Biologi delprov 2 åk 2

Signalmolekyl Molekyl som binder till en receptor

Signaltransduktion Processen då en signalmolekyl binder till en receptor

Plasmodesm Cytoplasmasträng som sitter mellan gränsande växtcellers cellväggar

Gap junction Kanal mellan djurceller

Receptormolekyl Molekyl som tar emot signaler

Sekundär budbärare För signalen vidare inuti cellen

Ganglion Nervknut i det perifiera nervsystemet

Bukgangliekedja Nervsträng hos ryggradslösa djur

Ryggmärg Nervsträng i ryggrad

Vid könlös förökning ingår inga andra könsceller

Vid könlig förökning smälter två gameter ihop till en zygot

Könscell Gamet, haploid cell sim bildar en zygot

Kroppscell Diploid cell

Meios Celldelning som resulterar i fyra haploida celler, sker med könsceller

Mitos Celldelning som slutar i två diploida celler

Befruktning Bildning av embryo

Gamet Könscell

Zygot Två ihopsmälta gameter

Embryo Individ som bildas när en befruktad äggcell börjar dela sig

Groddlager Embryots cellager, ekto- endo- och mesoderm

Endoderm Inre cellager som bildar mag och tarmkanal, lever, bukspottskörteln, lungor m.m.

Ektoderm Yttre cellager som bildar hud, NS och lins

Mesoderm Mellancellager som bildar njurar, könsceller, skelett, blod, muskler m.m.

Celldifferentiering Process där cellerna blir specialiserade för deras uppgifter

Inre cellmassa, ICM Blastulans innehåll som bildar kroppen

Blastula, Blastocyst Cellklump med trofoblast och ICM

Trofoblast Blastulans yttre lager

Gastrula Cellklump med endo- och ektoderm samt urmun

Specificering En cells gradvisa specialisering genom induktion

Genaktivering Process där vissa gener börjar användas

En hox -gen ser till att cellutvecklingen går som den ska

Transkriptionsfaktor Protein som deltar i gentranskription

Determinering Irreversibel programering av celler mha hoxgener

Differentiering Cellen producerar proteiner som behövs för att utföra sina uppgifter

Induktion Cellvandring

Gastrulation Process där blastulan omformas

Apoptos Programmerad celldöd

Stamcell Cell som kan differentieras

En totipotent stamcell kan bilda en helt y individ

En pluripotent stamcell kan ge upphov till alla celler i en vuxen kropp

En multipotent stamcell är vanlig hos vuxna kan ge upphov till flera celltyper

Embryonal stamcell, ES-cell Naturligt pluripotent cell

iPS-cell, Inducerad pluripotent stamcell Onaturligt pluripotent stamcell

Fosterhinna Hinna som är viktig under embryo- och fosterutvecklingen

Gulesäck Hos däggdjur en plats där blodkroppar bildas, hos andra ryggradsdjur något som ger embryot näring

Navelsträng Koppling mellan ett foster och dess moderkaka

Missfall Spontan abort

Livmoder Organ där fostret befinner sig

Placenta Moderkaka

Placenta, Moderkaka Organ som ger fostret näringsämnen från modern och överför avfallsämnen från fostret

Nervsystemet Människans snabbaste signalsystem

Hormonsystemet Kroppens långsammare signalsystem

Neurotransmittor Molekyl som kemiskt för över nervimpulser mellan nervceller

Reflex Impulsartad reaktion som märgen utlöser

En elektrisk signal sker mha en spänningsskillnad

En kemisk signal sker mha molekyler

CNS, Centrala nervsystemet Hjärna + ryggmärg bildar detta

PNS, Perifiera nervsystemet Nerver utanför CNS

Motorisk nervcell Nervcell som påverkar bl.a. muskler

Sensorisk nervcell Nervcell som leder impulser från sinnesorgan till CNS

Interneuron Sitter mellan nervceller

Det somatiska nervsystemet påverkas med viljan

Det autonoma nervsystemet påverkas inte med viljan

Motorisk bark Tar hand om motoriska signaler

Basala ganglier Struktur som med talamus sållar sinnesintryck

Det parasympatiska nervsystemet är aktiverat i vila

Det sympatiska nervsystemet är aktiverat i kris

Det enteriska nervsystemet styr mag- och tarmkanalen

Nervcell Nervsystemets grundläggande enhet som tar emot och skickar vidare signaler

Gliacell Denna skyddar och stödjer NS

Dendrit Nervcellens startända som leder impulsen mot cellkroppen

Axon Genom denna skickas signalen vidare från cellkroppen

Axonkägla Platsen där summan av nervsignalerna tolkas

Axonterminal Förgreningar som kopplar nervcellen till andra celler

Myelinskida Lager som gör nervsignalerna snabbare

Nervimpuls Signal i NS

Membranpotential Skillnad i spänning på olika sidor av ett membran

Vilopotential Nervcellens membranpotential

Aktionspotential Snabb förändring av membranpotential

En receptorstyrd jonkanal öppnas av att en molekyl binder sig till den

En mekaniskt styrd jonkanal kan öppnas av t.ex. tryck

En spänningsstyrd jonkanal öppnas av förändringar i membranpotential

Depolarisering Membranpotentialen blir mindre negativ

Hyperpolarisering Membranpotentialen blir mer negativ

Repolarisering Återbildning av vilopotentialen över cellmembranet efter en depolarisation

Refraktärperiod Tiden efter en aktionspotential innan en till kan uppstå, nervens cooldown

Stimuli Retning

Retningssummation Summan av alla stimuli

Tröskelvärde Måste uppnås för att en aktionspotential ska ske, allt eller inget

Synaps Området där nercellen ansluts till en annan cell

Neurotransmittor, transmittorsubstans, signalsubstans Molekyl som kemiskt för vidare nervsignalen i synapsen

Receptor Plats där neurotransmittor binds till mottagarcellen

Mekanoreceptor Cell som överför mekaniska stimuli

Kemoreceptor Cell som för vidare kemiska stimuli

Fotoreceptor Cell som fångar upp ljus, tappar och stavar

Hudsinnen Beröring, Tryck, Vibration Värme, Kyla, Smärta

Blinda fläcken Plats på näthinnan utan fotoreceptorer

Pupill Ljusöppning i iris

Glaskropp Ögats fyllning

Hornhinna Ögats yttersta lager

Iris, Regnbågshinna styr mängden ljus till näthinnan

Ciliarmuskel Muskel som formar linsen

Lins Bryter ljus

Näthinna Plats där bilden fångas upp och fotoreceptorer sitter

Ögats stavar är särskilt känsliga för ljus och används i mörker

Ögats tappar kan skilja på färger

Gula fläcken Platsen på näthinnan där tapparna sitter som tätast

Synnerv Nerv som kopplar näthinnan till hjärnan

Synnervskorset Detta kopplar ihop ögonens bilder till en

Rodopsin Protein i stavar som hjälper oss att se i mörker

Djupseende Förmåga att bedöma avstånd och justera skärpan

Öronmussla Yttre delen av örat

Hörselgång Tunnel där ljudet först passerar

Trumhinna Plats där vibrationer fångas upp i örat

Hammaren Hörselben som fångar upp trumhinnans rörelser

Städet Hörselben som kopplar hammaren och stigbygeln samman

Stigbygeln Hörselben som kopplas till det ovala fönstret

Örontrumpet Kopplar örat till svalget

Ovala fönstret Plats i örat som för vibrationer till snäckan

Runda fönstret Membran mellan snäckan och örontrumpeten

Snäckan, Hörselsnäckan Vätskefylld örondel där hårceller fångar upp vibrationer

Kortiska organet Innehåller hårceller vid basiliarmembranet

Basiliarmembranet Membran i snäckan

Båggångar Ingår i ett inneröras balansorgan

Hinnsäckar Saltfyllda säckar i balansorganet

Tinnitus Öronsjukdom som uppstår av att örats sinnesceller har utsatts för höga ljud och gör att man konstant hör ett ljud

Smaklök Smakcellsklump i munnen

Adaptation Förmågan för sinnesceller att ignorera konstanta intryck

Lillhjärnan Tar emot impulser från balansorganen så att rörelser blir korrelerade

Hjärnbark, hjärnbarken Innehåller de flesta av hjärnans nervcellskroppar

Hemisfär Hjärnhalva

Pannlob, frontallob Främre del av hjärnan som hämmar instinkter

Tinninglob Område i storhjärnan där t.ex. hippocampus och språkförmågan sitter

Hjässlob Område i hjärnan som registrerar t.ex. sensorisk information

Nacklob Område i storhjärnan med t.ex. syncentrat

Hjärnbalken Sätter ihop hjärnhalvorna

Centralfåran Skiljer frontal- och hjässloben åt

Hjärnhinna Hinna som omger hjärnan

Hjärnvätska Vätska mellan hjärnhinnorna

Blod-hjärnbarriär Kapillärväggar som skyddar hjärnan

Hjärnstammen Styr kroppens primitiva funktioner

Mellanhjärnan Delen i hjärnan med bl.a. talamus och hypotalamus

Talamus Omkopplingscentral för sinnesceller

Hypotalamus Styr hypofysen

Hypofysen Viktig hormonkörtel som styrs av hypotalamus

Hippocampus Center för långtidsminne

Basala ganglier Sållar sinnesintryck (liknar talamus)

Amygdala Del i limbiska systemet som styr rädsla och aggression

Limbiska systemet Bågformad struktur i mitthjärnan som omfattar bl.a. amygdala och hippocampus

Luktbulben Del av hjärnans luktsystem

Lobotomi Att försöka bota psykiska sjukdomar med hjärnkirurgi

Hormon Molekyler som fungerar som budbärare i kroppens kommunikationssystem

En endokrin körtel släpper sin produkt till blodet

En exokrin körtel utsöndrar sitt innehåll genom utförsgångar, t.ex. spottkörtlar

Insöndring Hormonavsöndring in till blodet

Utsöndring Avsöndring bort från kroppen

Neurohormon Hormon som frisätts efter nervstimuli

Målcell Cell dit t.ex. ett hormon ska föras till

Peptidhormon Vattenlösligt, snabbt hormon

Steroidhormon Fettlösligt, långsamt hormon

Cykliskt AMP, cAMP Adeninbaserad sekundär budbärare

Feromon Kemiskt ämne som sänds ut för att påverka andra individer

GH Tillväxthormon

TSH Sköldkörtelhormon

LH Gulkroppshormon

FSH Follikelstimulerande hormon

ACTH Adrenocortikotropt hormon, stimulerar binjurarna

Prolaktin Hormon som bidrar till mjölkproduktion

Oxytocin Hormon i hypofysens baklob som bland annat minskar ångest

ADH Antidiuretiskt hormon

Binjurarna Körtlar som producerar bland annat adrenalin och glukokortikoider

Aldosterol Mineralkortikoid som reglerar osmos och blodtryck

Kortisol Hormon som insöndras ur binjurarna och särskilt vid stress

Adrenalin Signalsubstans som aktiveras i "fight-or-flight"-situationer

Noradrenalin Förstadie till adrenalin, bildas i binjurarna

Epifysen Melatoninkörtel i hjärnan

Melatonin Dygnsrytmshormon

Sköldkörteln Körtel i halsen som producerar thyroxin

Thyroxin Jodrikt hormon från sköldkörteln som reglerar metabolismen

Bukspottskörteln Körtel som reglerar blodsockerhalt

Insulin Hormon som sänker blodsockret genom att omvandla glukos till glykogen

Glukagon Hormon som höjer blodsockret genom att omvandla glykogen till glukos

Äggstockar Körtlar som producerar östrogen och progesteron

Östrogen Könshormon, hög halt innan ägglossning

Progesteron Könshormon, hög halt efter ägglossning

Testiklar Testosteronkörtlar

Diabetes Sjukdom som leder till insulinbrist

Diabetes typ 1 innebär ingen insulinbildning

Diabetes typ 2 innebär förstörda insulinreceptorer

Struma Sjukdom av thyroxinbrist

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut