Biologi kap 5 Naturbruk och miljö

Alla Inga Spara

• jägar och samlarkultur Det sätt människan levde på innan hon blev jordbrukare för cirka 10 000 år sedan.
• jordbruksrevolution En snabb omställning för cirka 10 000 år sedan, när vi började bruka jorden och blev bofasta. Den inträffa- de på flera håll i världen ungefär samtidigt.
• industriell revolution När vi började bygga fabriker och massproducera varor för drygt 200 år sedan. Tillgången till fossila bräns- len var helt avgörande för denna omställning.
• konstbevattning Bevattning av jordbruksmark på konstgjord väg, med kanaler som leder bort flodvatten eller slangsystem.
• konsumtion Förbrukning av varor
• fossila bränslen Kol, olja och gas som bildats av döda växtdelar genom många hundra miljoner års omvandling i jordens innandöme.
• radioaktiv strålning Den strålning som bildas vid olika kärnreaktioner, exempelvis i kärnvapen och kärnkraftverk.
• förnybar energi Energi som baseras på solens instrålning, som vind, vatten och biobränslen.
• biobränslen Alla bränslen från nutida växter: Ved, flis, pellets men även exempelvis etanol och biogas.
• solcell En elektronisk utrustning där solstrålningen alstrar en elektrisk ström.
• energiförsörjning Den sammanlagda tillförseln av energi i ett land, en stad eller något annat.
• växthuseffekt Atmosfärens förmåga att stänga inne en del värmestrålning så att jorden blir varmare än sin omgivning.
• växthusgas En gas som har förmåga att släppa in kortvågig solstrålning från solen, men reflektera tillbaka långvågig värmestrålning som annars skulle förvinna ut i rymden. Den mest omdiskuterade är koldioxid.
• tvågradersmålet Ambitionen att begränsa klimatförändringarna till maximalt två grader, räknat som global medeltempera- tur, under 2000-talet.
• biogas Gasformigt bränsle som framställts ur organiskt material som gödsel, slam från reningsverk eller matrester.
• försurning Nedfall av sura ämnen, som bildats ur exempelvis svaveldioxid och kväveoxider, och som vållar olika skador på såväl skogar och grödor som i sjöar och vattendrag.
• katalytisk avgasrening En metod att minska utsläppen av framför allt kväveoxider från bilar. Har i princip varit obligatorisk på alla bilar sedan 1989. Hjälper dock inte mot växthusgaser!
• ozonskikt Det tunna moln av ozon som finns i stratosfären och som skyddar oss mot skadlig ultraviolett strålning.
• ozonhål De skador som upptäckts på ozonskiktet och som orsakats av bland annat CFC-gaser.
• fosfor och kväve är livsviktigt i alla levande celler.
• algblomning När stora mängder alger eller blågröna bakterier kan utvecklas samtidigt, till exempel vid stor näringstill- försel.
• anrikning När stabila och ofta fettlösliga ämnen samlas i allt högre halter ju högre trofinivån i näringskedjan är.
• dioxin är bland de giftigaste ämnen man känner till.
• tungmetaller Giftiga metaller som kvicksilver, bly och kadmium.
• bärförmåga Förmågan hos ett ekosystem – eller hela jorden – att försörja alla organismer. I regel bestäms den av anta- let gröna växter och deras möjligheter till fotosyntes.
• hållbar utveckling En utveckling där kommande generationers behov ska kunna tillgodoses, inte bara våra egna.
• miljöbalken Den centrala miljölagstiftningen i Sverige.

Alla Inga Spara