bio

Alla Inga Spara

• Prokaryoter - Encelliga, enkelt uppbyggda, saknar många organeller till exempel cellmembran och mitokondrier. Har en ringformad DNA-kromosom i cytoplasma. Även DNA i plasmider som kan överföras mellan bakterier. SMå 1-10m. Bakterier
• Har ett tjockt cellvägg av peptidoglykan. Ett cellmembran. Grampositiv
• Tunn cellvägg av peptidoglykan. Två cellmembran - Det yttre membranet innehåller lipopolysackarider (LPS) som fungerar som ett endotoxin, det aktiverar immunförsvaret. Gramnegativa
• Anväder ljus och oorganisk material för att bilda energiska molekyler. Fotoautotrofa
• Oorganiska ämnen reagerar med varandra för att bilda energiska molekyler som kan användas dör att bilda organiska molekyler. Kemoautotrofa
• Använder organiska molekyler för att bilda energiska molekyler. Vissa Bakterier kan bilda endosporer Hetrotrofa
• Är inaktiva bakterier. De överlever länge då de har extra tjock cellvägg och bara nödvändigaste såsom DNA. Innehåller väldigt lite vatten Endosporer
• Prokaryoter. Ett eget rike, ej besläktat med bakterierna. Lever oftast i extrema miljöer. Arkeer
• har RNA som kan omvandlas till DNA med hjälp av omvänd transkriptas. DNA smälter sedan samman med värdcellens DNA t.ex HIV Retrovirus
• sjukdomsalstrande Patogen
• finns i svett, tårar och saliv- Snälla bakterier trängs undan andra och bildar tillväxthämmande ämnen Lysozym
• “sväljer” smittämnet och bryter ner det med hjälp av olika lysozymer. Neutrofila granulocyter
• Bekämpar större smittämnen så som parasit maskar genom att bland annat utsöndra lysoxymer. De bekämpar smittämnen utanför cellen. Inblandad i astma och allergier. Eosinofila granulocyter
• Utsöndrar histamin som gör att blodkärlen vidgas och fler vita blodkroppar kan komma till platsen. Även heparin (antikoagulerande) utsöndras och får musklerna runt andningsvägarna att dra ihop sig. Basofila granulocyter
• gör att blodkärlen vidgas och fler vita blodkroppar kan komma till platsen. Histamin
• (antikoagulerande) utsöndras och får musklerna runt andningsvägarna att dra ihop sig. Heparin
• Angriper egna celler som infekteras av virus men också cancerceller. Sprutar in ämnen som gör att det bildas porer i membranet. Ämnen som är i virusets membran. NK-celler
• Antigenpresenterande (APC) Finns i lung- och tarmslemhinnor och utsöndrar histamin och heparin. De driver inflammationer. Astma + allergier Mastceller
• Virus-infekterade celler kan utsöndra protein som interferoner, för att minska spridningen av virus. Bindas till andra celler som bildar proteiner som förhindrar viruset att föröka sig. Aktiverar makrofager och NK-celler. Interferoner
• aktiveras av antigenpresenterande celler och binder till antigen som sitter på smittnämndets yta. Antigen kan vara ett protein eller en polysackarid. T-hjälparceller
• När en antikropp på en B-lymfocyt binder till ett antigen åker den till lymfknutorna där den aktiveras av T-hjälparceller. B-lymfocyter kommer då kunna bilda två sorters celler. B-lymfocyter
• Producerar antikroppar som lämnar B-lymfocyter och lymfknutan för att angripa smittämnet. 1 plasmacell kan bilda 2000 ab/s. Full effekt efter en vecka. (en av cellerna B-lymfocyten bildar) Plasmaceller
• Cirkulerar länge i blodet, vissa finns kvar resten av livet. Gör att kroppen reagerar snabbt om antigenet återvänder. (en av cellerna B-lymfocyten bildar) Minnesceller
• Våra celler har HCA-antigen som också kallas transplantationsgen. HCA-antigenet gör att T-lymfocyterna kan känna igen egna celler. Då olika individer har olika sorters HCA-antigen är det viktigt att de är lika vid en transplantation. T-lymfocyter
• binder till antigen som åkt till cellernas yta och HCA-antigenet som sitter på den interferera cellen. T-mördarceller utsöndrar då protein som angriper den egna cellen. Även T-minnesceller bildas. T-mördarceller
• Smittämnen tar sig in i kroppen och börjar föröka sig. Infektion
• Börjar med att histamin utsöndras vilket gör att blodkärlen vidgas och genomströmningen ökar. Detta gör att cellerna i immunförsvaret lättare kommer fram till det aktuella området. Makrofager och Granulocyter kommer till platsen och angriper smittämnet. Granulocyterna har kort livslängd, när de dör bildas de var. Inflammation
• den ökade mängden vita blodkroppar kan också göra att vi bildar:... (orsakar även feber) Pyrogen
• Vi har haft en infektion och bildat B- och T-minnesceller vilket gör att vi kommer reagera snabbt om smittämnet återvänds Naturligt aktiv immunitet.
• t.ex vaccination (sprutar in försvagade eller döda virusceller) kroppen bildar B- och T- minnesceller då vi utsätts (sprutat i oss eller oralt) för döda/försvagade smittämnen eller en del av ett smittämne. Även mRNA kan injeceras t.ex mot covid- 19. Artificiell aktiv immunitet
• Färdiga antikroppar från modern till fostret. Inga egna minnesceller bildas. Naturligt passiv immunitet
• Färdiga antikroppar injeceras. Artificiell passiv immunitet
• Överkänslig mot vissa antigen. När allergiken träffar på ett antigen bildar B-lymfocyterna antikroppar som åker till och aktiverar mastceller. Mastcellerna utsöndrar då histamin och en inflammatorisk reaktion startar Allergier
• Här finns de flesta organellerna Cellkropp
• Många korta utskott. Tar emot information och skickar in i cellkroppen. Dendriter
• Ett utskott, ofta långt (kan bli 1m). Skickar vidare impulser från cellkroppen till nästa cell. Runt axonet sitter myelinskidor (gliaceller) - De är 0,3-1,5 mm. De skyddar axonet och gör att impulsen går snabbare. Mellan myelinskidorna sitter ranviers noder, de är aktiva när vi skickar nervimpulser. Axon
• flera axon tillsammans. Nerv
• Kalciumpumpar pumpar in K+ i axonet och natriumpumpar pumpar ut Na+ från axonet. 3Na+ åker ut samtidigt som 2K+ åker in. Detta gör att det blir flera positiva joner på utsidan än insidan vilket ger en potential (-70 mV). Vilopotential
• Vid ett stimuli i form av t.ex smärta, tryck, värme kan depolarisering uppstå vilket innebär att natriumportar öppnas, Na+ diffunderar in i axonet och vi får en aktionspotential (35 mV). Depolarisering
• Natriumportarna stängs och kaliumportarna öppnas vilket ger att K+ diffunderar ut och potentialen sjunkter. Repolarisering
• Kaliumportarna stängs lite långsamt vilket gör att potentialen sjunker till (-90 mV). Hyperpolarisering
• Neuronet kan inte reagera på något annat under tiden som impulser passerar. Refraktärperiod
• (ACH) - mellan synaps och muskel Acetylkolin
• kan ge sjukdom, vid brist av dopamin. t.ex Adhd Dopamin
• Impulser till våra muskler, vi kontrollerar musklerna med viljan. Acetylkolin är signalsubstansen mellan nerv och muskel. Somatiska nervsystemet
• Reagerar kroppens automatiska processer, det vi inte kan styra med viljan. Autonoma nervsystemet
• Alarmberedskap, till exempel snabba hjärnfrekvenser, större pupiller. (en del av Autonoma nervsystemet) Sympatiska nervsystemet
• Normala funktioner, till exempel matspjälkningen. (en del av autonoma nervystemet) Parasympatiska nervsystemet
• elektriska signaler Nerv
• Kemiska signaler Hormoner
• Nervsystemet och hormonsystemet samarbetar. Styr bland annat tillväxt, ämnesomsättning, fortplantning. Reglerar koncentration av olika ämnen såsom salt och socker (insulin). Motverkar ofta förändringar. Hormoner
• (inre jämvikt) konstanta förhållanden av t.ex temp, PH, salt konc Homeostas
• Vattenlösliga- transporteras i blodet men kan inte passera fosfolipiderna i membranen. Receptorer som är hormonspecifika binder till sig hormonet och frisätter en sekundär budbärare i cellen. Oftas snabb men kortvarig effekt kan ha hämmande effekt t.ex insulin, glukagon. Aminosyrabaserade hormoner
• Fettlösliga- transporteras med hjälp av plasmaproteiner och lymfvätska. Diffunderar genom membran. Aktiverar specifika delar av DNAt som gör att proteinproduktionen ökar (in i cellkärnan med hjälp av translation/transkription). Långsam och långvarig effekt. Steroidhormoner
• Utsöndrar hormoner till blod- och lymfsystemet. (finns i flera ställen av kroppen) Endokrina körtlar

Alla Inga Spara