Biologi frågor

Kolets oxidation i kemiska tecken med funktionell grupp ytterst på tecknet CH₄, CH₃OH, CH₂O CHOOH, CO₂

Växters energiproducerar organell under (Dagen, Natten) kloroplaster, mitokondrier

Består eukaryota yttermembram av bilager av fosforlipider

Böjda fettsyror är omättade fettsyror.

Platt lager av ett lipid bilager är energetiskt ogynsamt till skillnad från ett sphäriskt slutet.

Ett membram kan ses som flytande

Begrepp: ett membram som består av massa olika molekyler och inte bara fosforlipider mosaic

Hur molekylerna (t.e.x fosfosrlipider) i membram kan röra sig (S, F, R, F F) sidleds, flexa, rotera, flip floppa

Att membramet flip floppar sker sällan

Andra molekyler som bygger upp memramet (S, G, P) steroider, glycolipider, proteiner

Stukturlikheter mellan molekyler som finns i membramet (fosforlipider, steroider och glycolipider) (H D, M D, H D) Hydrofil del, mellan del, hydrofob del

Kolestrols (steroid) funktion i membramet och vilket utrymme de fyller ut (där de finns) (Göra det, utrymmet vid) stelt, omättade fettsyror

Proteiners funktion i memramet (T, K, A, R, E) transport, kanal, ankare, receptor, enzym

Kolhydraters funktion i memramet (K, I) kommunikation, immunförsvar

Membram proteiner sitter oftas i / igenom bilagret men kan även fästa sig utanpå eller på andra proteiner.

Protein strukturer som kan fästa sig i membramet (stabilast, icke stabilast) alfa helix, beta sheet

För att beta sheets ska vara stabila i membramet behöver de flätas in i membramet.

Gör att röda blodkroppar ej är sfäriska förankringsproteiner

Aktiv transport i membramet pumpar

Passiv transport i memramet (K, D) kanal, diffusion

Krävs för transport mot koncentration gradienten energi

Olika typer av gradient (K, E) koncentration, elektrokemisk

Förutom energi eller gradient reglering av en jonkanal så finns det även mekanisk

Exempel på en kanal proteiner (som transporterar vatten) aquaporiner

Innermembramet inneslutter (E, G, M) endoplasmatiskt retikulum, golgi apparaten, mitokondrierna

Enzym som flyttar enskilda fosforlipider till andra sidan av bilagret flippases

Enzym som flyttar enskilda fosforlipider slumpmässigt till andra sidan av bilagret scramblases

Desto mindre och opolär molekylen är, desto lättare diffuderar den över membramet

Alla enzym är (typklass av ämnen) protein

Enzym sänker aktiveringsenergin

Ett enzym kan påskynda att en reaktion sker men inte påverka jämnvikten

Olika strategier för att enzym fungerar (Ä O, K I, S B, M) Ändra orientering, kovalent intermediär, syra baser, metaljoner

Ofta kombinerar enzym olika strategier för att göra sitt syfte.

Ämnen som passar perfekt till ett aktivt säte på en enzym gift

Nivå när enzymet inte kan agera snabbare oavsett koncentrationen substrat vmax

Formell för Km, S=substrat km = ([s]*vmax)/2

På en Lineweaver-Burk plot identifieras XX vid y-axeln (x=0) och YY vid x-axeln (y=0) (XX, YY) 1/vmax, -1/km

Aminosyra: D (namn, laddning) aspartan, -

Aminosyra: E (namn, laddning) glutamin, -

Aminosyra: K (namn, laddning) lysin, +

Aminosyra: R (namn, laddning) Arginin, +

Istället för att utvinna energi i ett stort steg så utvins det i små steg

Används som elektronacceptor vid oxidation förutom när det bildas en dubbelbindning NAD+

FAD används bara som elektronacceptor där det bildas en dubbelbindning

Stegen då vi bryter ner maten, från mat -> energi glykolysen, pyruvat oxideringen, citronsyracykeln, oxidativ fosforylering

Steg i cellandningen som kolhydrater går in i glykolysen

Ämne och processer som proteiner går in i cellandningen (ordningen mat-> energi) pyruvat, acetyl coA, citronsyracykeln

Ämne som fett går in i cellandningen acetyl coA

Elektron och H bärare kinoner

Process i cellandningen som inte fungerar om det inte finns syre tillgängligt och ämnet som orsakar att det inte fungerar. oxidativa fosforyleringen, NADH

Helhetsformel vi anaerob cellandning pyrovat → laktat → ATP

Långa kolkedjor knoppas av innan glykolysen.

XX används i anabolism. YY och ZZ fås i katabolism. (XX, YY, ZZ) NADPH, NAD, FADH₂

Katabolisk motsvarighet till glykolysen (ungefär den baklänges) Glukoneogenes

Kemisk reaktions skillnad mellan glukoneogenes och glukolysen. Glukoneogenes använder andra enzymer

Organeller som har eget DNA och eget membram (dubbelmembram i cellen) (Eu cell, Eu och Vä cell) mitokondrier, kloroplaster

Fotosystem består av delarna (i logisk ordning) fotosystem 2, fotosystem 1, calvin cykeln

Slutprodukten av fotosyntes (C, S) C3P, syre

Enzym som behövs i calvin cykeln. Världens vanligaste enzym rubisco

Här sker fotosystem 2 och 1 thylakoidets membram

Här sker calvin cykeln stroma

Med C3P från calvincykeln kan växten skapa makro sockermolekyler

Kallas insidan av thylakoid lumen

Här sker och pyruvat oxideringen och citronsyracykeln mitokondrierns matrix

GTP funktion i cellandningen, bilda ATP från ADP

När NADH bildas i citronsyra cykeln frigörs även en proton

Skapar gluconeogenesis XX och från vad YY (XX. YY) glukos, pyruvat

Förutom cellandning så kan ATP generas från nedbrytning av glykogen

P.g.a av att mitokondrien har varit en levande organism innan så kan den dela sig till skillnad från andra organeller.

mitokondrien kan ändra sin orientering, antal, storlet och position för att gynna cellen.

Komplexen / pumparna som den oxidativa fosforyreleringen sker (logisk ordning) NADH dehydrogenase, cytocrom c reductase, cytocrom c oxidase, ATP syntase

ATP syntase kan funka i båda hållen, som skapare av ATP och proton pump.

Energi bärare mellan fotosystem 1 och calvin cykeln NADPH

prokaryota har inte cellkärna men eurokaryota har.

Likheter mellan prokaryota och eurokaryota (M, D. R. P. Me) membran, DNA, RNA, protein, metabolism

Saker som sticker ut för euokaryota celler (S, K, L D, M och K, E S, K C) stora, kärna, linjärt DNA, mitokondrier och kloroplaster, endomembrane system, komplicerat cytoskelett

Saker som sticker ut för prokaryota celler (S, I K, C D, I O, I E S, E C) små, ingen kärna, cirkulärt DNA, inga organeller, inget endomembran system, enkelt cytoskelett

Skillnad mellan djur och växtcell (växtcell har, har också istället för mitokondrier, V) cellvägg, kloroplaster, vacoule

Var genuttryck och proteinsyntes sker skiljer sig åt mellan prokaryoter och eukaryoter.

Syntes av RNA utifrån informationen i DNA Transkription

Syntes av protein utifrån informationen i RNA Translation

Transkription och translation sker i cytoplasman och är direkt kopplade i prokaryota celler.

I prokaryota celler sker transcription och translation parallellt.

Vätskan i cellen cytosol

Vätskan i cellen samt organeller och cytoskellett cytoplasma

Även prokaryota celler är organiserade , detta kan ses då vissa proteiner bara finns på specifika platser.

Vakoulens funktioner i en växtcell (V T, L, N) vatten tryck, lagring, nedbrytning

Den moderna taxonomin (från minst grupp till högst) arkéer, bakterier, eukaryota

Hos vilka organismer finns ribosomer? alla

Arkéer är prokaryota celler

Speciellt för akéer gentemot bakterier (E M, U M, C I) extrema miljöer, unika membranlipider, cellens information

Cellens storlek styrs främst av (Y-VF, D, K av V M) yt-volymförhållandet, diffusionshastighet, koncentrationen av viktiga molekyler

Cellhölje, den del av cellmembranet som ligger utanför lipidskiktet och som är rik på kolhydrater glykokalyx

Cytoskelettet består av (från störst i diameter till minst) Mikrotubili, intermediära filament, mikrofilament

Består flageller och cilier av mikrotubili

Mikrotubili har en (tecken) + och - ände.

Krävs i kritisk koncentration för att mikrotubili ej ska falla sönder GTP

Förankring för minusänden av mikrotubili i cellen MTOC

Vanlig MTOC där det finns 2 st centrioler som har okänd funktion centrosome

Består mikrofilament (aktinfilament) utav XX och är orienterat som YY (XX, YY) F-aktinpolymerer, alfa helix

Mikrofilament växer snabbare/långsammare i + änden snabbare

Aktinfilament och tillhörande motorproteiner svarar för mycket av rörelsen hos organismer.

Mikrofilament är via förankringproteiner anslutna till plasmamembranet

M.h.a aktinbindande protein kan mikrofilament ordna sig i (O F och N) olika former och nätverk

Den tätare delen av cytoskelettet där mikrovilli sitter fast terminal web

Är den mest stabila och olösliga delen av cytoskelettet. intermediära filamentet

Det intermediära filamentet är XX och inte YY tillskilland från mikrotubili och mikrofilament. (XX, YY) elastiskt, polariserat

Intermediära filament är vävnadsspecifika och hittas enbart i multicellulära organismer.

Specifikt för mikrotubili i cytoskelettet. Bidrar med motstånd

Mikrofilament generar spänning i cytoskelletet.

Import av ämen genom membran i cellen (i små vesiclar) endocytos

Export av ämen genom membran i cellen (i små vesiclar) exocytos

Kallas RNA när det är enzym ribozymes

Organell: Tar hand om gifter i en säker miljö (vesiclar) där väterperoxid bryter ner det peroxisome

Organell: Vesicle (runt membram med ngt i) lysosome

Antal goligapparater, kärnor och endoplasmatiskt retikulum i en cell (nummer) 1

Portarna för kärnan från cytosolen använder diffusion för små molekyler och aktiv transport för stora molekyler kallas kärnporer

Viras DNA runt för att bli mindre histoner

DNA i kärnan som aldrig läses av, mörkt på bild och finns oftas vid utkantent heterokromatin

DNA som bara läses av ibland Fakultativt heterokromatin

DNA som är aktivt och ljust på bild eukromatin

Cellkärnans skellet som består av intermediära filament Nukleär lamina

Cellkärnans ribosom fabrik, varierar i storlek och oftast runda. Mörkt på bild nukleolerna

Tillverkar protein ribosomer

Ribosomerna består av XX subenheter som är YY varandra. ZZ finns mellan enheterna och inuti plats för AA st BB (XX, YY, ZZ, AA, BB) 2, ovanpå, mRNA, 3, tRNA

De olika typerna av endoplasmatiskt retikulum (den med ribosomer, den utan) granulärt, slätt

Proteiner XX oftast innan de är färdiga. Detta kan sker i YY. (XX, YY) förädlas, slätt endoplasmatiskt retikulum

Sätt för proteiner att transportera över GER (under tiden de bildas, efter de har bildats) Cotranslationellt, Posttranslationellt

SER (slätt endomplasmatiskt retikulum) funktioner (O G, Ko, Ka, S och F) oskadliggöra gifter, kolhydratmetabolism, kalciumlagring, steroid och fettsyntes

Tillverkas förutom protein i endomplsmatisk retikulum membrankomponenter

Ämnen från *XX kommer till *YY med ZZ. I YY slutförs AA av proteiner som sedan ska transporteras ut ur BB (XX, YY, ZZ, AA, BB) ER, Golgi, transportvesiklar, sortering och packning, cellen

Vesiklar vandrar på mikrotubili från golgi komplexet.

Kan vesiclar vandra på med XX för att genomföra exocytos (XX, M, CM) motorproteiner, mikrotubili, cellmembran

Olika sorter av endocytos (stora saker, hormoner enzmer) fagocytos, pinocytos

När en vesikle tas in genom endocytos och sedan vandra igenom och skickas ut genom exocytos transcytos

Vesiklar som finns när ngt kommer in som ska brytas ner (ordning från inkommen till nedbryten) tidig endosome, sen endosome, lysosome

Vesikler som är helt svart på TEM sen endosome

Vesikle som har svart prickar i sig lysosome

Igenkännetäcken för peroxisomer (Kr Kä, O S) kristalin kärna, olika storlekar

Lagringsveskilar (här lagrar cellen på ämnen) inklusioner

Proteiner avsedda för mitokondrierna färdas inte i veskilar

Golgi tar även hand om endocytotiskt upptagna proteiner

Två typer av pinocytos (ta in vatten för att reglera storlek, inte det) clathrinoberoende, receptormedierad

2 typer av cellrörelse (MF B, MT B) mikrofilament baserad, mikrotubili baserad

I muskler vandrar XX på YY vilket kräver ZZ och skapar kontraktion. (XX, YY, ZZ) myosinfilament, aktinfilament, ATP

Muskeltyp: Tvärstrimmiga Flera kärnor per cell Mitokondrier Viljestyrda skeletmuskler

Muskeltyp: Oregelbundet förgrenad En kärna per cell Många mitokondrier hjärtmuskelatur

Muskeltyp: Inte så många mitokondrier En kärna per cell Ej viljestyrd glatt muskelatur

Cellmigration sker med hjälp av mikrofilament

Faktorer som kan få celler att emigrera (Kemisk gradient, elektrisk fällt, rigidity gradient, cellfästpunkter, ljusintensitet, gravitation, topograisk gradient inget namn så ej med) chemotaxi, electrotaxi, mechanotaxi, haptotaxi, phototaxi, geotaxi

Transport längst mikrotubili: från - till + kinesin

Transport längst mikrotubili: från + till - dynein

Cilliers funtionm (Långa/kort, Fö, I av F, Fl M) kort, förflyttning, insamling av födoämnen, flytta miljön

Likhet mellan cilier och flageller (A, C, M Z, är P) axonemstruktur, centrioler, mellan zon, är plasmamembranutskott

Axonemstrukturen även kallad XX strukturen har YY st ZZ i mitten och AA st BB (XX, YY, ZZ, AA, BB) 9+2, 2, mikrotubili, 9, runtom

Täcker myosinhuvuden tropomyosin

Golgi apparaten består av delanra (T N, C N, M D) trans nätverk, cis nätverk, medial del

Typ av endoplasmatiskt retikulum som finns runt muskelfibrer sacroplasmatiskt retikulum

Kvävebaserna (A, T, G, C) adenine, tymin, guanin, cytosin

I RNA är kvävebaser XX utbytt mot YY (XX, YY) tymin, uracil

5' -> 3' nedström

3' -> 5' uppström

Ordning som ribosomer läser (nedström/uppström) nedström

Bryter ner proteiner i cellen till aminosyror proteases

Bakteriers delningssätt klyvning

Jästceller delninssätt knoppning

Växtcellers delningssätt avspärrning

Djurceller delningssätt konstriktion

När DNA skapar DNA replikation

DNA:ts ryggrad (från ytterkanten till nästa sträng) fosfat, socker, nukleotid

Ämnesklass A G puriner

Ämnesklass T C pyrimidiner

Alfa helixen kan delas in i två delar per segment (den stora, den lilla) major groove, minor groove

Protein som DNA virar in sig i kromatin

Kallas XX och består av YY st ZZ där DNA med kromatin binder runt. (XX, YY, ZZ) nukleosom, 8, histoner

XX koncentrationen ökar och minskar i ett cykliskt förlopp under cellens liv cyklin

Enzym kan aktiveras med (ATP brukas) XX och kan inaktiveras på motsatt håll. fosforylering

Cellfaserna (från början till slut) M, G1, S, G2

Begrepp: reglerad celldöd apoptos

DNA är vriden åt höger

De tre DNA typerna (stabilast, ber nt/varv, den vänstervridna) B, A, Z

DNA är negativt laddat

Cyklin bildar komplex med XX och då bildas YY vilket har ZZ aktivitet då cyklin koncentrationen är högst (XX, YY, ZZ) cdk, cyklin-cdk, högst

Finns i mitten av kromosomen centromere

Begrepp: Har (0, 2, många) uppsättningar av kromosomer haploid, diploid, polyploid

För att vesiklar ska kunna identifieras och ledas till rätt plats finns det ett rab protein på den som känns igen av tethering proteinet.

Överkorsningen mellan homologerna i meios chiasma

Celltyp där Telomererna förkortas vid varje celldelning somatiska

Enzymet telomeras förlänger kromosomerna

Nukleol syns inte i M-fasen men annars.

Sockret i ryggraden på (RNA, DNA). Bara en OH grupp extra på RNA:s ribos, deoxiribos

Replikation sker alltid (riktning) nedströms

Telomeras finns bara i (typ av cell) könsceller

Enzym som unzippar DNA helicase

DNA stranden XX som helicase är fast på och den andra YY. (XX, YY) lagging strand, leading strand

Helicase rör sig (riktning) nedströms

Enzym som skapar komplementär DNA sträng till leading strand DNA polymerase

Enzym som visar DNA polymerase vart den ska börja RNA primase

DNA syntes sker ALLTID i 5’-3’-riktning

DNA polymerase har 2 säten, ett för DNA polymerisation och ett för korrekturläsning

En kromoson består av 2 syster kromatider

Begrepp: Kvävebas frekvens där transkriptionen börjar promoter

Promoter i kvävebaser TATAAAA

Outtryckligt DNA sekvenser introner

Uttryckande DNA sekvenser exoner

Får mikrotubili att böja sig genom att omsluta och kontrahera de dynein

Inte riktigt fas i mitosen men då cellerna "knoppas" från varandra cytokinesis

Vid cytokines bildas det en fåra med hjälp av aktin och myosinfilament som slicar av cellen på mitten.

Kontraktil ringen minskar i storlek under cytokinesen

Vesiklar som bildar ny cellvägg i växtceller under cytokinesis kommer från (organell) golgi

Skillnad mellan organell (mitokondrier, kloroplaster) DNA och organism DNA. Organell har XX DNA och har många YY av DNA:T (XX, YY) plasmid, kopior

Batkerier har hög/låg gen densistet hög

Ribosomala RNA-generna ligger i clusters kallade XX (förkortning) och har YY st (XX, YY) NOR, 5

Alla mRNA strängarna är inte lika långa och kan därför ha olika baser kvar efter stopkodonet.

Gener finns i olika varienter som kallas alleler

Begrepp: En cell utkomma av meios gameter

Repressorns förmåga att binda in kan styras av en ligand

uttrycket av flera gen-produkter styrs från samma promoter, sällsynt i eukaryoter Operon

Transkriptionen regleras av proteiner som binder till DNA

Många olika transkriptionsfaktorer kan binda in och påverka transkriptionsstarten

Kan användas för att stänga av gen (M av P) metylering av promotern

Konsekvenser av en metylerad promoter(T K inte I S, M I P B) transkriptionsfaktorer känner inte igen sekvens, metyligenkänande proteiner blockerar

RNA polymeras behöver/ behöver inte en primer behöver inte

Består alltid en peptidkedja direkt från ribosmen av (Start, slut) amin, karboxylsyra

Introner är (vanliga/ovanliga) ovanliga i bakterier

Begrepp: klyver bort introner och sätter ihop exoner splicing

RNA protein komplexet som splicar spliceosome

Gör att samma gen kan ge olika proteiner i olika vävnader alternativ splicing

Processeringen av RNA till färdigt mRNA (P 5' C, P P(A), S) påsättning 5' cap, påsättning poly(A)svans, splicing

XX faktorer kan signalera en ändrad gen-expression. Yttre

Celldelning kan stimuleras och innhiberas av (Y S) yttre signaler

En differentierad cell har inaktiverat vissa gener permanent.

XX genetisk information finns kvar i differentierade celler. (all/ingen) All

Typ av kloning: embryot får utvecklas till en ny individ. reproduktiv

Typ av kloning: embryot delas upp på tidigt stadium, cellerna odlas i provrör och stimuleras till differentiering. Terapeutisk

Ämnen i den centrala dogman (börnan till slut) DNA, RNA, protein

Eukaryota celler behöver även ett protein komplex till skillnad från promoter för att starta transcriptionen.

Det finns XX st proteiner som splicar RNA och de kallas YY (XX, YY) 5, snurps

Nuclear pore complexes kontrollerar om mRNA i kärnan är redo att lämna

Vad en stamcell kan dela sig till (S C, S S) speciliserad cell, sig själv

Vanlig sjukdom som man botar med stamceller från benmärgen blodcancer

För att föra in en ny gen genom genterapi kan det göras med hjälp av ett retrovirus

Stamcell typ: kan bli allting, "första cellerna" totipotenta

Stamcell typ: Embryonala, är transplantationsspecifika pluripotenta

Stamcell typ: Kan bara bilda celler av en viss typ t.e.x blodceller multipotenta

Protein som "dockar" i ett Adhesionsbälten cadherin

Stor stabil fästpunkt av proteinplack vilket cadheri kan binda sig från desmosome

Liknar desmosomer men fäster i ECM (basal lamina) hemidesmosomer

Liknar hemidesmosomer men är typiskt för migrerande celler Focal adhesions

Sammankoppling mellan celler som förhindrar molekylers rörelse mellan cellerna. Tvingar cellerna genom cytoplasman tight junctions

Tight junctions förhindrar även proteinernas rörlighet i cellmembranet, något som gör att cellerna kan vara polära

Sammankoppling bildar kanaler mellan celler så att cellernas cytoplasma kommer i direktkontakt med varandra. gap junctions

Här skapas cellerna som används för att bygga upp ECM cellerna

Istället för extracellulärt matrix har växtceller cellvägg

ECM består av (S P, P, V G) strukturella proteiner, proteoglykaner, vidhäftande glykoproteiner

Vanliga strukturella proteiner (Vanlig, ger elasticitet) kollagen, elastin

Proteoglykaner bildar matrix och binder in vatten

Elastin av molekyler som är kovalent bundna till varandra i ett nätverk.

Mycket stora molekyler som bäddar in kollagen och elastin i ett gelliknande nätverk. proteoglykaner

Finns i brosk och även fritt som smörje medel. Finns också i ögat p.g.a hög bryningssindex Som bunden kan den bidra till mycket långa elastiska proteoglykaner med stor återhämtningsförmåga. Hyaluronsyra

Vanliga vidhäftande glykoproteiner (F, L) fibronektin, laminin

Vidhäftande glykoproteiner funktioner (B P och K, B R) binda proteoglykaner och kollagen, binda receptorer

är viktig dels för cellernas form även om det finns på utsidan, men också för cellernas rörelse. fibronektin

Separerar epitelceller från bindväv, som ligger runt muskelceller, fettceller och Schwanncelle basallamina

Basallamina fungerar både som XX och som YY för molekyler och celler. Barriären är ZZ beroende på var den finns (XX, YY, ZZ) strukturstöd, barriär, selektiv

är cellytereceptorer som går genom cellmembranet (transmembrana proteiner) och integrerar cytoskelettet med extracellulära matrix integriner

Gapjunktions kan styras utifrån cellen av t.e.x nervceller att öppnas och stängas.

Ungefär hur många specialiserade celler finns det? 200

"Grodbladen" i embryot bildar sedan 3st vävnadssorter (N, M, E) nerv, muskel, epitel

Former för epitelvävnad (S, Ku, Ko) squashad, kub, kolum

Typ av bindväv: lucker och tät bindväv samt fettvä egentlig

Typ av bindväv: blod och lymfa flytande

Typ av bindväv: brosk och ben stödjande

Kan finnas i egentlig bindväv förutom kollagen fibrer, elastin och interstitiell vätska (M, F) makrofager, fibroblaster

Olika typer av bindvävnad (L, F, T) lucker, fett, tätt

De tre olika muskeltyperna (S, H, G) skelett, hjärt, glatt

Smörjer huden och motverkar bakterietillväxt, lågt pH. Mynnar i hårsäckarna eller direkt på huden talgköttlar

Hudens lager, (från topp till botten) epidermis, dermis, hypodermis

Finns bland annat i dermis (B, N, S, T, H) blodkärl, nerver, svetköttlar, talgköttlar, hårsäckar

Många deffincierade celler (kan/ kan inte) kan inte dela på sig och därför krävs precoursor celler som kräver stamceller.

Om cellerna fortsätter dela sig ohämmat så bildas ingen (F V) funktionell vävnad

Cellen känner av de yttre förhållandena med hjälp av receptorer i membranet

Vad genetiska mutationer kan göra för en cell (S F, I K, S E T, inte G A) svara felaktigt, inte kommunicera, stimulera egen tillväxt, inte genomföra apoptos

Kan mutationer leda till (F P, Ä G, I F) förändra protein, ändra genexpression, ingen förändring

Klass av gen som ofta är måltavla för mutatuion; förlorad skyddande och inhiberande funktion. tumörsuppressor gen

Klass av gen som ofta är måltavla för mutatuion; stimulerar celldelningen och/eller överlevnad. proto-onkogen

(Sant/falskt) Man kan ärva en mutation och därför ha högre risk för cancer sant

En tumör består av celler med flera olika mutationer.

Enzymet telomeras aktiveras i cancer-celler och förlänger kromosomerna och möjliggör fortsatt celldelning.

Om cancer celler tar sig över basal lamina och in i blodsystemet/lymf systemet så kan de sprida sig till resten av kroppen.

Cancer celler är speciellt inkränkande (invasive) på andra vävnader då de oftast fattar adhessions proteiner som t.e.x caderine

Olika typer av långväga signaler (långsamma, snabba) endokrina, neuronala

Olika typer av endokrin kommunikation (celler i närheten kommunicerar, cancercell stimulerar sig själv, 2 celler brevid varandra kommunicerar) parakrin, autokrin, juxtakrin

Hur signal transduktionen fungerar i cellen first messanger, receptor, second messanger

Vanliga first messanger molekyler samt var de finns. (H, C, N, E eller B) hormoner, cytokiner, neurotransmittorer, ECM eller blodet

Samma signaleringsmolekyl kan resultera i olika typer av svar.

Signal molekyler kan delas in i (stora H, små h) stora hydrofila, små hydrofoba

Receptorer kan finnas (F i M, M till Må) fast i membranet, membran till mål

Membran receptorer kan baseras på (J K, G P, E) jon kanal, G proteiner, enzymer

Typ av receptor som läkemedel ofta går på G proteiner

Adenylatcyklas bildar (second messenger) C-amp

Notch signalering= kontaktsignalering

vilken ekvation talar om vilken membranpotential varje ämne (jon) ger! nernst

Olika typer av neuroner (S, M, I) sensorisk, motorisk, interneuron

Joner som påverkar aktionspotentialen (K, N, Kl) kalium, natrium, klor

Den totala membranpotentialen beskrivs av goldman ekvationen

I Na/K pumpen kommer XX joner ut och YY joner in. (XX(jon och st), YY(jon och st)) 3 natrium, 2 kalium

Jonkanalerna kan inte öppnas igen direkt - detta kallas refraktärperiod

Om den sammanlagda insignalen från dendriterna når tröskelvärdet så startar en aktionspotential , annars händer inget

Nervsignaler kodas med frekvensen av aktionspotentialerna

Myelin (Schwannceller) kan få signalerna att gå snabbare

Det är inte bara myelin som påverkar retledningshastigheten, diametern hos axonen är också viktig!

De olika synapserna (snabba, långsamma men lätta att kontrollera) elektriska, kemiska

En synaps räcker inte, det är den sammanlagda effekten som avgör om det startar en aktionspotential

Nervgifter påverkar främst (del på nerven) synapsen

Nerver består av (B av A, S H) buntar av axoner, skyddande hinnor

Ifall en nerv skaddas kan det bildas en ny.

Om en cell inte får signaler så begår de nästan alltid apoptis

Alla aminosyror är kirala utom glycine och har en L och D form.

Peptidbindningen mellan aminosyror sker mellan (funktionella grupper1 - funktionellgrupp2) karboxylsyra - amingrupp

Proteiner i alphahelixform är ofta (HFo och HFi) hydrofoba och hydrofila

Krafter som påverkar och håller samman en proteinstruktur (K, S B, W, V, H E) kovalenta, salt brygga, wdw, vätebindningar, hydrofoba effekter

En svavel brygga håller samman cysteine proteiner, både inom och emellan molekylen.

DNA manipulative enzymes (Skära förkorta DNA, sätta ihop DNA, kopiera DNA) nucleases, ligases, polymerases

Ju högre numeriska apperatur detso högre upplösning blir bilden.

Olika typer av ljusmikroskop (använder fluorescent markörer, använder laserljus och kan få en 3D bild fluorescentmikroskop, konfokalmikroskop

Mikroskop; Elektroner som studsar på ytan och fångas upp av en detektor scanning mikroscope

Mikroskop: Kräver vakum, kan bara se döda celler, ser igenom substratet transmissions elektron mikroskop

Biologiska prover har ofta svag kontrast därför olika tekniker används för att se proverna.

Vanliga metoder som man gör för att preparera ett biologiskt mikroskop prov (F, S, K) fixering, snittning, kemikalier

Negativa joner (t.e.x klorjoner) minskar potentialen till skillnad från kalciumjoner

Kallas det när ett DNA klippande enzym lämnar två matchande dubbelsträngade DNA strängar i ändarna blunt ends

Kallas det nät ett DNA klippande enzym skapar ojämna singelsträngda DNA strängar sticky ends

I gelelektroflores så är de molekylerna som rör sig mest de största/minsta? minsta

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut