Biologi frågor

Övningen är skapad 2016-10-22 av Pontusnord. Antal frågor: 334.




Välj frågor (334)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Kolets oxidation i kemiska tecken med funktionell grupp ytterst på tecknet CH₄, CH₃OH, CH₂O CHOOH, CO₂
  • Växters energiproducerar organell under (Dagen, Natten) kloroplaster, mitokondrier
  • Består eukaryota yttermembram av bilager av fosforlipider
  • Böjda fettsyror är omättade fettsyror.
  • Platt lager av ett lipid bilager är energetiskt ogynsamt till skillnad från ett sphäriskt slutet.
  • Ett membram kan ses som flytande
  • Begrepp: ett membram som består av massa olika molekyler och inte bara fosforlipider mosaic
  • Hur molekylerna (t.e.x fosfosrlipider) i membram kan röra sig (S, F, R, F F) sidleds, flexa, rotera, flip floppa
  • Att membramet flip floppar sker sällan
  • Andra molekyler som bygger upp memramet (S, G, P) steroider, glycolipider, proteiner
  • Stukturlikheter mellan molekyler som finns i membramet (fosforlipider, steroider och glycolipider) (H D, M D, H D) Hydrofil del, mellan del, hydrofob del
  • Kolestrols (steroid) funktion i membramet och vilket utrymme de fyller ut (där de finns) (Göra det, utrymmet vid) stelt, omättade fettsyror
  • Proteiners funktion i memramet (T, K, A, R, E) transport, kanal, ankare, receptor, enzym
  • Kolhydraters funktion i memramet (K, I) kommunikation, immunförsvar
  • Membram proteiner sitter oftas i / igenom bilagret men kan även fästa sig utanpå eller på andra proteiner.
  • Protein strukturer som kan fästa sig i membramet (stabilast, icke stabilast) alfa helix, beta sheet
  • För att beta sheets ska vara stabila i membramet behöver de flätas in i membramet.
  • Gör att röda blodkroppar ej är sfäriska förankringsproteiner
  • Aktiv transport i membramet pumpar
  • Passiv transport i memramet (K, D) kanal, diffusion
  • Krävs för transport mot koncentration gradienten energi
  • Olika typer av gradient (K, E) koncentration, elektrokemisk
  • Förutom energi eller gradient reglering av en jonkanal så finns det även mekanisk
  • Exempel på en kanal proteiner (som transporterar vatten) aquaporiner
  • Innermembramet inneslutter (E, G, M) endoplasmatiskt retikulum, golgi apparaten, mitokondrierna
  • Enzym som flyttar enskilda fosforlipider till andra sidan av bilagret flippases
  • Enzym som flyttar enskilda fosforlipider slumpmässigt till andra sidan av bilagret scramblases
  • Desto mindre och opolär molekylen är, desto lättare diffuderar den över membramet
  • Alla enzym är (typklass av ämnen) protein
  • Enzym sänker aktiveringsenergin
  • Ett enzym kan påskynda att en reaktion sker men inte påverka jämnvikten
  • Olika strategier för att enzym fungerar (Ä O, K I, S B, M) Ändra orientering, kovalent intermediär, syra baser, metaljoner
  • Ofta kombinerar enzym olika strategier för att göra sitt syfte.
  • Ämnen som passar perfekt till ett aktivt säte på en enzym gift
  • Nivå när enzymet inte kan agera snabbare oavsett koncentrationen substrat vmax
  • Formell för Km, S=substrat km = ([s]*vmax)/2
  • På en Lineweaver-Burk plot identifieras XX vid y-axeln (x=0) och YY vid x-axeln (y=0) (XX, YY) 1/vmax, -1/km
  • Aminosyra: D (namn, laddning) aspartan, -
  • Aminosyra: E (namn, laddning) glutamin, -
  • Aminosyra: K (namn, laddning) lysin, +
  • Aminosyra: R (namn, laddning) Arginin, +
  • Istället för att utvinna energi i ett stort steg så utvins det i små steg
  • Används som elektronacceptor vid oxidation förutom när det bildas en dubbelbindning NAD+
  • FAD används bara som elektronacceptor där det bildas en dubbelbindning
  • Stegen då vi bryter ner maten, från mat -> energi glykolysen, pyruvat oxideringen, citronsyracykeln, oxidativ fosforylering
  • Steg i cellandningen som kolhydrater går in i glykolysen
  • Ämne och processer som proteiner går in i cellandningen (ordningen mat-> energi) pyruvat, acetyl coA, citronsyracykeln
  • Ämne som fett går in i cellandningen acetyl coA
  • Elektron och H bärare kinoner
  • Process i cellandningen som inte fungerar om det inte finns syre tillgängligt och ämnet som orsakar att det inte fungerar. oxidativa fosforyleringen, NADH
  • Helhetsformel vi anaerob cellandning pyrovat → laktat → ATP
  • Långa kolkedjor knoppas av innan glykolysen.
  • XX används i anabolism. YY och ZZ fås i katabolism. (XX, YY, ZZ) NADPH, NAD, FADH₂
  • Katabolisk motsvarighet till glykolysen (ungefär den baklänges) Glukoneogenes
  • Kemisk reaktions skillnad mellan glukoneogenes och glukolysen. Glukoneogenes använder andra enzymer
  • Organeller som har eget DNA och eget membram (dubbelmembram i cellen) (Eu cell, Eu och Vä cell) mitokondrier, kloroplaster
  • Fotosystem består av delarna (i logisk ordning) fotosystem 2, fotosystem 1, calvin cykeln
  • Slutprodukten av fotosyntes (C, S) C3P, syre
  • Enzym som behövs i calvin cykeln. Världens vanligaste enzym rubisco
  • Här sker fotosystem 2 och 1 thylakoidets membram
  • Här sker calvin cykeln stroma
  • Med C3P från calvincykeln kan växten skapa makro sockermolekyler
  • Kallas insidan av thylakoid lumen
  • Här sker och pyruvat oxideringen och citronsyracykeln mitokondrierns matrix
  • GTP funktion i cellandningen, bilda ATP från ADP
  • När NADH bildas i citronsyra cykeln frigörs även en proton
  • Skapar gluconeogenesis XX och från vad YY (XX. YY) glukos, pyruvat
  • Förutom cellandning så kan ATP generas från nedbrytning av glykogen
  • P.g.a av att mitokondrien har varit en levande organism innan så kan den dela sig till skillnad från andra organeller.
  • mitokondrien kan ändra sin orientering, antal, storlet och position för att gynna cellen.
  • Komplexen / pumparna som den oxidativa fosforyreleringen sker (logisk ordning) NADH dehydrogenase, cytocrom c reductase, cytocrom c oxidase, ATP syntase
  • ATP syntase kan funka i båda hållen, som skapare av ATP och proton pump.
  • Energi bärare mellan fotosystem 1 och calvin cykeln NADPH
  • prokaryota har inte cellkärna men eurokaryota har.
  • Likheter mellan prokaryota och eurokaryota (M, D. R. P. Me) membran, DNA, RNA, protein, metabolism
  • Saker som sticker ut för euokaryota celler (S, K, L D, M och K, E S, K C) stora, kärna, linjärt DNA, mitokondrier och kloroplaster, endomembrane system, komplicerat cytoskelett
  • Saker som sticker ut för prokaryota celler (S, I K, C D, I O, I E S, E C) små, ingen kärna, cirkulärt DNA, inga organeller, inget endomembran system, enkelt cytoskelett
  • Skillnad mellan djur och växtcell (växtcell har, har också istället för mitokondrier, V) cellvägg, kloroplaster, vacoule
  • Var genuttryck och proteinsyntes sker skiljer sig åt mellan prokaryoter och eukaryoter.
  • Syntes av RNA utifrån informationen i DNA Transkription
  • Syntes av protein utifrån informationen i RNA Translation
  • Transkription och translation sker i cytoplasman och är direkt kopplade i prokaryota celler.
  • I prokaryota celler sker transcription och translation parallellt.
  • Vätskan i cellen cytosol
  • Vätskan i cellen samt organeller och cytoskellett cytoplasma
  • Även prokaryota celler är organiserade , detta kan ses då vissa proteiner bara finns på specifika platser.
  • Vakoulens funktioner i en växtcell (V T, L, N) vatten tryck, lagring, nedbrytning
  • Den moderna taxonomin (från minst grupp till högst) arkéer, bakterier, eukaryota
  • Hos vilka organismer finns ribosomer? alla
  • Arkéer är prokaryota celler
  • Speciellt för akéer gentemot bakterier (E M, U M, C I) extrema miljöer, unika membranlipider, cellens information
  • Cellens storlek styrs främst av (Y-VF, D, K av V M) yt-volymförhållandet, diffusionshastighet, koncentrationen av viktiga molekyler
  • Cellhölje, den del av cellmembranet som ligger utanför lipidskiktet och som är rik på kolhydrater glykokalyx
  • Cytoskelettet består av (från störst i diameter till minst) Mikrotubili, intermediära filament, mikrofilament
  • Består flageller och cilier av mikrotubili
  • Mikrotubili har en (tecken) + och - ände.
  • Krävs i kritisk koncentration för att mikrotubili ej ska falla sönder GTP
  • Förankring för minusänden av mikrotubili i cellen MTOC
  • Vanlig MTOC där det finns 2 st centrioler som har okänd funktion centrosome
  • Består mikrofilament (aktinfilament) utav XX och är orienterat som YY (XX, YY) F-aktinpolymerer, alfa helix
  • Mikrofilament växer snabbare/långsammare i + änden snabbare
  • Aktinfilament och tillhörande motorproteiner svarar för mycket av rörelsen hos organismer.
  • Mikrofilament är via förankringproteiner anslutna till plasmamembranet
  • M.h.a aktinbindande protein kan mikrofilament ordna sig i (O F och N) olika former och nätverk
  • Den tätare delen av cytoskelettet där mikrovilli sitter fast terminal web
  • Är den mest stabila och olösliga delen av cytoskelettet. intermediära filamentet
  • Det intermediära filamentet är XX och inte YY tillskilland från mikrotubili och mikrofilament. (XX, YY) elastiskt, polariserat
  • Intermediära filament är vävnadsspecifika och hittas enbart i multicellulära organismer.
  • Specifikt för mikrotubili i cytoskelettet. Bidrar med motstånd
  • Mikrofilament generar spänning i cytoskelletet.
  • Import av ämen genom membran i cellen (i små vesiclar) endocytos
  • Export av ämen genom membran i cellen (i små vesiclar) exocytos
  • Kallas RNA när det är enzym ribozymes
  • Organell: Tar hand om gifter i en säker miljö (vesiclar) där väterperoxid bryter ner det peroxisome
  • Organell: Vesicle (runt membram med ngt i) lysosome
  • Antal goligapparater, kärnor och endoplasmatiskt retikulum i en cell (nummer) 1
  • Portarna för kärnan från cytosolen använder diffusion för små molekyler och aktiv transport för stora molekyler kallas kärnporer
  • Viras DNA runt för att bli mindre histoner
  • DNA i kärnan som aldrig läses av, mörkt på bild och finns oftas vid utkantent heterokromatin
  • DNA som bara läses av ibland Fakultativt heterokromatin
  • DNA som är aktivt och ljust på bild eukromatin
  • Cellkärnans skellet som består av intermediära filament Nukleär lamina
  • Cellkärnans ribosom fabrik, varierar i storlek och oftast runda. Mörkt på bild nukleolerna
  • Tillverkar protein ribosomer
  • Ribosomerna består av XX subenheter som är YY varandra. ZZ finns mellan enheterna och inuti plats för AA st BB (XX, YY, ZZ, AA, BB) 2, ovanpå, mRNA, 3, tRNA
  • De olika typerna av endoplasmatiskt retikulum (den med ribosomer, den utan) granulärt, slätt
  • Proteiner XX oftast innan de är färdiga. Detta kan sker i YY. (XX, YY) förädlas, slätt endoplasmatiskt retikulum
  • Sätt för proteiner att transportera över GER (under tiden de bildas, efter de har bildats) Cotranslationellt, Posttranslationellt
  • SER (slätt endomplasmatiskt retikulum) funktioner (O G, Ko, Ka, S och F) oskadliggöra gifter, kolhydratmetabolism, kalciumlagring, steroid och fettsyntes
  • Tillverkas förutom protein i endomplsmatisk retikulum membrankomponenter
  • Ämnen från *XX kommer till *YY med ZZ. I YY slutförs AA av proteiner som sedan ska transporteras ut ur BB (XX, YY, ZZ, AA, BB) ER, Golgi, transportvesiklar, sortering och packning, cellen
  • Vesiklar vandrar på mikrotubili från golgi komplexet.
  • Kan vesiclar vandra på med XX för att genomföra exocytos (XX, M, CM) motorproteiner, mikrotubili, cellmembran
  • Olika sorter av endocytos (stora saker, hormoner enzmer) fagocytos, pinocytos
  • När en vesikle tas in genom endocytos och sedan vandra igenom och skickas ut genom exocytos transcytos
  • Vesiklar som finns när ngt kommer in som ska brytas ner (ordning från inkommen till nedbryten) tidig endosome, sen endosome, lysosome
  • Vesikler som är helt svart på TEM sen endosome
  • Vesikle som har svart prickar i sig lysosome
  • Igenkännetäcken för peroxisomer (Kr Kä, O S) kristalin kärna, olika storlekar
  • Lagringsveskilar (här lagrar cellen på ämnen) inklusioner
  • Proteiner avsedda för mitokondrierna färdas inte i veskilar
  • Golgi tar även hand om endocytotiskt upptagna proteiner
  • Två typer av pinocytos (ta in vatten för att reglera storlek, inte det) clathrinoberoende, receptormedierad
  • 2 typer av cellrörelse (MF B, MT B) mikrofilament baserad, mikrotubili baserad
  • I muskler vandrar XX på YY vilket kräver ZZ och skapar kontraktion. (XX, YY, ZZ) myosinfilament, aktinfilament, ATP
  • Muskeltyp: Tvärstrimmiga Flera kärnor per cell Mitokondrier Viljestyrda skeletmuskler
  • Muskeltyp: Oregelbundet förgrenad En kärna per cell Många mitokondrier hjärtmuskelatur
  • Muskeltyp: Inte så många mitokondrier En kärna per cell Ej viljestyrd glatt muskelatur
  • Cellmigration sker med hjälp av mikrofilament
  • Faktorer som kan få celler att emigrera (Kemisk gradient, elektrisk fällt, rigidity gradient, cellfästpunkter, ljusintensitet, gravitation, topograisk gradient inget namn så ej med) chemotaxi, electrotaxi, mechanotaxi, haptotaxi, phototaxi, geotaxi
  • Transport längst mikrotubili: från - till + kinesin
  • Transport längst mikrotubili: från + till - dynein
  • Cilliers funtionm (Långa/kort,, I av F, Fl M) kort, förflyttning, insamling av födoämnen, flytta miljön
  • Likhet mellan cilier och flageller (A, C, M Z, är P) axonemstruktur, centrioler, mellan zon, är plasmamembranutskott
  • Axonemstrukturen även kallad XX strukturen har YY st ZZ i mitten och AA st BB (XX, YY, ZZ, AA, BB) 9+2, 2, mikrotubili, 9, runtom
  • Täcker myosinhuvuden tropomyosin
  • Golgi apparaten består av delanra (T N, C N, M D) trans nätverk, cis nätverk, medial del
  • Typ av endoplasmatiskt retikulum som finns runt muskelfibrer sacroplasmatiskt retikulum
  • Kvävebaserna (A, T, G, C) adenine, tymin, guanin, cytosin
  • I RNA är kvävebaser XX utbytt mot YY (XX, YY) tymin, uracil
  • 5' -> 3' nedström
  • 3' -> 5' uppström
  • Ordning som ribosomer läser (nedström/uppström) nedström
  • Bryter ner proteiner i cellen till aminosyror proteases
  • Bakteriers delningssätt klyvning
  • Jästceller delninssätt knoppning
  • Växtcellers delningssätt avspärrning
  • Djurceller delningssätt konstriktion
  • När DNA skapar DNA replikation
  • DNA:ts ryggrad (från ytterkanten till nästa sträng) fosfat, socker, nukleotid
  • Ämnesklass A G puriner
  • Ämnesklass T C pyrimidiner
  • Alfa helixen kan delas in i två delar per segment (den stora, den lilla) major groove, minor groove
  • Protein som DNA virar in sig i kromatin
  • Kallas XX och består av YY st ZZ där DNA med kromatin binder runt. (XX, YY, ZZ) nukleosom, 8, histoner
  • XX koncentrationen ökar och minskar i ett cykliskt förlopp under cellens liv cyklin
  • Enzym kan aktiveras med (ATP brukas) XX och kan inaktiveras på motsatt håll. fosforylering
  • Cellfaserna (från början till slut) M, G1, S, G2
  • Begrepp: reglerad celldöd apoptos
  • DNA är vriden åt höger
  • De tre DNA typerna (stabilast, ber nt/varv, den vänstervridna) B, A, Z
  • DNA är negativt laddat
  • Cyklin bildar komplex med XX och då bildas YY vilket har ZZ aktivitet då cyklin koncentrationen är högst (XX, YY, ZZ) cdk, cyklin-cdk, högst
  • Finns i mitten av kromosomen centromere
  • Begrepp: Har (0, 2, många) uppsättningar av kromosomer haploid, diploid, polyploid
  • För att vesiklar ska kunna identifieras och ledas till rätt plats finns det ett rab protein på den som känns igen av tethering proteinet.
  • Överkorsningen mellan homologerna i meios chiasma
  • Celltyp där Telomererna förkortas vid varje celldelning somatiska
  • Enzymet telomeras förlänger kromosomerna
  • Nukleol syns inte i M-fasen men annars.
  • Sockret i ryggraden på (RNA, DNA). Bara en OH grupp extra på RNA:s ribos, deoxiribos
  • Replikation sker alltid (riktning) nedströms
  • Telomeras finns bara i (typ av cell) könsceller
  • Enzym som unzippar DNA helicase
  • DNA stranden XX som helicase är fast på och den andra YY. (XX, YY) lagging strand, leading strand
  • Helicase rör sig (riktning) nedströms
  • Enzym som skapar komplementär DNA sträng till leading strand DNA polymerase
  • Enzym som visar DNA polymerase vart den ska börja RNA primase
  • DNA syntes sker ALLTID i 5’-3’-riktning
  • DNA polymerase har 2 säten, ett för DNA polymerisation och ett för korrekturläsning
  • En kromoson består av 2 syster kromatider
  • Begrepp: Kvävebas frekvens där transkriptionen börjar promoter
  • Promoter i kvävebaser TATAAAA
  • Outtryckligt DNA sekvenser introner
  • Uttryckande DNA sekvenser exoner
  • Får mikrotubili att böja sig genom att omsluta och kontrahera de dynein
  • Inte riktigt fas i mitosen men då cellerna "knoppas" från varandra cytokinesis
  • Vid cytokines bildas det en fåra med hjälp av aktin och myosinfilament som slicar av cellen på mitten.
  • Kontraktil ringen minskar i storlek under cytokinesen
  • Vesiklar som bildar ny cellvägg i växtceller under cytokinesis kommer från (organell) golgi
  • Skillnad mellan organell (mitokondrier, kloroplaster) DNA och organism DNA. Organell har XX DNA och har många YY av DNA:T (XX, YY) plasmid, kopior
  • Batkerier har hög/låg gen densistet hög
  • Ribosomala RNA-generna ligger i clusters kallade XX (förkortning) och har YY st (XX, YY) NOR, 5
  • Alla mRNA strängarna är inte lika långa och kan därför ha olika baser kvar efter stopkodonet.
  • Gener finns i olika varienter som kallas alleler
  • Begrepp: En cell utkomma av meios gameter
  • Repressorns förmåga att binda in kan styras av en ligand
  • uttrycket av flera gen-produkter styrs från samma promoter, sällsynt i eukaryoter Operon
  • Transkriptionen regleras av proteiner som binder till DNA
  • Många olika transkriptionsfaktorer kan binda in och påverka transkriptionsstarten
  • Kan användas för att stänga av gen (M av P) metylering av promotern
  • Konsekvenser av en metylerad promoter(T K inte I S, M I P B) transkriptionsfaktorer känner inte igen sekvens, metyligenkänande proteiner blockerar
  • RNA polymeras behöver/ behöver inte en primer behöver inte
  • Består alltid en peptidkedja direkt från ribosmen av (Start, slut) amin, karboxylsyra
  • Introner är (vanliga/ovanliga) ovanliga i bakterier
  • Begrepp: klyver bort introner och sätter ihop exoner splicing
  • RNA protein komplexet som splicar spliceosome
  • Gör att samma gen kan ge olika proteiner i olika vävnader alternativ splicing
  • Processeringen av RNA till färdigt mRNA (P 5' C, P P(A), S) påsättning 5' cap, påsättning poly(A)svans, splicing
  • XX faktorer kan signalera en ändrad gen-expression. Yttre
  • Celldelning kan stimuleras och innhiberas av (Y S) yttre signaler
  • En differentierad cell har inaktiverat vissa gener permanent.
  • XX genetisk information finns kvar i differentierade celler. (all/ingen) All
  • Typ av kloning: embryot får utvecklas till en ny individ. reproduktiv
  • Typ av kloning: embryot delas upp på tidigt stadium, cellerna odlas i provrör och stimuleras till differentiering. Terapeutisk
  • Ämnen i den centrala dogman (börnan till slut) DNA, RNA, protein
  • Eukaryota celler behöver även ett protein komplex till skillnad från promoter för att starta transcriptionen.
  • Det finns XX st proteiner som splicar RNA och de kallas YY (XX, YY) 5, snurps
  • Nuclear pore complexes kontrollerar om mRNA i kärnan är redo att lämna
  • Vad en stamcell kan dela sig till (S C, S S) speciliserad cell, sig själv
  • Vanlig sjukdom som man botar med stamceller från benmärgen blodcancer
  • För att föra in en ny gen genom genterapi kan det göras med hjälp av ett retrovirus
  • Stamcell typ: kan bli allting, "första cellerna" totipotenta
  • Stamcell typ: Embryonala, är transplantationsspecifika pluripotenta
  • Stamcell typ: Kan bara bilda celler av en viss typ t.e.x blodceller multipotenta
  • Protein som "dockar" i ett Adhesionsbälten cadherin
  • Stor stabil fästpunkt av proteinplack vilket cadheri kan binda sig från desmosome
  • Liknar desmosomer men fäster i ECM (basal lamina) hemidesmosomer
  • Liknar hemidesmosomer men är typiskt för migrerande celler Focal adhesions
  • Sammankoppling mellan celler som förhindrar molekylers rörelse mellan cellerna. Tvingar cellerna genom cytoplasman tight junctions
  • Tight junctions förhindrar även proteinernas rörlighet i cellmembranet, något som gör att cellerna kan vara polära
  • Sammankoppling bildar kanaler mellan celler så att cellernas cytoplasma kommer i direktkontakt med varandra. gap junctions
  • Här skapas cellerna som används för att bygga upp ECM cellerna
  • Istället för extracellulärt matrix har växtceller cellvägg
  • ECM består av (S P, P, V G) strukturella proteiner, proteoglykaner, vidhäftande glykoproteiner
  • Vanliga strukturella proteiner (Vanlig, ger elasticitet) kollagen, elastin
  • Proteoglykaner bildar matrix och binder in vatten
  • Elastin av molekyler som är kovalent bundna till varandra i ett nätverk.
  • Mycket stora molekyler som bäddar in kollagen och elastin i ett gelliknande nätverk. proteoglykaner
  • Finns i brosk och även fritt som smörje medel. Finns också i ögat p.g.a hög bryningssindex Som bunden kan den bidra till mycket långa elastiska proteoglykaner med stor återhämtningsförmåga. Hyaluronsyra
  • Vanliga vidhäftande glykoproteiner (F, L) fibronektin, laminin
  • Vidhäftande glykoproteiner funktioner (B P och K, B R) binda proteoglykaner och kollagen, binda receptorer
  • är viktig dels för cellernas form även om det finns på utsidan, men också för cellernas rörelse. fibronektin
  • Separerar epitelceller från bindväv, som ligger runt muskelceller, fettceller och Schwanncelle basallamina
  • Basallamina fungerar både som XX och som YY för molekyler och celler. Barriären är ZZ beroende på var den finns (XX, YY, ZZ) strukturstöd, barriär, selektiv
  • är cellytereceptorer som går genom cellmembranet (transmembrana proteiner) och integrerar cytoskelettet med extracellulära matrix integriner
  • Gapjunktions kan styras utifrån cellen av t.e.x nervceller att öppnas och stängas.
  • Ungefär hur många specialiserade celler finns det? 200
  • "Grodbladen" i embryot bildar sedan 3st vävnadssorter (N, M, E) nerv, muskel, epitel
  • Former för epitelvävnad (S, Ku, Ko) squashad, kub, kolum
  • Typ av bindväv: lucker och tät bindväv samt fettvä egentlig
  • Typ av bindväv: blod och lymfa flytande
  • Typ av bindväv: brosk och ben stödjande
  • Kan finnas i egentlig bindväv förutom kollagen fibrer, elastin och interstitiell vätska (M, F) makrofager, fibroblaster
  • Olika typer av bindvävnad (L, F, T) lucker, fett, tätt
  • De tre olika muskeltyperna (S, H, G) skelett, hjärt, glatt
  • Smörjer huden och motverkar bakterietillväxt, lågt pH. Mynnar i hårsäckarna eller direkt på huden talgköttlar
  • Hudens lager, (från topp till botten) epidermis, dermis, hypodermis
  • Finns bland annat i dermis (B, N, S, T, H) blodkärl, nerver, svetköttlar, talgköttlar, hårsäckar
  • Många deffincierade celler (kan/ kan inte) kan inte dela på sig och därför krävs precoursor celler som kräver stamceller.
  • Om cellerna fortsätter dela sig ohämmat så bildas ingen (F V) funktionell vävnad
  • Cellen känner av de yttre förhållandena med hjälp av receptorer i membranet
  • Vad genetiska mutationer kan göra för en cell (S F, I K, S E T, inte G A) svara felaktigt, inte kommunicera, stimulera egen tillväxt, inte genomföra apoptos
  • Kan mutationer leda till (F P, Ä G, I F) förändra protein, ändra genexpression, ingen förändring
  • Klass av gen som ofta är måltavla för mutatuion; förlorad skyddande och inhiberande funktion. tumörsuppressor gen
  • Klass av gen som ofta är måltavla för mutatuion; stimulerar celldelningen och/eller överlevnad. proto-onkogen
  • (Sant/falskt) Man kan ärva en mutation och därför ha högre risk för cancer sant
  • En tumör består av celler med flera olika mutationer.
  • Enzymet telomeras aktiveras i cancer-celler och förlänger kromosomerna och möjliggör fortsatt celldelning.
  • Om cancer celler tar sig över basal lamina och in i blodsystemet/lymf systemet så kan de sprida sig till resten av kroppen.
  • Cancer celler är speciellt inkränkande (invasive) på andra vävnader då de oftast fattar adhessions proteiner som t.e.x caderine
  • Olika typer av långväga signaler (långsamma, snabba) endokrina, neuronala
  • Olika typer av endokrin kommunikation (celler i närheten kommunicerar, cancercell stimulerar sig själv, 2 celler brevid varandra kommunicerar) parakrin, autokrin, juxtakrin
  • Hur signal transduktionen fungerar i cellen first messanger, receptor, second messanger
  • Vanliga first messanger molekyler samt var de finns. (H, C, N, E eller B) hormoner, cytokiner, neurotransmittorer, ECM eller blodet
  • Samma signaleringsmolekyl kan resultera i olika typer av svar.
  • Signal molekyler kan delas in i (stora H, små h) stora hydrofila, små hydrofoba
  • Receptorer kan finnas (F i M, M till Må) fast i membranet, membran till mål
  • Membran receptorer kan baseras på (J K, G P, E) jon kanal, G proteiner, enzymer
  • Typ av receptor som läkemedel ofta går på G proteiner
  • Adenylatcyklas bildar (second messenger) C-amp
  • Notch signalering= kontaktsignalering
  • vilken ekvation talar om vilken membranpotential varje ämne (jon) ger! nernst
  • Olika typer av neuroner (S, M, I) sensorisk, motorisk, interneuron
  • Joner som påverkar aktionspotentialen (K, N, Kl) kalium, natrium, klor
  • Den totala membranpotentialen beskrivs av goldman ekvationen
  • I Na/K pumpen kommer XX joner ut och YY joner in. (XX(jon och st), YY(jon och st)) 3 natrium, 2 kalium
  • Jonkanalerna kan inte öppnas igen direkt - detta kallas refraktärperiod
  • Om den sammanlagda insignalen från dendriterna når tröskelvärdet så startar en aktionspotential , annars händer inget
  • Nervsignaler kodas med frekvensen av aktionspotentialerna
  • Myelin (Schwannceller) kan få signalerna att gå snabbare
  • Det är inte bara myelin som påverkar retledningshastigheten, diametern hos axonen är också viktig!
  • De olika synapserna (snabba, långsamma men lätta att kontrollera) elektriska, kemiska
  • En synaps räcker inte, det är den sammanlagda effekten som avgör om det startar en aktionspotential
  • Nervgifter påverkar främst (del på nerven) synapsen
  • Nerver består av (B av A, S H) buntar av axoner, skyddande hinnor
  • Ifall en nerv skaddas kan det bildas en ny.
  • Om en cell inte får signaler så begår de nästan alltid apoptis
  • Alla aminosyror är kirala utom glycine och har en L och D form.
  • Peptidbindningen mellan aminosyror sker mellan (funktionella grupper1 - funktionellgrupp2) karboxylsyra - amingrupp
  • Proteiner i alphahelixform är ofta (HFo och HFi) hydrofoba och hydrofila
  • Krafter som påverkar och håller samman en proteinstruktur (K, S B, W, V, H E) kovalenta, salt brygga, wdw, vätebindningar, hydrofoba effekter
  • En svavel brygga håller samman cysteine proteiner, både inom och emellan molekylen.
  • DNA manipulative enzymes (Skära förkorta DNA, sätta ihop DNA, kopiera DNA) nucleases, ligases, polymerases
  • Ju högre numeriska apperatur detso högre upplösning blir bilden.
  • Olika typer av ljusmikroskop (använder fluorescent markörer, använder laserljus och kan få en 3D bild fluorescentmikroskop, konfokalmikroskop
  • Mikroskop; Elektroner som studsar på ytan och fångas upp av en detektor scanning mikroscope
  • Mikroskop: Kräver vakum, kan bara se döda celler, ser igenom substratet transmissions elektron mikroskop
  • Biologiska prover har ofta svag kontrast därför olika tekniker används för att se proverna.
  • Vanliga metoder som man gör för att preparera ett biologiskt mikroskop prov (F, S, K) fixering, snittning, kemikalier
  • Negativa joner (t.e.x klorjoner) minskar potentialen till skillnad från kalciumjoner
  • Kallas det när ett DNA klippande enzym lämnar två matchande dubbelsträngade DNA strängar i ändarna blunt ends
  • Kallas det nät ett DNA klippande enzym skapar ojämna singelsträngda DNA strängar sticky ends
  • I gelelektroflores så är de molekylerna som rör sig mest de största/minsta? minsta

Alla Inga

Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/biologi-fragor.6713134.html

Dela

Annonser