Biologi - Ekologi

Alla Inga Spara

• Ekologi Läran om organismer, djur, växter fungerar i sina livsmiljöer. Handlar om samspel
• Ekosystem Ett område som man avgränsar för att kunna studera något speciellt, t.ex. förekomsten av arter, storleken i en population, påverkar från yttre faktorer (utsläpp m.m.)
• Population En grupp som finns inom ett visst område vid en viss tid. Det gäller såväl växter som djur
• Samhälle Olika populationer inom ett område, t.ex. ekosystem, flera samhällen tillsammans, studera olika samhällen i ett ekosystem men också titta på individen
• Abiotisk och biotisk faktor Varje organism befinner sig i ett växelspel med icke levande (abiotiska) och levande (biotiska) omvärldsfaktorer
• Abiotisk faktor Abiotiska miljöfaktorer är faktorer som inte orsakas av levande organismer: Temperatur, vattentillgång som nederbörd, pH i mark & vatten, berggrund &jordmån, tillgång till solljus, vind
• Biotisk faktor Handlar om hur organismer påverkar andra levande organismer.
• Bergart Marken kan ha olika sammansättning beroende på var den finns och hur den uppkom - därmed kan man säga att det finns olika bergarter
• Producent Producerar livnäring och till konsumenter, växtsamhället.
• Konsument Djursamhället, bryter ned producenten och får energi som driver organismen
• Förstahandskonsument De djur som konsumerar producenten
• Andrahandskonsument De djur som konsumerar förhandskonsumenten
• Toppkonsument De djur som konsumerar andrahandskonsumenter, de saknar naturliga fiender, befinner sig överst i näringspyramiden
• Destruent Nedbrytare, de som bryter ner t.ex. skelett och annat
• Autotrof Själv-närande organismer, producenter
• Heterotrof Organism som behöver konsumera organiska ämnen för att få energi
• Näringskedja Hur näringsämnen sprids och omvandlas igenom en kedja av organismer (djur, växter och liknande) som äter och/eller äts av varandra i ett ekosystem. Ett exempel är konsumenter som sprider näring
• Näringsväv Ett komplext samband mellan producerande och konsumerande organismer i ett ekosystem
• Energiflöde Den i huvudsak organiska, energirika substansens omvandlingar och nedbrytning inom ett ekosystem eller vid transport mellan olika ekosystem
• Trofinivå Energiflödet i ekosystem, i samhället, population, näringskedjor osv delas in i trofinivåer
• Energipyramid Illustreras i form av en pyramid hur biomassan fördelas på olika trofiska
• Näringspyramid figur eller tänkt förhållande som återger proportionerna (biomassan, individantal eller energi) mellan de olika näringsnivåerna (trofinivåerna) i en näringskedja
• Kretslopp Beskriver hur olika ämnen cirkulerar, alltså går runt och används om och om igen av levande organismer
• Nisch Beskriver en arts alla förhållanden som krävs för att denna skall överleva, växa och fortplanta sig
• Habitat Den naturtypen en art återfinns i, en arts livsmiljö
• Ekosystemets bärkraft Det finns en gräns för hur många individer av en viss art som kan leva i ett ekosystem. Det som styr är konkurrensen om resurser och till slut nås nivån för ekosystemets bärkraft
• Primärproduktion De föreningar som utgör överskottet av energin hos producenterna, ökad primärproduktion, ökade konsumenter
• Symbios Varaktig samlevnad mellan olika typer av organismer
• Evapotranspiration Avdunstning av vatten från en bevuxen markyta
• Avdunstning När ett ämne övergår från flytande form till gasform
• Kondensation En ändring av aggregationstillståndet hos en substans till en tjockare fas, såsom när en gas övergår till vätska
• Nederbörd Vatten i olika former som faller från jordens atmosfär
• Evaporation Detsamma som avdunstning, särskilt sådan som sker från en fri vattenyta
• Transpiration Inom botanik avgivandet av vattenånga från en växt
• Avrinning Den del av nederbörden, regn eller snösmältning, som rinner av till sjöar och vattendrag
• Koldioxid CO2, i dagligt tal ibland oegentligt kallad kolsyra, ett vid rumstemperatur gasformigt ämne med svag doft och sur smak
• Fotosyntes Koldioxid + vatten + ljusenergi → glukos + syre
• Glukos Glykos, dextros, druvsocker, den vanligaste sockerarten bland hexoserna (C6H12O6)
• Cellandning Inre andning, de processer som leder till att för cellen användbar energi blir tillgänglig under förbrukning av syre
• Vätekarbonatjon Enskild jon av vätekarbonat (äldre namn bikarbonat, kemisk förening innehållande vätekarbonatjon, HCO3−, t.ex. natriumvätekarbonat, NaHCO3
• Karbonatjon Enskild jon av karbonat (kemiska föreningar härledda ur kolsyra, H2CO3, eller koldioxid, CO2
• Fossila bränslen Bränslen bestående av organiska kol- och väteföreningar i sediment eller sedimenterad berggrund
• Kolsyra H2CO3, svag syra, vattenlösning av koldioxid
• Kalciumkarbonat Eller kolsyrad kalk (CaCO3), är i naturen ett mycket vanligt salt, som förekommer som aragonit, kalkspat, kalksten, krita och marmor, samt i märgel, dolomit m m. Genom upphettning spaltas det i kalciumoxid (bränd kalk) och koldioxid. Det är också den viktigaste komponenten i skal av marina organismer, snäckor, pärlor och äggskal m m.
• Kalksten Sedimentär karbonatbergart som till minst 50 % består av kalciumkarbonat, huvudsakligen i form av mineralet kalkspat
• Kvävgas Gasformigt kväve (Nitrogen, gasformigt grundämne i periodiska systemets grupp 15, huvudbeståndsdel i atmosfären, kemiskt tecken N, som kvävgas N2).
• Kvävefixering Naturlig eller industriell process som omvandlar luftens kväve till mer reaktiva föreningar, t.ex. ammoniak eller kväveoxider
• Ammoniumjon Färglös, positivt laddad jon med kemisk sammansättning NH4+, i vilken kväve är tetraedriskt omgivet av fyra väte
• Nitritjon NO2- är den jon som blir kvar när salpetersyrlighet HNO2 protolyseras
• Nitratjon Färglös varför också salterna är färglösa om inte katjonen är färgad
• Nitrifikation Energigivande bakteriell process där ammoniumjoner oxideras först till nitrit, sedan vidare till nitrat
• Organiskt kväve Från nedbrytning av organiskt bundet kväve Urinämne från djur och aminosyror från döda organismer bryts ned till ammoniumjoner. Bakterier kan omvandla ammoniumjoner till nitratjoner. Växter och alger kan ta upp både ammonium- och nitratjoner och bugga upp nya aminosyror
• Haber - Bosch - Processen Process för industriell framställning av ammoniak ur kväve och väte, uppfunnen av Fritz Haber 1909 och utvecklad till storindustriell skala vid BASF:s fabriker i Ludwigshafen-Oppau, Tyskland, av Carl Bosch 1913
• Ammonifikation Den process i vilken ammoniak bildas genom mikroorganismers nedbrytning av organiskt material
• Kväveoxid Kvävets föreningar med syre. Kväve bildar minst sju oxider, av vilka några är tekniskt och miljömässigt betydelsefulla
• Salpetersyra HNO3, färglös, rykande, oxiderande vätska, i vattenlösning en stark syra, en av de viktigaste baskemikalierna för framställning av handelsgödsel och sprängämnen
• Denitrifikation Sönderfall av oxiderade kväveföreningar (nitrat, NO3–, eller nitrit, NO2–) under bildande av kvävgas (N2), kväveoxid (NO) eller dikväveoxid (N2O)
• Fosfat Egentligen ortofosfater, salter och estrar av fosforsyra. De oorganiska fosfaterna innehåller fosfatjonen, PO43– (ortofosfatjon). Även sura salter, benämnda vätefosfater och divätefosfater, bildas. De motsvarande jonerna är HPO42– och H2PO4–. Fosfater förekommer i naturen i ca 200 olika mineral och har mycket stor industriell och jordbruksteknisk betydelse. Är mestadels svårlösliga i vatten
• Organiskt fosfor Cellmembran, DNA, RNA m.m.
• Mull Nedbrutet material - enstaka organismer ej längre synliga. Högt pH. Bakterier, daggmaskar - omrörning
• Kontinentalsockel Den del av jordens kontinenter som sträcker sig från havets strandlinje ut mot djup på i genomsnitt 130 m där kontinentalbranten tar vid
• Kontinentalbrant Område av en kontinent, beläget mellan kontinentalsockelns yttre begränsning och kontinentalsluttningens över del
• Kontinentalsluttning Kontinenternas yttersta begränsning och övergångszon till djuphavsslätten, belägen nedanför och utanför kontinentalbranten
• Djuphavsslätt Bottenform som utgör större delen av havsbotten
• Djuphavsgrav Upp till tusentals km lång sänka i oceanbottnen, vilken löper parallellt med en angränsande öbåge eller kontinent
• Oceanrygg Mittoceanisk rygg, mittoceanrygg är en bergskedja i havet som löper längs med spridningszonen mellan två tektoniska plattor
• Art Ett samlingsnamn för de individer som kan reproducera med varandra och få fertil avkomma
• Biosfär Det sammanlagda vikten av alla levande varelser i jordskorpan, havet och luften

Alla Inga Spara