Biologi 2 prov 3

Alla Inga Spara

• Steroidhormoner Aktiverar gener, de är fettlösliga och är bundna till plasmaproteiner när de transportera i blodet.
• Kortisol Stresshormon som höjer blodsockernivån och eventuellt påverkar immunförsvaret negativ.
• Adrenalin Produceras i binjuremärgen och stimulerar/höjer muskelaktiviteten och metabolismen.
• Flercellighet Kräver samordning och kommunikation.
• Basalmetabolismen Är den mängden av energi som behövs för att överleva.
• Jämnvarm Håller en jämn kroppstemperatur, kostar mycket energi.
• Växelvarm Beroende av omgivningens temperatur, om det inte finns föda kan de hålla sig så stilla för att sänka energibehovet.
• De fyra vävnaderna Epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad och nervvävnad.
• Epitelvävnad T.ex. hud och slemhinnor.
• Stödjevävnad Bindvävnad, broskvävnad, skelettvävnad och fettvävnad.
• Muskelvävnad Kan kontraheras och ge upphov till rörelse. Tvärstrimmig muskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur.
• Nervvävnad Uppbyggd av neuroner och gliaceller. Sköter med hormonerna kommunikationen mellan kroppens alla delar.
• Makronäringsämnen Kalcium, fosfor, kalium, klor, natrium, svavel, magnesium.
• Protein brist Kwashiorkor.
• Vitamin brist Beriberi, pellagra, rakitis.
• Mineralbrist Anemi, högt blodtryck, urkalkning av skelettet.
• Öppet blodkärlssystem Insekter och kräftdjur har detta system. Det innebär att blodet rinner i blodkärlen och öppna hålrum där de kommer med kontakt med cellerna.
• Slutet blodkärlssystem Blodet rinner hela tiden i kärl.
• Blodtrycket Påverkas av tre faktorer; hjärtats slagkraft, den totala blodvolymen och motståndet mot blodströmmen i blodomloppet.
• Röda blodkroppar Transporterar syre till kroppens alla celler, de transporterar även 20% av koldioxiden.
• Hjärnstammen Förlängda märgen - övergång mellan ryggmärgen och hjärnan, homoestatisk centrum för andning, blodtryck, matspjälkning och hjärtrytm.
• Mellanhjärnan Delas in i thalamus, hippocampus, hypothalamus, luktbulben, limbiska systemet och basala ganglierna.
• Lillhjärnan Består av två halvor och är ansluten till hjärnstammen. Nervfiberbunt där den yttre lagret är grå substans och det inte är starkt förgrenade axoner. Dess funktioner är bla. muskelrörelser, koordination, tal och lagra muskelminnen. Alkohol påverkar denna del av hjärnan.
• Grå substans Nervcellskroppar och gliaceller.
• Storhjärnan Består av två halvor, vänster och höger hemisfär som är förenade av bl.a. hjärnbarken, vilket är det yttre skiktet av storhjärnan och består av grå och vit substans.
• Mikronäringsämnen Flour, järn, koppar, zink, selen.
• Blodplättar Deras uppgift är att täppa till blodkärlen vid tillfälliga skador och aktiverar koagulering.
• Diffust nervsystem Ett nervsystem utan någon mittpunkt, hjärna.
• Andningsvägarnas cilier Hårliknande utskott vars funktion är att transportera partiklar och slem.
• Njurarnas funktion Renar blodet, bildar urin.
• Reflexbåge När du t.ex. bränner dig skickas en sensorisk signal till ryggmärgen -> musklerna dras samman och drar bort handen.
• Nervsystemets funktioner • Mottagning av sensoriska signaler. • Bearbetning av inkommande signaler i ett centralt nervsystem. • Utsändande av motoriska signaler.
• Vad består det centrala nervsystemet (CNS) av? Det består utav hjärnan och ryggmärgen.
• Vad består det perifera nervsystemet (PNS) av? Det består utav alla övriga nerver.
• Vad är det somatiska nervsystemet för något? Det är den kroppsliga och viljestyrda delen i nervsystemet.
• Vad är det autonoma nervsystemet för något? Det är den automatiska och självstyrda delen i nervsystemet som styr t.ex. matsmältning och hjärtrytm utan att man behöver tänka på det.
• Vad är det sympatiska nervsystemet? Det är kroppens fight/flight-system, om kroppen försätts, eller tror att den försätts i fara, stress eller hot kommer den göra sig redo för att slåss eller fly.
• Vad är det parasympatiska nervsystemet? Det är kroppens rest/digest-system.
• Gliacell Stödjande cell som omger nervcellerna.
• Artär Leder syrerikt blod till kroppens organ.
• Ven Leder syrefattigt blod till hjärtat.
• Kapillär Diffunderar (sprider) syre och näring till cellerna i kroppens vävnader.
• Vita blodplättar Försvarar kroppen mot sjukdom och främmande ämnen.
• Blodplättar Utsöndrar ämnen som sätter igång läkningsprocessen, täpper t.ex. igen sår.
• Hemoglobin Protein i röda blodproppar som står för syrgastransporten.
• Blodkroppar och blodplasma Blodets två beståndsdelar.
• Andningscentrum Styr andningen, sitter i hjärnstammen.
• Slagvolym Volymen av blodet som pumpas ut vid varje hjärtslag.
• Dubbelt cirkulationssystem Blodet tar upp syre och avger CO2 under samma varv.
• Bronker Större luftrör, förgrenar sig från luftstrupens nedre ända.
• Bronkioler Mindre luftbärande struktur i lungorna, saknar brosk.
• Alveoler Hålrum för syreupptagning i blodet från lungorna.
• Gälar Sköter syreupptagning för t.ex. fiskar.
• Diafragma Muskeln som sköter inandningen.
• Vitalkapacitet Maximal utandningsvolym.
• Immunförsvaret Består av två huvuddelar, det medfödda (ospecifika) och det adaptiva (specifika).
• Interferoner Proteiner som bildas vid virusattacker.
• Antikropp Identifierar främmande ämnen.
• Allergen Framkallar allergisk reaktion.
• Autoimmun sjukdom Kroppens immunceller bildar antikroppar mot sin egen vävnad.
• Endokrin körtel Producerar och utsöndrar hormoner direkt till blodet.
• Exoterm körtel Utsöndrar sekret direkt ut ur kroppen, t.ex. svett och saliv.
• Glukagon Blodsockerreglerande hormon som bildas i bukspottskörteln.
• Droger Centralstimulerande, opioider, cannabis, hallucinogener.
• Hormoner Styr t.ex. vår tillväxt, pubertet, kroppens balans av vatten/salter.
• Bukspottskörteln Ligger under levern och producerar hormoner och enzymer, viktigaste är glukagon och insulin, vilka är blodsockerreglerande.
• Myoglobin Ett protein som kan lagra syre.
• Dendrit Ingående
• Axon Utgående
• Synaps Kemisk eller elektrisk signal mellan axon och dendrit
• Muskelfibrerna Röda (maraton), vita (gym), ljusröda (zion).
• Urin Kväverester, bildas i njurarna

Alla Inga Spara