Biologi Djupnivå immunsystem

T-mördarceller T-lymfocyter som känner igen antigen på MHC klass I på infekterade celler och dödar dem genom apoptos eller lysering efter att först ha aktiverats och klonats

T-cellsreceptor specifik receptor på T-celler som binder till antigen presenterade på MHC-molekyler och avgör om cellen ska aktiveras

apoptos kontrollerad celldöd där T-mördarcellen aktiverar signalvägar i målcell som leder till att den bryter ner sig själv utan inflammation

lysera när T-mördarcellen frisätter perforiner och enzymer som skapar hål i målcellens membran så att den sprängs

MHC klass I molekyl på alla celler som transporterar proteinfragment från cellens inre till cellytan för kontroll av T-mördarceller

igenkänning infektion MHC klass I binder fragment av virusproteiner i cellen och visar upp dem vilket gör att T-mördarceller kan identifiera infektion

aktivering T-mördarceller sker när T-cellsreceptorn binder rätt antigen samt får signalämnen från T-hjälparcell vilket leder till celldelning och specialisering

klonal expansion T-celler aktiverad T-mördarcell delar sig snabbt till många identiska celler som kan angripa samma infektion

minnes-T-celler långlivade celler som bildas efter infektion och ger snabbare och starkare respons vid återinfektion

fagocyter celler som makrofager och neutrofiler som känner igen patogener via receptorer, omsluter dem och bryter ner dem i lysosomer

fagocytos steg 1 igenkänning av patogen 2 omslutning 3 bildning av fagosom 4 sammansmältning med lysosom 5 nedbrytning

komplementproteiner proteiner som aktiveras i kaskader och kan märka patogener, locka fagocyter och bilda membranattackkomplex som dödar bakterier

inflammation process signalämnen frisätts → blodkärl vidgas → fagocyter rekryteras → ökad genomsläpplighet → svullnad och rodnad

T-hjälparceller centrala immunceller som aktiveras via MHC klass II och styr både B-celler och T-mördarceller genom cytokiner

aktivering T-hjälparceller dendritisk cell visar antigen på MHC II → T-cellsreceptor binder → cellen aktiveras och delar sig

signalämnen cytokiner kemiska signaler som styr immunförsvaret, t.ex. aktiverar fagocyter och stimulerar celldelning

fördröjd överkänslighet T-hjälparceller frisätter cytokiner som lockar fagocyter vilket ger lokal inflammation, svullnad och klåda

B-lymfocyter celler som känner igen antigen direkt med sina antikroppar och kan aktiveras till antikroppsproducerande celler

aktivering B-celler steg 1 binder antigen 2 tar upp och presenterar via MHC II 3 får hjälp av T-hjälparcell 4 stimuleras av cytokiner

plasmaceller aktiverade B-celler som producerar stora mängder specifika antikroppar

antikroppars funktion binder antigen, neutraliserar patogener, aktiverar komplement och underlättar fagocytos

minnes-B-celler långlivade celler som snabbt kan bilda antikroppar vid ny exponering

MHC klass II molekyler på antigenpresenterande celler som visar upp nedbrutna patogener för T-hjälparceller

antigenpresentation steg fagocytos → nedbrytning → koppling till MHC II → transport till cellyta → aktivering av T-hjälparcell

dendritiska celler specialiserade celler som transporterar antigen till lymfknutor och aktiverar T-celler

HIV retrovirus som infekterar T-hjälparceller genom att binda till CD4-receptorer och försvagar immunförsvaret

AIDS tillstånd där förlust av T-hjälparceller gör att både antikroppsförsvar och cellmedierat försvar kollapsar

infektion HIV steg virus binder cell → RNA förs in → omvänt transkriptas bildar DNA → DNA integreras → nya virus bildas

omvänt transkriptas enzym som kopierar RNA till DNA vilket möjliggör integration i värdcellens arvsmassa

HIV-proteas enzym som klyver virusproteiner så att nya virus kan bli funktionella

vaccin introducerar antigen i kroppen så att minnesceller bildas utan att orsaka sjukdom

immunitet process första exponering ger långsam respons → minnesceller bildas → andra exponering ger snabb och stark respons

herd immunity när många i en population är immuna vilket minskar smittspridning

antibiotika läkemedel som riktar sig mot bakteriers specifika strukturer som cellvägg eller proteinsyntes

antibiotikaresistens mekanism mutationer eller gener gör att bakterier kan bryta ner antibiotika, pumpa ut det eller förändra målstrukturen

spridning resistens gener överförs via plasmider genom konjugation, transformation eller transduktion

lymfocyter B- och T-celler som ansvarar för det specifika immunförsvaret

stamceller ursprungsceller i benmärg som differentieras till alla blodceller

hematopoes processen där blodceller bildas och specialiseras i benmärgen

autoimmun sjukdom uppstår när tolerans mot kroppsegna antigen bryts och immunförsvaret attackerar egen vävnad

tolerans utveckling T-celler som reagerar mot kroppsegna antigen elimineras i tymus

regulatoriska T-celler dämpar immunrespons och förhindrar överreaktioner

virus obligata intracellulära parasiter som använder värdcellens maskineri för att reproducera sig

virus livscykel bindning → inträde → replikation → proteinsyntes → sammansättning → frisättning

bakterier prokaryoter som kan föröka sig självständigt och ibland orsaka sjukdom via toxiner eller invasion

arkéer mikroorganismer med unik biokemi som ofta lever i extrema miljöer

smittspridning överföring av patogener mellan värdar via olika vägar

luftburen smitta spridning via aerosoler som inhaleras

kontaktsmitta spridning via direkt eller indirekt fysisk kontakt

blodsmitta spridning via blod eller kroppsvätskor

influensa infektion virus infekterar luftvägsceller → snabb replikation → cellskador → immunreaktion ger symtom

mutation virus förändringar i virusets RNA sker ofta och kan förändra antigen så immunitet kringgås

antigen drift små förändringar i virusets ytproteiner som gör att immunförsvaret inte känner igen det

antigen shift större förändringar när virus blandar arvsmassa vilket kan leda till pandemier

pandemi global spridning av en ny sjukdom där befolkningen saknar immunitet

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut