BI prov v.49, NA22 år1 EKOLOGI

Övningen är skapad 2022-12-01 av 060204al. Antal frågor: 72.




Välj frågor (72)

Vanligtvis används alla ord som finns i en övning när du förhör dig eller spelar spel. Här kan du välja om du enbart vill öva på ett urval av orden. Denna inställning påverkar både förhöret, spelen, och utskrifterna.

Alla Inga

  • Vad betyder de grekiska orden 'oikos' och 'logios', som bygger upp ordet ekologi? hus, lära
  • Vad är ekologi? samspelet mellan levande organismer, hur de påverkar varandra och påverkar/påverkas av miljön de lever i
  • Olika organismer lever tillsammans i ekosystem .
  • Hur är en näringskedja uppbyggd (vilka olika 'roller' finns det)? producent, konsumenter, toppkonsument
  • Vad är en producent? ex. organism som själva kan binda energi i mat, växter, cyanobakterier
  • Vad är en s.k. konsument? heterotrof organism
  • Vad är en toppkonsument? heterotrof organism i toppen av sin näringskedja, har inga naturliga fiender i det området
  • Vad är trofinivåer? antalet steg i en näringskedja
  • Vad betyder det grekiska ordet 'trofi'? mat / näring
  • Hur många trofinivåer brukar finnas i en näringskedja? max 5
  • Vad är bruttoprimärproduktionen? all energi som en växt binder till sig i fotosyntesen
  • Vad är nettoprimärproduktionen? den energi som finns kvar efter växten använt det den behöver, den energi som blir tillgänglig för förstahandskonsumenter
  • Vad är en näringsväv? flera näringskedjor tillsammans
  • Vad gör nedbrytare? Varför är de viktiga? bryter ner döda organismer, återför viktiga näringsämnen, närsalter och mineraler till jorden som nya växter kan använda, viktigt för hela ekosystemet
  • Ex. på organismer som kan vara nedbrytare: bakterier, maskar, svampar
  • Annat ord för växtätare: herbivor
  • Annat ord för köttätare: karnivor
  • Annat ord för allätare: omnivor
  • Vad visar en energipyramid? biomassa, hur mycket energi som försvinner i varje steg i näringskedjan
  • Vad är biomassa? sammanlagda vikten av allt levande (torrvikt)
  • Hur mycket av energin försvinner mellan varje steg i en näringskedja, ungefär? 90%
  • Varför försvinner energi i de olika stegen i en näringskedja? organismer dör innan de blir uppätna, djuret som äter kan inte spjälka alla näringsämnen, spillvärme i cellandningen
  • Annat namn för energipyramid: näringspyramid
  • Ungefär hur mycket brukar man räkna att det skiljer mellan olika steg i en energipyramid? x10
  • Varför drabbas rovdjur hårdast av miljögifter? Vad kallas detta? gifter tas upp av organismer långt ner i näringskedjan och koncentreras ju högre de kommer, anrikning av miljögifter
  • Energi flödar genom ekosystemet.
  • Materia går runt i ett kretslopp i ekosystemet.
  • Hur får autotrofer energi? tillverkar/binder den själva
  • Hur får fotoautotrofer sin energi? binder energi i glukos, som den tillverkar med solenergi, koldioxid och vatten
  • Hur fångar växten upp ljusenergi? klorofyll i kloroplaster
  • Hur använder växten glukosen? används direkt i cellandningen, lagras i form av fett eller stärkelse, används till uppbyggnad i form av cellulosa
  • Vad är cellulosa? fibrer
  • Vad är 'kompensationspunkten'? nivån då växter tillverkar precis så mycket glukos som den själv behöver i sin cellanding
  • Vad består glukosmolekylen av? 38 ATP-molekyler
  • Hur får heterotrofer sin energi? äter andra organismer, utvinner energi ur glukos i mitokondrier
  • Vad använder heterotrofer sin energi till, bl.a.? röra på sig, tillverka nya celler, värme, reproduktion, kemiska processer
  • Växter behöver mer än vatten, koldioxid och ljusenergi för att överleva och utvecklas. Vad mer? närsalter
  • Ex. på närsalter: nitrat, ammonium, sulfat, fosfat
  • Vad innehåller en näringsrik jord (och även gödning)? Hur tar växterna upp detta? mycket närsalter, med vatten
  • Olika växter behöver olika mycket närsalter. De lever i olika nischer, habitat, samhällen
  • Djur behöver närsalter. Hur får de i sig dem? växtätare genom att äta växter, köttätare genom att äta djur som redan fått i sig det
  • Vad är det som avgör jordens näringsinehåll? berggrunden
  • Vad för sorts skog växer i näringsfattig jord? barrskog
  • Vad för sorts skog växer i näringsrik jord? lövskog
  • Närsalter frigörs till jorden då berggrunden vittrar .
  • Ex. på berggrund som lätt vittrar: kalksten, sandsten
  • Ex. på berggrund som är svårvittrad: gnejs, granit
  • Vad finns det mycket av i näringsrik jord? Vad gör de? nedbrytare, frigör närsalter som varit bundna i döda organismer
  • Vad är ett habitat? ett geografiskt område, en viss naturtyp där en eller flera arter kan leva, flera olika habitat i ett ekosystem
  • Ex. på olika habitat: vattenhabitat, grässlätt, skog
  • Vad är en ekologisk nisch? en arts speciella krav på sitt habitat
  • Ett exempel på hur ett habitat kan delas upp i olika nischer, av olika arter: zebra och gnu äter olika sorters gräs på samma grässlätt
  • För att en arts nisch ska 'uppfyllas' ska det bl.a. finnas en viss typ av: mat, vattentillgång, temperatur, boplats
  • Vad är biotiska faktorer? den levande miljön, hur levande organismer påverkar varandra
  • Ex. på biotiska faktorer: predation, konkurrens, mutualism, parasitism
  • Vad är predation? en organism äter en annan organism
  • Vad är konkurrens inom arten? dominanta individer tar kontroll över resurser eller partner
  • Vad leder konkurrens inom arten till? selektion/evolution
  • Vad är konkurrens emellan olika arter? konkurrens om resurser, två arter kan inte uppta samma nisch och en blir undanträngd
  • Ex. på konkurrens mellan arter: ett lejon tar en jepards byte
  • Vad är mutualism? arter samarbetar för att öka chansen till överlevnad, jämf. samevolution
  • Vad är obligat mutualism? arter klarar sig inte utan varandra, dör den ena dör den andra
  • Vad är fakultativ mutualism? arter klarar sig utan varandra, men samarbete ökar chansen till överlevnad
  • Vad är parasitism? en art utnyttjar en annan art
  • Vad kallas arten/individen som en parasit utnyttjar? värd
  • Vad är abiotiska faktorer? den ickelevande miljön, hur arter påverkas av icke levande faktorer
  • Vilka abiotiska faktorer finns det? fysikaliska, kemiska
  • Ex. på fysikaliska faktorer: vind, temperatur, ljus
  • Ex. på kemiska faktorer: markförhållanden (pH, närsalter, etc.), vattentillgång, luftfuktighet
  • De abiotiska faktorer en art vill ha / optimala förutsättningar kallas för: optimalområde
  • De abiotiska faktorer en art klarar av (tillräckligt bra förutsättningar) kallas för: toleransområde
  • Det område som ligger emellan optimalt och tolerans för en art kallas: stressområde

Alla Inga

Utdelad övning

https://glosor.eu/ovning/bi-prov-v-49-na22-ar1-ekologi.11294276.html

Dela