BIOLOGI BEGREPP (RÄTT)

cellkärna omges av ett kärnmembran (cellmembran), innesluter DNA

cellmembran omger cellen, uppbyggt av fosfolipider

cellskelett mikrotubuli och mikrofilament, ger cellen stadga och rörelseförmåga

cellvägg yttre "skelett" hos växtceller uppbyggt av cellulosa

cytoplasma trög vätska som omger organellerna i cellen

diffusion spontan spridning av molekyler i en vätska eller gas

endoplasmatiskt retikilum (ER) tillverkning och färdigställande av proteiner, strävt ER har ribosomer knutna till sig, slätt ER har inga ribosomer knutna till sig

eukaryot cell har cellkärna och organeller

fosfolipid bygger upp membran, en del är polära (hydrofil) och en del är opolära (hydrofob)

prokaryot cell har inga organeller, t ex bakterier och arkeer

golgiapparat organell som lagrar, sorterar och transporterar ämnen in och ut ur cellen

kloroplast organell i växtceller, innehåller klorofyll, här sker fotosyntesen

lysosom organell i djurcellen, avfallskvarn

mitokondrie cellens kraftverk, här sker cellandningen

organeller små bindningar i cellen, t ex mitokondrier, ribosomer och kloroplaster

provirus gömmer sig i värdcellens DNA

Retrovirus omvänd transkription RNA till DNA, gömmer sig i värdcellens DNA

Ribosom cellens protinfabriker, sitter på ER eller finns fritt i cytoplasman

Vakuol organeller i växtceller, vätskeblåsa med eget membran, reglerar trycker i cellen och fungerar som lager

virus proteinhölje med DNA eller RNA, måste ta över en levande cell för att föröka sig

Adenin (A) kvävebas som sitter med tymin (T)

aminosyror små molekyler som bygger upp proteiner, det finns 20st varav 9st är essentiella (livsnödiga)

Antikodon en triplett (3 baser) på t-RNA som passar till ett kodon på m-RNA

Cytosin (C) kvävebas osm siter med guanin (G)

DNA deoxiribonukleinsyra, molekyl som innehåller den genetiska informationen, spiralvriden stege där stegpinnarna byggs upp av kvävebaser (A-T och C-G)

DNA-polymeras enzym som bygger DNA med en gammal sträng som mall vid replikation

epigenitik område som studerar geners reglering (av och på)

Exoner den del av en gen som är recept på protein

gen del av DNA som innehåller recept på protein

genetiska koden hur kvävebaserna A, T (U), C och G i en serie på tre och tre kodar för en bestämd aminosyra

Guanin (G) kvävebas som sitter med cytosin (C)

helikas enzymer som öppnar upp DNA-molekylerna vid replikation

introner den del av en gen som inte är recept på protein

kodon en triplett (3 baser) på m-RNA som kodar för en bestämd aminosyra

kvävebaser molekyler som bygger upp stegpinnarna i DNA (A sitter med T och C sitter med G), dessa bokstäver bygger den genetiska informationen

Protein stora molekyler, långa veckande kedjor av aminosyror

replikation kopiering av DNA, det blir två liknande DNA-molekyler

RNA (ribonukleinsyra) ofta en arbetskopia av DNA, lagrar information mer kortvarigt, m-RNA: arbetskopia av DNA, t-RNA: transporterar aminosyror till ribosomerna, r-RNA: bygger upp ribosomerna

RNA-polymeras enzym som "bygger"/bildar RNA vid transkription

Translation sker vid ribosomerna, m-RNA översätts till ett protein

transkription kopiering av DNA till m-RNA

trimmat m-RNA m-RNA där intronerna har klippts bort, bara exonerna är kvar

Tymin (T) kvävebas som sitter med adenin (A)

Uracil (U) kvävebas som ersätter tymin (T) i RNA

Autosomala kromosomer (kroppskromosomer) de kromosomer som inte är könskromosomer, människa har 22 par-44 autosomala kromosomer

cellcyklen tillväxt-replikation av DNA-förberedelse för delning, mitos eller mios

centromer binder samman två identiska systerkromatider

diploid kromosomupsättning dubbel kromosomupsättning (2n-46) (hos människan)

fertil fruktsam, förmåga att producera avkomma, kunna få barn

haploid kromosomupsättning enkel kromosomupsättning (n-23) (hos människa)

histoner protein som DNA lindas upp på

homologa kromosomer två kromosomer av samma slag, samma typ av gener på samma position

genom individens/cellens samlade DNA-molekyler

klon individer med identiska arvsanlag, resultatet av asexuell förökning

kromosomer en DNA-molekyl som är lindad runt histoner och tätt packad (gör att den syns i mikroskop vid celldelning), kromosom-färgbar kropp

könlig (sexuell) förökning resultatet av en befruktning, sammansmältning av ägg och spermier, ger individer med nya kombinationer av arvsanlag

könlös (asexuell) förökning nya individer bildas utan befruktning, de blir en genetisk kopia (klon) av "föräldern"

könskromosomer bestämmer kön, 23 kromosom paret hos människan, kvinnor har XX och män XY

Meios reduktionsdelning, bildande av könsceller (ägg och spermier) med halva kromosomantalet

mitos vanlig celldelning, en cell blir två celler som är lika dana

SRY-gen (Sex-determing-Region on the Y chromosome) könsavgörande gen från y kormosomen, avgör utvecklingen av mannens könsorgan

systerkromatider två identiska kopior av en kromosom som bildas när DNA replikeras, hålls samman av en centrom innan den splittras.

telomer en bestämd DNA-sekvens i början och slutet av en kromosom som förkortas vid varje celldelning

Triploid tre fullsätndiga uppsättningar av kromosomer (istället för de vanliga två), 3n-69 (hos människa)

Zygot befruktad äggcell

cancer okontrollerad celldelning, en mutatuon som gör att cellen delar sig okontrollerat

cytostatika cellgifter (för att bekämpa cancerceller)

deletion en mutation som innebär att en del av kromosom fattas

downs syndrom trisomi 21(3st kromosom 21), totalt 47 kromosomer

genmutation en kvävebas byts ut, en kvävebas läggs till erller en kvävebas tas bort

kromosommutation en fördubbling av kromosomantalet, en extra kromosom, en kromosom för lite, en del av en kromosom saknas (deletion) eller har flyttats till en annan kromosom

metastas nya tumör på annat ställe i kroppen

mutation plötslig förändring av arvsmassan (DNA)

trisomi ett genetiskt tillstånf fär en individ har tre kopior av en specifik kromosom istället för de vanliga två, t ex trisomi 21 (downs syndrom)

tumör en klump med celler som delar sig okontrollerat, kan skada individens organ

tyst mutation en genetisk förändring som inte påverkar proteinets slutliga aminosyrasekvens, en mutation som ger samma aminosyra

Klicka

Skriv

Lyssna

Spel

Skriv ut