till sist.
• S-kurva Populationstillväxt som avtar när miljöns bärkraft nås.
• Miljöns bärkraft (Carrying capacity) Den maximala population som en miljö kan stödja.
• Trofisk kaskadeffekt (Top-down-reglering) När förändringar i toppkonsumenternas antal påverkar lägre trofiska nivåer.
• Bottom-up-reglering När förändringar på de lägre nivåerna påverkar hela ekosystemet.
• Biologisk mångfald Ett område som har rikt med arter.
• Främmande arter Arter som introduceras till ett nytt område där de inte är inhemska.
• Introducerad art En art som med människans hjälp sprids till ett nytt område.
• Återintroducerad art En art som återinförs till sitt tidigare habitat.
• Invasiv art En introducerad art som sprider sig och hotar inhemska arter.
• Ekosystemtjänster Tjänster som ekosystemen tillhandahåller, såsom pollinering och vattenrening.
• Ekosystemrubbningar Förändringar som påverkar ekosystemets struktur och funktion. Alltså störningar som kan leda till obalans i hur ekosystemet fungerar och hur organismer interagerar med varandra och sin miljö.
• Kaskadeffekter Förändringar på en nivå som påverkar hela ekosystemet. Som ett domino.
• Resiliens Ekosystemets förmåga att återhämta sig efter störningar.
• Ekologisk succession Den naturliga förändringen av ett ekosystem över tid.
• Metoder för att uppskatta populationsstorlek Sätt att beräkna hur många individer en population har.
• Fångst- och återfångstmetoden En metod för att uppskatta populationsstorlek genom att märka och släppa individer. Sen ta in ett antal igen en tid senare och se hur många som redan är märkta.
• Kvadratmetoden En metod där ett område delas in i rutor och organismer räknas inom dessa och sen ta fram ett ungefär på hur många individer per ruta.
• Organiska ämnen Molekyler som innehåller kol och är grundläggande för liv.
• Fotoautotrofa Organismer som producerar energi från ljus (fotosyntes).
• Kemoautotrofa Organismer som producerar energi från kemiska reaktioner.
• Förskingring Spridning av individer från en plats till en annan.
• Ekologiskt fotavtryck Mätning av människans påverkan på miljön.
• Systemekologi Studiet av flöden av energi och materia i ekosystem.
• Detritusnäringskedja En näringskedja där organismer får energi från dött organiskt material istället från producenter.
• Pionjärarter De första organismerna att kolonisera ett område.
• Resistens Ekosystemets förmåga att motstå förändringar.
• Balanstillstånd Ett tillstånd där ekosystemets komponenter är i jämvikt.
• Biodiversitet Mångfald av arter, ekosystem och genetisk variation inom en region. (biologisk mångfald)
• Beständiga Något som är varaktigt eller motståndskraftigt mot förändring över tid. Alltså att organismer står kvar mot starka störningar.
• Potentiell Ekologisk Nisch Hela det utrymme och de resurser en art skulle kunna ta upp.
• Realiserad Ekologisk Nisch Det faktiska (på grund av konkurrens) utrymme och resurser en art upptar.
• Lagfasen är i början då det tar tid och etablera sig (sätta sig tillrätta) i en s kurva (steg 1)
• Logfasen är när det är en konstant dubbleringsfas och snabbt blir det nya individer i en s kurva (steg 2)
• Övergångsfas är när tillväxten avtar i en s kurva (steg 3)
• Platå där tillväxt och avdödning är i jämn takt. I en s kurva (steg 4)
• Täthetsberoende faktorer Dessa är faktorer som påverkar en population beroende på hur tät (stor) den är. När en population ökar i storlek, blir effekterna av dessa faktorer mer märkbara. Exempel: rovdjur och parasiter
• Täthetsoberoende faktorer Dessa faktorer påverkar populationens storlek oavsett hur många individer som finns i populationen. Exempel vädret
• Mykorrhiza Samliv mellan svampar och växter
• Begränsande resurser Resurser som har en direkt påverkan på ett system eller en process eftersom de inte finns i tillräcklig mängd, vilket sätter gränser för produktion eller tillväxt, som arbetskraft eller råvaror.

Alla Inga Spara