biologi ex-ryggrads/ryggradslösa djur (begrepp mm)

Alla Inga Spara

• Ryggradsdjur Alla djur som har en ryggrad. Alla ryggradsdjur har en skalle och en ryggrad av ben eller brosk.
• Ryggradslösa djur Djur som saknar ryggrad.
• Urdjur (malariaparasit, toffeldjur, amöba) Urdjur består av enda cell. De kan leva överallt där det finns vatten. Vissa lever som parasiter på djur och människor. Amöbor rör sig genom att ändra form, den äter bakterier och små alger.
• Parasit Organism som lever på eller i andra levande och tar sin näring därifrån.
• Symbios Samliv mellan två livsformer som är till nytta för båda.
• Svampdjur Alla svampdjur lever i vatten främst i havsvatten. Svampdjuren filtrerar vatten för att finna sin näring.
• Nässeldjur (maneter, koralldjur) Nässeldjur har giftiga nässelceller.
• Plattmaskar (binnikemask, virvelmask) Alla plattmaskar har platt kropp.
• Rundmaskar (springmask, spolmask) Lever som nedbrytare i naturen eller som parasiter.
• Ringmaskar (daggmask, iglar, havsborstmask) Är uppbyggda av en rad av ringar.
• Blötdjur (snäckor, musslor, bläckfiskar) Många har hårda skal som innehåller kalk.
• Tagghudingar (sjöstjärnor, sjöborrar, ormstjärnor) Alla tagghudingar lever i havet och är mer eller mindre taggiga. Taggarna sitter på kalkplattor.
• Leddjur (mångfotingar, kräftdjur, spindeldjur, insekter) Huden (skalet) är leddjurens skelett, det är uppdelat i flera olika segment. Ett hudskelett kan inte växa därför behöver denna grupp ibland byta skal.
• Mångfotingar (enkelfotingar och dubbelfotingar) Den smala kroppen är uppdelad i många segment. Enkelfotingar har två ben per segment och är ofta snabba rovdjur. Dubbelfotingar har fyra ben per segment och är ofta växtätare.
• Kräftdjur De har många ben. Nästan alla lever i vatten. Många har klor och antenner. Exempel på kräftdjur är hummer, tångräkor, havstulpan och gråsugga. Kräftdjuren kan vara ganska olika.
• Spindeldjur Spindeldjuren har åtta ben. Till spindeldjuren hör spindlar, kvalster och skorpioner. Fästingen är ett kvalster.
• Insekter Kroppen på en insekt består av tre delar: huvud, mellankropp och bakkropp. Insekter har sex ben som sitter på mellankroppen. Insekter har fasettögon och punktögon. Insekterna har antenner som de luktar med. Insekter lägger ägg med sega skal. Därefter sker utvecklingen på två olika sätt: ofullständig förvandling eller fullständig förvandling.
• Andning Det finns olika sätt för gruppen ryggradslösa djur att andas: direkt via huden som tex daggmaskar, gälar, spindlar har boklunga och insekter har trakéer.
• Svampar Svampar är en levande organism som består av svampceller. Cellen är uppbyggd av cellvägg, cellmembran och cellkärna (DNA). Svampar hittar vi som storsvampar i naturen, mögelsvampar, jästsvampar och som t ex fotsvamp.
• Sporkroppar (fruktkropp) Består av hatt och fot. Förökar sig via sporkroppen.
• Hatt På undersidan av hatten sitter sporerna. Det kan vara skivor, rör, åsar, inuti, taggsvamp.
• Fot Håller upp hatten.
• Parasiter Lever på en annan organism. ex trädsvamp, fotsvamp.
• Ofullständig förvandling tex gräshoppor
• Fullständig förvandling Ex fjäril
• Ryggradsdjur Har ett inre skelett som består av ben eller brosk. Skelettet ger stöd åt kroppen och musklerna fäster i skelettet. Skelettet skyddar också viktiga organ som skallben och revben.
• Fiskar Många fiskar har fenor och simblåsa. Simblåsan innehåller gas och genom att ändra mängden gas kan fisken hålla sig svävande på olika djup. Fiskar andas med gälar som innehåller tunna blodkärl med vilka fiskarna tar upp syrgas ur vattnet. Fiskar är växelvarma, vilket betyder att omgivningens temperatur styr kroppstemperaturen. Vid låga temperaturer är fiskarna slöa och långsamma.Fiskar kan både se, höra och lukta. Många fiskar har också en sidolinje med denna känner fisken av rörelse i vattnet. Hajar är broskfiskar och saknar simblåsa.
• Växelvarma djur Växelvarma djur har ungefär samma kroppstemperatur som omgivningen.
• Yttre befruktning Spermier befruktar äggen utanför kroppen tex fiskar och groddjur.
• Groddjur Groddjur kallas även amfibier. Amfibier betyder att de kan leva både i vatten och på land. Många groddjur lever i fuktiga och varma länder. I Sverige har vi salamander, grodor och paddor. Groddjur har en yttre befruktning och lägger sina ägg i vatten men många groddjur lever sedan sitt vuxna liv på land. Även groddjur är växelvarma.
• Kräldjur Exempel på kräldjur är krokodiler, sköldpaddor, ormar och ödlor. I Sverige har vi bara några olika arter kräldjur (bla huggorm, snok, kopparödla) alla dessa är fridlysta. Kräldjuren har en hud som är täckt med fjäll eller plåtar. Kräldjuren klarar sig mycket bättre land än groddjuren för de behöver inte lika mycket fukt. Många kräldjur lägger sina ägg på land. Kräldjuren har inre befruktning. Ormar är kräldjur utan ben. Kräldjuren har funnits länge på jorden.
• Jämnvarma djur Har en konstant kroppstemperatur, ofta högre än omgivningen. Det mesta av djurets energi går åt till att hålla temperaturen.
• Däggdjur Ungarna får mjölk (diar) från sin mamma. Många däggdjur har päls. Valar har dock inte päls utan ett skyddande fettlager. En del däggdjur går i dvala under vintern. Detta innebär att de sover och sänker kroppstemperaturen och gör därmed åt mindre energi. En annan annorlunda grupp inom däggdjuren är kloakdjur. De har bara en öppning (koak) för avföring, urin och könsceller (ägg eller spermier). De ruvar sina ägg men sedan får ungarna mjölk från sin mamma. Det mest kända pungdjuret är näbbdjuret. Pungdjuren (känguru) bär sina ungar i en pung på magen. Ungarna föds outvecklade och klättrar över till pungen där de sedan kan vara kvar i upp till sex månader. De flesta däggdjur tillhör moderkaksdjuren, det innebär att mamman försörjer ungarna genom moderkaka och navelsträng.

Alla Inga Spara