Biologi 1 – Genetik: 43 begrepp

Övningen är skapad 2026-11-03 av Yahia. Antal frågor: 43.




Välj frågor (43)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Den molekylärgenetiska dogmen Genetisk information används enligt DNA → RNA → protein. DNA skrivs av till RNA som kan användas för att bygga protein.
  • DNA Cellens arvsmaterial med instruktioner för hur cellen ska fungera. Består av två strängar i en dubbelspiral.
  • RNA Oftast enkelsträngad molekyl som bland annat hjälper cellen att tillverka proteiner. Har U i stället för DNA:s T.
  • Kvävebas DNA:s och RNA:s bokstäver. DNA har A; T; C och G. RNA har A; U; C och G. Basernas ordning bär information.
  • Histon Protein som DNA lindas runt. Hjälper till att packa DNA och påverkar hur lätt gener kan användas.
  • Kromosom En lång DNA-molekyl tillsammans med proteiner. Innehåller många gener. Vanliga mänskliga kroppsceller har normalt 46 kromosomer i 23 par.
  • Gen Avsnitt av DNA med information för att tillverka ett visst RNA. Många gener ger därmed instruktioner för ett protein.
  • Protein En kedja av aminosyror som veckas till en särskild form. Kan fungera som enzym; byggmaterial; transportör eller hormon.
  • Transkription Information i en gen skrivs av från DNA till RNA. Hos människor sker detta i cellkärnan.
  • RNA-polymeras Enzym som läser en DNA-sträng och bygger RNA genom att sätta ihop passande RNA-byggstenar.
  • Basparning Vissa kvävebaser passar ihop. I DNA parar A med T och C med G. När RNA byggs parar DNA:s A med RNA:s U.
  • mRNA Budbärar-RNA som för information från DNA till ribosomen. Fungerar som ett recept för att bygga protein.
  • Pre-mRNA Den första obearbetade versionen av mRNA hos organismer med cellkärna. Innehåller både introner och exoner.
  • Splitsning Introner klipps bort ur pre-mRNA och exoner fogas ihop. Olika kombinationer av exoner kan ge olika proteinvarianter.
  • Intron och exon Introner klipps bort från pre-mRNA. Exoner finns kvar i färdigt mRNA och innehåller bland annat information för proteinet.
  • Translation Ribosomen läser mRNA och kopplar ihop aminosyror till ett protein. Basernas ordning översätts till aminosyrornas ordning.
  • Ribosom Cellens proteinfabrik. Består av rRNA och proteiner. Läser mRNA och kopplar ihop aminosyror i rätt ordning.
  • tRNA Transport-RNA som för aminosyror till ribosomen. Dess antikodon passar ihop med ett visst kodon på mRNA.
  • Aminosyra Byggsten i proteiner. Cellen använder vanligen 20 olika sorter som kan kombineras till många proteiner.
  • rRNA Ribosomalt RNA som tillsammans med proteiner bygger upp ribosomen. Hjälper till att koppla ihop aminosyror.
  • Den genetiska koden Regler för hur mRNA:s baser motsvarar aminosyror. Tre baser bildar ett kodon som anger en aminosyra eller stopp. AUG kodar för metionin och är vanligtvis startkodon.
  • Repressor Protein som bromsar eller stoppar transkription. Kan binda till DNA och hindra en gen från att skrivas av.
  • Epigenetik Förändringar i geners aktivitet utan att DNA:s basordning ändras. Kemiska markeringar på DNA eller histoner kan göra gener mer eller mindre aktiva.
  • Replikation DNA kopieras inför celldelning. Strängarna skiljs åt och används som mallar. Varje ny DNA-molekyl får en gammal och en ny sträng.
  • Cellcykeln Cellens steg från en delning till nästa. G1: tillväxt. S: DNA kopieras. G2: förberedelse. M: cellkärnan och cellen delas.
  • Replikationsgaffel Y-format område där DNA-strängarna skiljs åt och nytt DNA byggs under replikationen.
  • Helikas Enzym som öppnar DNA genom att bryta bindningarna mellan basparen. Fungerar som att öppna ett blixtlås.
  • DNA-polymeras Enzym som bygger nya DNA-strängar enligt basparningsreglerna. Bygger i riktningen 5′ → 3′. Många DNA-polymeraser kan också rätta kopieringsfel.
  • RNA-primer Kort RNA-bit som ger DNA-polymeras en startpunkt. DNA-polymeras kan inte starta en ny sträng på egen hand. Primern ersätts senare med DNA.
  • Ledande och släpande sträng Den ledande strängen byggs sammanhängande i replikationsgaffelns rörelseriktning. Den släpande byggs i korta bitar. Detta beror på att DNA bara byggs i riktningen 5′ → 3′.
  • Okazaki-fragment Korta DNA-bitar som bildas på den släpande strängen. DNA-ligas fogar ihop dem till en sammanhängande sträng.
  • Mutation Bestående förändring i arvsmaterialet. Kan uppstå vid DNA-kopiering eller genom exempelvis UV-strålning. Kan vara neutral; skadlig eller fördelaktig.
  • Substitution Mutation där en bas byts ut mot en annan. Kan ändra en aminosyra i ett protein men behöver inte göra det.
  • Insertion En eller flera baser läggs till i DNA. I en proteinkodande del kan läsramen förskjutas om antalet inte är delbart med tre.
  • Duplikation Ett DNA-avsnitt kopieras så att en extra kopia uppstår. En gen kan därmed finnas i fler exemplar.
  • Deletion En bit DNA försvinner. Kan gälla en bas eller ett stort kromosomavsnitt. Kan förskjuta läsramen i en proteinkodande del.
  • Inversion Ett kromosomavsnitt vänds åt motsatt håll. Informationen finns kvar men ordningen inom avsnittet blir omvänd. Kan störa gener eller deras reglering.
  • Kromosomavvikelse (kromosommutation) Förändring i kromosomernas struktur eller antal. Exempel är ett saknat avsnitt eller en extra kromosom. Trisomi 21 innebär tre exemplar av kromosom 21 och orsakar Downs syndrom.
  • Mitos Kärndelning där kopierade kromosomer fördelas till två kärnor. Efter celldelning bildas normalt två genetiskt likadana dotterceller med samma kromosomantal. Behövs för tillväxt och reparation.
  • Kromosom; delningskromosom och systerkromatid Före kopiering består en kromosom av en DNA-molekyl med proteiner. Efter kopiering har den två normalt identiska systerkromatider förenade vid centromeren. Tätt packad inför delning kallas den delningskromosom och kan se X-formad ut. När kromatiderna skiljs åt räknas de som varsin kromosom.
  • Meios Reduktionsdelning där DNA kopieras en gång men cellen delar sig två gånger. Kromosomantalet halveras och genetisk variation uppstår. Bildar hos människor könsceller med 23 kromosomer.
  • Gamet Könscell. Hos människor äggcell eller spermie. Är haploid och smälter samman med en annan könscell vid befruktning.
  • Diploid och haploid Diploid (2n): två kromosomuppsättningar; hos människan normalt 46 kromosomer i vanliga kroppsceller. Haploid (n): en uppsättning; normalt 23 kromosomer i människans könsceller.

Alla Inga

Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/biologi-1--genetik-43-begrepp.13150384.html