Biologi 1 begrepp

Alla Inga Spara

• Nukleotider De nya byggstenarna när DNA-molekylen replikeras
• mRNA(1) tRNA(2) rRNA(3) (1) mRNA - Kopierar DNA-molekylen, "receptet", det som kodar för proteinet. (2) tRNA - tar med sig rätt aminosyra till mRNA (3) rRNA - Det som bygger upp ribosomen
• Basparning DNA - ATCG RNA - AUCG
• Replikation, DNA-plymeras DNA replikation = Kopiering av DNA, bildar nya DNA-molekyler. DNA-polymeraset fäster rätt nukleotid till rätt bas och bildar den nya DNA-molekylen.
• Transkription, RNA-polymeras Kopiering av DNA till RNA, RNA-plymeraset fäster vid startsekvenser och lindar upp DNA
• Exon & Intron Exon - Delen av genen som kodar för protein. Intron - Del av genen utan känd funktion
• Translation När mRNA översätts till protein ( tRNA tar med sig aminosyror och bildar en proteinkedja i ribosomen)
• Kodon och Antikodon Kodon: Tre baser på mRNA som kodar för ett visst protein. Antikodon: De motsvarande baserna till kodonet på tRNA.
• Protein och Aminosyra Aminosyror är byggstenar till ett protein. Flera aminosyror (kedja av aminosyror) bildar protein.
• Epigenetik Vetenskapen om hur generna regleras, mekanismen för hur gener aktiveras eller inte
• Genom Allt DNA som finns hos en individ
• Mitos Kroppscellernas celldelning. En cell blir till två.
• Meios Könscellernas celldelning. En cell skapar fyra.
• Interfas Det stadie i cellcyklen en cell befinner sig under längst tid/stadiet innan celldelningen påbörjas. Kromosomer ej synliga.
• Profas Första stadiet i celldelning, kromosomerna och deras systerkromatider blir synliga
• Metafas Steg 2 i celldelning, kromosomerna "samlas" i mitten av cellen.
• Anafas Steg 3 i celldelning. Kromosomerna separeras från systerkromatiderna.
• Telofas / Cytokines Systerkromatiderna är helt sepparerade och en cellvägg emellan dem börjar bildas.
• Kromosom En kromosom består av en mängd DNA-molekyler upplindat runt proteinmolekyler (histoner)
• Systerkromatid Kromosomens "tvilling", exakt kopia av en kromosom.
• Kromosompar Ett par av kromosomer där en kommer från mamma och en från pappa.
• Haploid kromomsomuppsättning Enkel kromosomuppsättning, som i könsceller, kromosomerna är inte i par längre
• Diploid kromosomuppsättning Dubbel kromosomuppsättning, som i kroppsceller, kromosomerna har sin partner.
• SRY-gen En gen som finns på Y-kromosomen och kodar för att en "man blir en man".
• Histon Proteinemolekyl som bygger upp kromosomer tillsammans med DNA
• Telomer Sitter längst ut på kromosomerna (DNA-molekylerna). Bestämmer cellens livslängd.
• Zygot En befruktad äggcell
• Könskromosomer X och Y kromosomer
• Genmutation Mutation i genen. En kvävebas försvinner/läggs till eller byts ut.
• Kromosommutation Fördubbling av kromosomantalet, en extra/mindre kromosom, en del saknas/flyttats (deletion)
• Tyst mutation När en bas byts ut (genmutation) men ändå kodar för samma aminosyra. Mutationen märks inte.
• Syndrom "samling av olika symptom" på grund av kromosomavvikelse
• Trisomi När ett kromosompar består av tre kromosomer istället för två.
• Programmerad celldöd Mekanism i celler som gör att "felaktiga"/muterade celler inte påverkar organens funktion
• Godartad tumör Benigna tumörer. Stannar på ett ställe, invaderar inte andra vävnader och organ
• Elakartad tumör Maligna tumörer. Invaderar/växer in i omgivande vävnader, skapar ofta nya tumörer (metastaser)
• Gen Den del av DNA-molekylen som kodar för protein
• Allel Variant av en gen
• Locus En specifik gens specifika plats på kromosomen
• Kopplade gener Gener som inte ärvs oberoende av varandra, sitter på samma kromosom.
• Dominant gen/allel Krävs bara att den finns på en allel, bestämmer utfallet.
• Recessiv gen/allel För att utfallet ska bli som denna allel krävs att den finns på båda kromosomerna
• Intermediär nedärvning När ingen av allelerna "tar över" / är mer dominant än den andra. Utfallet blir ett mellanting.
• Överkorssning När de homologa kromosomerna tidigt i meiosen byter ut delar mellan varandra. Skapar nya kombiantioner av alleler.
• Epistasi När en gen styr hur en annan gen kan komma till uttryck
• Könsberoende arv En gen som bara finns på en av könskromosomerna X/Y
• Vad beror "sköldpaddsfärgade" djur på Endast en X-kromosom är aktiv i varje cell hos honor, vilken som aktiveras är olika. Kan ge olika färg på olika delar av kroppen.
• Genbank Ett ställe där man sparar värdefulla alleler
• GMO / transgen Genmodifierad organism
• PCR Metod för att öka mängden DNA.
• Restriktionsenzym Klipper ut specifika DNA-sekvenser.
• Genetiska fingeravtryck /Gelektrofores Olika stora DNA-fragment vandrar olika långt och kan matchas mot en specifik individ
• DNA-sekvensering Kartläggning av hur kvävebaserna i en DNA-molekyl är placerade
• Plasmid Små DNA-ringar som ligger "fritt" i bakterier(utöver den stora bakteriekromosomen)
• Stamceller Omogna celler, kan bli vilken celltyp som helst. Finns för att skapa nya celler vid behov.
• Pluripotent stamcell Stamceller som kan utvecklas till vilken celltyp som helst
• Genterapi / Genredigering Metod för att förändra gener.
• Fossil Bevarade rester / spår från tidigare livsformer
• Homologa organ Organ med gemensamt ursprung men olika funktion idag
• Analoga organ Organ med olika ursprung/uppbyggnad men likande funktion idag
• Rudimentära organ Organ som med evolutionen har dragit sig tillbaka. Förlorat sin urspringliga funktion men finns kvar som en rest
• Kontinentaldrift Alla jordens kontinenter satt ihop i början (pangaea) på grund av detta har koninenterna sepparerat
• Prokaryot De första levande organismerna, hade ingen cellkärna.
• Luca Den prokaryot som sägs vara alla eukaryoters gemensamma förfader
• Euokaryot Organismer uppbyggda av celler med cellkärna, och andra organeller med olika funktioner.
• Kambriska explosionen Den första stora explosionen av olika organismer/livsformer på jorden. I princip alla föregångare till dagens djur uppkom.
• Kvastfening Föregångare till de landlevande ryggradsdrujern
• Selektion Finns olika typer av selektion, men det är på grund av selektion som vissa arter överlever bättre än andra
• Stabiliserande urval Om miljön förblir oförändrad får organismer "medelegenskaper"
• Riktat urval En egenskap som varit obetydlig kan om miljön förändras vara gynnsam och få betydelse för en populations överlevnad.
• Splittrande urval Två skilda egenskaper hos en art klarar sig lika bra medan "medelegenskaperna" klarar sig sämst.
• Samevolution När olika arter påverkar varandras egenskaper i det naturliga urvalet
• Sexuellt urval När honan eller hanen väljer partner efter utseende. Avkomman får då ett specifikt utseende.

Alla Inga Spara